Bebiskarusellen

Barnen vaknar bara tidigare och tidigare. Som det ska vara antar jag men jag längtar mer än någonsin efter att få ligga kvar i sängen. Jag går alltid upp kl 06 för att hinna duscha och äta frukost för det hinns absolut inte med sen, jag har försökt fråga maken om han kan morgonpasset och jag kvällen men nejdå. Han tycker det är så bra så och säger att det är bara och väcka honom. Det brukar jag göra men i bland känns det som man är nån jäkla arbetsledare här hemma och jag tycker gott han kan gå upp av sig självt. När jag dessutom vaknar 100 ggr på natten och har svårt att somna om så skulle det vara fantastiskt att få ligga kvar i sängen. Tills jag fyller år står en sovmorgon eller sova på hotell högt på min önskelista. Eller en barnvakt några timmar. Och typ 100 saker till :-) **** I dag är det storm 1 varning eller snarare snökaos. Så i dag blir det nog en lugn dag, jag har såklart inte bokat och ringt till alla ställen jag skulle. Måste jag alltid ta tag i allt jämt? I da...

Det var så roligt att jobba i går, fika och äta lunch i lugn och ro. Prata med alla människor om mina fina barn, känna sig behövd. Alla blev så glada och se mig och alla gav mig beröm att jag var så smal (de har ju å andra sidan nästan bara sett mig som gravid). Kort och gott var det otroligt skönt att jobba men oxå läskigt hur hjärnan lagt av, jag är så seg i hjärnan och det tar lång tid att göra mitt jobb. Mot förut då jag gjorde allt på en sekund, läskigt hur hjärndöd jag blivit. När jag kom hem var jag full av energi och även maken och tvillingarna hade haft en bra dag, de hade haft besök (som senare på kvällen blev sjuk) och varit ute på äventyr. I dag är jag dock väldigt trött, jag skulle kunna gjort vad som helst bara jag fått ligga kvar i sängen en stund till. Klara har förövrigt börjat ställa sig på alla fyra, och börjat krypa med benen lite. Förut har hon ju mer ålat sig fram. Nu måste vi verkligen göra huset barnsäkert, jag vet inte ens vilken ände jag ska börja i. Kon...

Så då är dagen här då det är dags att gå tillbaka till jobbet. Det känns mycket märkligt men oxå väldigt roligt..Tror jag :) Så nu har jag målat mig, fönat håret, klätt mig i snyggare arbetskläder, smycken och dagen till ära även en gnutta parfym. Mascaran har redan åkt in i ögat (den är nog lite gammal..mascaran alltså) och kliar, Halsbandet trasslat in sig och håret uppför sig inte alls. Men kanske jag är redo för en jobbdag, det blir säkert en massa möten först för att informera om det nya, sen får jag förhoppningsvis hugga in i arbete. Jag saknar redan mina småttingar..Goa barn.. **** I går kom vi inte iväg till biblioteket, Alfred var inte på humör, men jag förberedde mig  istället med att packa väskor, packa in i bilen för öppna förskolan. Det spöregnade och jag tänkte pröva bilen dit för första gången. Väl där funkar det ju himla bra med babyskydden, jag slipper be om hjälp och får med mig allting. Jag pratade med några mammor, personalen och tänkte ge barnen mat ...

I går var en riktigt bra dag, det var skönt att komma i väg och få lite annat perspektiv även om vi inte var borta så länge. Någon som tog ett av barnen och hjälpte med mat. Jag fick smarrig pastasallad till lunch och när det var dags att åka tog jag ett extravarv med bilen för att de sov så gott. Här hemma var det full fart med städningen, vi brukar hålla till i vardagsrummet och försöka vara så lite i vägen som möjligt. Dagen avslutades med en kaskadkräkning från Klara som stoppade in leksaken för långt in i munnen. Dvs kräk över hela sig, babysitten och matta. **** I dag är det en ny dag, på fm ska jag till biblioteket och träffa föräldragruppen och på em ska jag till öppna förskolan. Men jag har inte bestämt mig vilken jag ska på eller om jag ska på alla aktiviteter. Det beror lite på formen och biblioteket är en väldigt tidig tid, det tar ju en stund för oss och  göra i ordning och gå dit. Jag har sålt vårt katthus som vi haft i boden flera år, Jag lade ut den på köp oc...

Dan gick rätt bra i går även om jag känner mig som en duracellkanin, killkomisen var hit på morgonen och så träffade vi en granne. Plötsligt var kl 17 och maken kom hem. Maken var även och hämtade singelvagnen som vi köpt begagnad, hur smidigt som helst när vi åker skilda vägar. Hoppas jag hinner leka lite med den i dag. Det enda riktigt tråkiga som hände i går var innan de skulle sova och maken hämtade vagnen, då var Klara lite trött och bara skrek och försöka trösta och mata henne samtidigt som Alfred var inte lätt. Som tur var kom maken efter en stund och kunde ta henne. Men såna gånger känner jag mig så otillräcklig och jag önskar vi bara hade en de gångerna. Jag tycker så synd om barnen som aldrig får 100 % av mig. Jag blir så ledsen och det sitter kvar fortfarande idag. Jag brukar jobbiga dagar önska att vi bara hade en, jag tror det skulle vara helt annorlunda och inte alls slitsamt som nu. Så är det nog inte och jag är uppriktigt glad att vi har två, vi är äldre och de ko...

Usch, nu när det börjar närma sig känns det inte alls så roligt att jobba längre. Socialicera sig, klä upp sig och sminka sig. Minns knappt hur man gjorde ju. Men här hemma är det inte så mkt bättre, Alfred är missnöjd mest hela tiden och Klara har oxå nån fas av missnöje just nu. Ligga på mattan och träna och leka är inte populärt, men jag förstår dem, vi tillbringar ju rätt mkt tid där. Det känns som det kommer bli en lång vecka i alla fall, maken jobbar hela dagar denna vecka så jag är mkt ensam. Grannarna är förkylda och nu har jag snart frågat alla om nån kan komma ibland men alla jobbar eller är upptagna med annat. **** I går var jag och red, det var markarbete och jag fick ju ferarrihästen såklart, den rusar ppå som ett ånglok och hela lektionen går ut på att försöka lugna ner hästen. Inte alls roligt. Nu hade vi en vikarie, men jag bad henne hälsa till vår ridlärare att jag inte vill ha den hästen på hoppningen nästa vecka. Jag kommer i alla fall få träningsvärk, det v...

Det var så himla roligt att vara i väg i går, allt gick perfekt.  Barnen var som små änglar och jätteglada hela tiden. Vi träffade dessutom 2 st tvillingföräldrar där, en med barn på 1,5 och en med 3 månader tvillingar. Jätteroligt att prata med dem, höra hur de tänker/gör osv. De med 1,5 års tvillingarna såg rätt slitna ut, mamman sa att det första året minns hon knappt, sen skulle de skola in tvillingarna först vid 1,5 men redan vid 1 så gjorde dem det. Barnen var så aktiva att de inte mäktade med. Men den där affären med strumpor hittade vi aldrig och jag köpte inte en enda grej men vi lunchade på min favoritrestaurang vapiano, himmel så smarrigt. Det gick även bra att mata barnen där, en helt ok babylaunch där man fick bra med plats. Sen tror jag tandmonstret slog till för när vi kom hem var barnen som förbytta. Eller så var det intrycken, inte vet jag, men roliga var dem inte. Men vi kom på att prova vårt sele stokke som vi köpte tillsammans med den begagnade vagnen. Bar...

Stackars Alfred, han har det verkligen inte lätt just nu. Han har ju kommit på hur man ska vända sig. Varje gång han vänder sig och hamnar på mage blir han så arg och ledsen, han ligger då som en säl och skriker och vevar på armar och ben. Jag vänder honom på rygg igen och han blir arg, han vänder tillbaka sig och skriker och så börjar det om. Jag gissar det handlar om frustration, men sitter han i knät skriker han, i famnen, i mamaroo, de enda ställen som han tycker är ok är skötbordet och selen. Och när han ser Klara förstås, då brukar han skina upp, jag har de alltid vända mot varandra. Men det är ju svårt att se nåt när man ligger med huvudet i mattan och skriker, dessutom rymmer ju Klara hela tiden. I går hade jag dessutom premiär i matstolen till hans frukost. Han var sååå lycklig och sken som en sol när han märkte att han klarade av att sitta där och äta en hel måltid. Och så skönt för mig! Inget mer sittandes och kravlandes på golvet. Eller ja, det är svårt att ge ersättnin...

Himmel så skönt, nu är maken hemma igen. Allt är så mycket lättare när man är två, man tar varsin tvilling och skiftar när det behövs. I går var jag i väg och lunchade, min kompis har oxå en 6 månaders. Det är lite kul att jämföra även om man inte ska göra det, men ser man till hennes bebis så är nog våra (Alfred) lite efter. Det är så skönt att få lite perspektiv, hon är så klok och kommer med så mkt kloka tankar och synpunkter. Hon ska ju sluta på mitt jobb och flytta till en avlägsen del av Sverige. Det känns verkligen trist. När jag väl har hittat nån vettig så försvinner dem. **** I dag blir det lite mer tid utan barnen, det är dags för klippning igen. Det kanske inte var så länge sen men då blev det ju så konstigt klippt. Så nu har det växt lika konstigt som det är klippt. Ser lite ut som jag har en pälsmössa på mig, med tofsar som socker ut. Vi har även pratat om att åka till bärselesbutiken, för Alfred är för tung just nu för oss båda. Så kanske vi får hjälp. Hoppas ...

Nu sa jag det till maken igen, att jag vill att Stiina flyttar till någon som har mer tid. Jag kan inte ens förstå att jag säger de orden, jag har älskat katterna över allt annat och nu vill jag att de flyttar. Men han verkar inte förstå. Jag får dåligt samvete av bara tanken men just nu funkar det bara inte, hon stressar ihjäl mig. Dessutom hinner vi knappt leka med dem så i natt så skrek hon 04.15 sen kunde jag inte somna om. Jag kommer nog och lägga ut en notis på FB men jag tror inte jag har några kattvänliga kompisar. Men hoppas kan man ju och maken måste acceptera det här. **** Om jag ändå ska fortsätta gnället så är min rygg bedrövlig just nu, allt krypandes på golvet har knäckt den helt. Ingenting verkar heller hjälpa och i dag tog jag värktabletter för första gången. Hoppas det blir lite bättre, jag har ju provat naprapater, kiropraktor och akupunktur och träning men det blir inte bättre. Det började med graviditeten med Isak men släppte aldrig sen. **** I går hade v...

På dagarna är jag en duracellkanin som försöker få alla nöjda och glada. både fyrbenta och tvåbenta. När kvällen kommer så får jag alltid frossa innan jag ska gå och lägga mig, gissar att det är alla spänningar som släpper. Men fy fan så slitsamt det är. Usch. Det är även fantastiskt och underbart, men fasiken så slitsamt. Som Nina skrev "det är detta som är föräldrarskap" Det tycker jag var bra sammanfattat och jag har faktiskt inte tänkt så.. Det är nästan ingen som skriver om slitet i alla bloggar, alla har det bara så mysigt och underbart. De bakar, fikar och pysslar. Visst är det så oxå men inte ett ord om hur alla försöker få dagarna att gå runt.  När vi är två hemma funkar det ju suveränt bra, oftast. Men då är vi i alla fall två, nu är jag själv. I alla fall är jag så oerhört tacksam att ni skriver och delar med er, det är som ett ton sten lyfts från mina axlar. Tack för era kommentarer och mail, tack! **** Gårdagen gick okey, en långpromenad för att underh...

Fy fasiken vilken riktigt skitdag det var i går. Hemsk! Jag är inte skapt för att bli mamma, jag klarar inte av det här. Båda två vaknade okristligt tidigt i går och hade nog inte riktigt sovit klart. Men vägrade sova mer och somna om, så deras humör damp rätt snabbt efter ett tag. Sen dessa tänder, jag blir galen! Galen! De gråter, skriker gnisslar tuggsaker båda två. Ingenting jag gör hjälper, jag har provat mam dent eller vad den heter och den funkar sådär. Förutom tänderna är ju stackars Alfred väldigt hård i magen, trots diverse päron, katrinplommon osv. Han är dessutom otroligt frustrerad eftersom han håller på att vända sig och Klara att hon försöker krypa. Kära nån. Efter 6 timmars oavbrutet tjoande här hemma var jag redo att kasta handduken, jag hade då provat allt inklusive långpromenad på morgonkvisten. Då bajsade Klara ner sig från topp till tå och fick saneras och duschas, Alfred blev tokig att han inte kunde se oss och blev väldigt förtvivlad. Men eftersom det var...

Vilken fin dag vi fick i går, lite kompisar kom över och åt tårta och myste med oss på barnens 6-månaders dag. En av dem hade med sig paket och andra onyttigheter. Så det blev tårta både till lunch och middag :( Attans då. Och lite mackor efter ridningen. Så i går var verkligen ingen bra dag för varken vikt eller karaktär, men i dag är det ny dag och nya tag. Sen ska vi inte ens prata om ridningen igår, jag fick ferarrihästen. Ja herregud. Den i kombination med att jag inte kan höger och vänster och inte förstod övningen gjorde att det blev en rolig ridning. Fullkomlig katastrof! Jag böjde hästen åt fel håll, hade fötterna fel. Kära nån. Ännu värre blev det när jag kom hem och skulle ansa buskarna under armarna, men vad skådar jag då? Att jag bara rakat ena armhålan för någon vecka sen. Men herregud. Så jag har gått runt med en orakad och en rakad, det är ju inte så många som ser men ändå... **** I dag ska Klara i väg och klippa tungbandet. Usch och fy.

Hipp, hipp HURRRAAAA på er 6 månaders dag. Kommer ni i håg för 6 månader sen? Jag var så rädd, full av hormoner och så förväntansfull. Det var det märkligaste och häftigaste jag varit med om. Sista bilderna på magen Några dagar gamla Klara Älskar att stå och vill göra det mycket. När hon är koncentrerad låter hon *öhhöhööh* och stirrar mkt på saken i fråga. Stora blå ögon och en bestämd vilja. Hon vänder sig från rygg till mage och tvärtom,  även på skötbordet, börjar göra kryprörelser och tar sig fram genom att rulla, dra sig framåt. Är ofta glad och skrattar mycket. Vill att det ska hända något hela tiden, kan roa sig själv långa stunder med en leksak. Suger ut allt som finns från leksaken- ungefär som man gör med kräftor. Hon sätter babysittern i gung så den gungar upp och ner med en väldans fart, sparkar mycket med benen i luften. Klara älskar att bli killad och pussad i nacken, flyga flygplan och bli kastad runt i luften. Tycker främmande människor som prat...

Det blev verkligen fullt upp i går. Maken till vårdcentralen, jag åkte till en tjej som skulle sälja sin enkelvagn billigt och sen vaccin för Alfred. Vagnen är tänkt att användas när vi har varsin tvilling, vilket är oftare än man tror. Det var en acto graco för någon hundralapp. Det verkade ha varit med lite men i fin form och duger bra som andra vagn.  Vi får den nästanästa vecka (då får hon sin nya vagn) Så nu är vi en familj med tre vagnar :) Vaccinet hade gått mkt bra för Alfred och han var precis som vanligt hela kvällen igår, vi märkte ingenting på honom. Alfred har börjat äta mer mat nu och han är överlycklig, idag ska vi prova lite annan mat med kyckling i. Ska bli spännande och se vad de tycker. De får alltid nåt att gnaga på så vi övar lite halvt BLW. Klara tycker ofta det är äckligt medans Alfred är glad. Vi har provat rån, morötter, broccoli och gurka för dem att hålla i. I morgon fyller de 6 månader, det ska vi fira med tårta och några kompisar ska komma över....

Maken var så sjysst att han stannade hemma hela dan i går när jag skulle i väg till doktorn. Jag gillar min vårdcentral, de är alltid trevliga och bra och jag är så himla tacksam att jag bytte vårdcentral. Jag hade en kraftig UVI så nu ska jag äta antibiotika och så hoppas jag att det blir bättre, det känns faktiskt bättre redan i dag. Sen köpte jag på mig lite mat åt Alfred och lite barnmatsburkar, jag ska försöka göra det mesta själv men det är skönt att ha hemma. Jag gjorde förresten spagetti och köttfärssås till oss häromdagen men jag hade ju ingen aning om att det skulle vara så svårt att mixa och sen att allt skulle bli grynigt. Men nu vet jag, och jag kan säga att det inte heller blev nån succé.. Kort och gott hade vi en fin dag i går med barnen. **** I dag ska maken i väg och spola öronen, äntligen! Han har hört dåligt en längre tid och fick äntligen tummen ur och ska i väg. Sen ska Alfred vaccineras, men det blir maken som åker med honom. Usch, stackars Alfred. **...

I går var verkligen ingen bra dag. Verkligen inte. Fast de bara är 6 månader (snart) kan de verkligen driva en till vansinne, dessutom är de i maskopi med varandra. Såklart krånglade maten, Alfred ska absolut göra pruttljud när han har hela munnen full av gröt och katrinplommon. Gulligt tänker ni kanske, men neeej. Inte när du försöker få i Klara mat som gallskriker allt vad hon kan för att sen kaskadkräkas. Det vore suveränt bra om de kunde sitta i matstolarna, Klara fixar det men Alfred är som en hängbjörk med sitt stora huvud. Det är som det vore blytyngder i hans huvud och det spelar ingen roll hur mkt kuddar man stöttar med. Så tillbaka till maten...Pruttljud, kräkningar, slå på flaskan, spruta mat, skrika över halva sig, babysittern och köket. Och mig.  Sen lite matvägran på det nästa matning och gråt och tandgnisslan emellan. Vi tog en långpromenad  på em i halkan i går, tur man har vagnen som fungerar som en rullator. Efter det så piggade barnen på sig m...

Jobbet ringde i går och undrade om jag ville börja jobba lite smått igen. Tillfälligt och på mina villkor förstås, de behöver hjälp att handlägga då det är manfall (nu 2 av 15 kvar) och behöver nån som kan. Jag behöver då (förhoppningsvis) inga ärenden. Inte vet jag. Vi pratade lite här hemma och det skulle ju passa att jag tex jobbade torsdagar och maken är hemma. Men tråkigt då jag vill vara hemma med barnen och jobbigt att binda upp sig. Plus är några kronor extra i kassan. Jobbigt att vara trevlig på jobbet när man sovit dåligt och barnen stökat på natten.. Inte vet jag. Men det lutar åt ett ja. Jag passade på att berätta att barnen ska börja förskola först 2016, om inget annat händer och barnen är extremt aktiva och behöver det förstås. Men då är tvillingarna 1,5 år och det är ganska lagom. Då tänkte jag inte heller jobba heltid, eller maken eller hur vi ska göra. **** I natt vaknade Klara kl 04.00, maken somnade gott om sen men jag.. Nä.. Tror jag har UVI så jag måste ...

Det var snökaos i går, jösses så det snöade. Sen kom regnet och nu är det halka. Jag är glad att jag inte ska ut och köra idag. Det gick bra på föräldragruppen i går, det var lite erfarenhetsutbyte, vi fick prata om säkerhet och olyckor och förgiftningar. Sen var det dags för vaccinering. En spruta i vardera lår på lilla Klara. Hon grät och jag började gråta. Jag blev nog mer ledsen än hon. Usch så jobbigt det var. Sen var hon ledsen hela vägen hem och någon timme hemma. Sen slog tröttheten till och hon somnade en halvtimme tidigare än vanligt. Men det är skönt att det är gjort och på fredag är det Alfreds tur, då får maken gå. Jag kan nog tycka det var bra att inte vaccinera dem samtidigt. Det underlättar för oss alla, kanske man skulle haft BVC besök för var och en oxå, då får de sin tid. Lite mer spring men det är kanske värt det? **** I dag hoppas jag tvillingmamman kommer och köper våra åkpåsar (som Alfred växt ur) och lite kläder, sen kommer städaren och då ska vi passa ...

Då var det vardag igen, eller nästan i alla fall. Maken har halvdag i dag för jag ska på föräldragruppen och efter det ska Klara vaccineras. Med Alfred är det oklart när han ska vaccineras. Så himla snurrigt. Jag får nog en nutid i dag. Men å andra sidan är det skönt med en ledsen bebis när jag är hemma själv i stället för två. I morgon fm får jag besök av en annan tvillingmamma som ska köpa lite saker av mig och så är det städning på eftermiddagen. Hoppas Klara inte mår alltför dåligt av sprutan både för besökarnas skull och min. ( o Alfred) o Klaras förstås. **** I går var jag och red i stallet, jag fick den där ferarrihästen igen. Jag blir så stressad, får hålla på bromsa hela tiden, man måste vara ledigt försiktig med skänkarna annars sparkar hon bakut. Sen var övningarna rakriktingar (tror jag det heter) och hästen skulle böjas åt alla håll och kanter. Jag kan ju varken höger eller vänster eller innern eller ytter så jag blir så förvirrad :) Svinkallt i ridhuset så jag förf...

I går hade vi en urmysig dag, allt blir så mkt lättare när vi har några extra händer. Dagarna flyter på ett annat sätt, smidigare och mindre stress. Klara var inte rädd för henne när hon kom alls, lustigt. Tom med min syster grät ju Klara för. Men dalakompisen får handskas med henne precis som oss. Jag önskar dalakompisen kunde vara här jämt. Synd att vi bor så långt bort i från varandra. Så kom snön i går, vi fick säkert 1 dm på någon timme. Jag var ute och skottade men det var lika mycket igen. Jag tycker det är mysigt i alla fall, idag ska vi nog ut och dra lite pulka. Klara är pigg och vaken, hon vaknade nästan en timme tidigare än hon brukar. Inte vill hon somna om heller, trots hon ligger och myser med pappa just nu. Vi fick en massa bra leksaker av Malin. Tack! Massa smarta och bra bitleksaker som tuggas på mest hela tiden. För det tuggas på allt just nu, och dreglas. I mängder. Vi gör nog av med 3 dregglisar om dan/barn. Alfred har ju både dubbelhakor och dreglar vilket...

I går träffade jag inte vår vanliga BVC tant utan en yngre tjej och läkaren. Som vanligt så var det vägning och mätning och så kontroll av lungor och hjärta. Alfred har gått upp nästan 1 kg på 2 månader, vuxit 4 cm och är nu 71 lång och väger 8,6. De sa att han var torr i huden och jag måste smörja honom. Jag är själv väldig allergisk mot body lotion osv så jag vet inte vad jag ska göra med barnen. De badar redan i olja. Är de här barnlotionen verkligen bra? Han behöver även träna mer att ligga på mage, de tycker han är för svag i nacken så en remiss är skickad. Jag tycker dock inte det, han är jätteduktig och det kommer ju mer och mer. Men visst. Om de tror det kommer bli bra. Jag frågade om hon hörde hans blåsljud men hon sa att hon inte gjorde det. Klara har gått upp ca 500 g och väger numer 6,23 och är 64,5 lång. Hon sa att alla prickarna var torrhetsprickar och hon ska smörjas. Tungbandet ska ju klippas om någon vecka och det tyckte hon var bra. Hon hörde däremot ett blå...

Igår ringde BVC-tanten och sa att läkaren hade så fullt att det inte skulle bli vaccination idag. Så efter föräldragruppen nästa vecka ska en av tvillingarna eventuellt bli vaccinerad och nästa nån annan gång. Och om det blir 6 månaders kontroll eller inte i dag är oxå det oklart. Och läkaren hade fullt flera veckor framöver för hon är där bara 1 gång i veckan. Men vi skulle komma i alla fall. Men vad vi ska göra där vet jag inte. Seriöst. Vad är det för BVC vi har? Jag ville ju prata om Klaras utslag, hon har lite på kroppen men ett stort märke i ansiktet som inte går bort. Även om hennes andning vill jag fråga. Men då lär vi ju inte träffa nån läkare idag. **** I dag så kommer i alla fall dalakompisen och ska bo hos oss i helgen! Å vad mysigt och jag har saknat henne, det ska bli så roligt! Hon är väl oxå glad för hon var ju här förra gången de vaccinerades, så då slipper hon det i alla fall :) **** Gårdagen gick bra även om de är supergnälliga och jag har försökt att k...

Asch, dagarna är så intensiva att jag knappt hinner med bloggen. Nu har de ändrat sömnschema så den lilla stunden på morgonen finns inte längre. Jag hinner duscha och thats it. Alfred har vaknat varje natt nu och ätit, frågan är om det är en fas eller om det är att han är hungrig? Vi ska pröva att öka på flaskan och även börja öka maten på honom. Problemet är att han är galen i mat, skriker som en stucken gris om han inte får mer och blir asförbannad om maten tar slut. Han har inget stopp. Klara är precis tvärtom. Här ska inte ätas äcklig mat eller gröt. Vilket dåligt påfund, hälsar hon. Båda är väldigt gnälliga just nu, har ingen feber, verkar inte ha tänder på gång utan är bara sura och griniga. Så dagarna går mest till att underhålla dem, ge dem mat, försöka få dem att sova och traska runt med vagnen i bygden. Nåt annat nytt de börjat med är att inte vakna skrikandes utan ligga och prata lite med huvudet uppåt som en liten ubåt. Väldigt mkt trevligare måste jag säga :-) Inge...

Så, efter några skakiga dagar så tar vi nya tag igen. I dag är jag ensam hela dagen, det var länge sen sist. Jag är fortfarande så förundrad över hur småbarnslivet är och hur lite jag förstått. Har alla föräldrar haft det så här? Jag vet inte riktigt vad jag tänkt med alla mina kompisar som har barn, men jag tycker alla varit så coola och barnen som små änglar. Eller så är det bara det jag kommit i håg. Men å andra sidan kände jag inte en människa som har tvillingar, för hur det än är så tror jag det är annorlunda. Jag skulle säkert tänkt att det var samma om jag bara haft en men jag vet faktiskt inte. En bara Klara eller Alfred skulle ju varit rätt smidigt. Men tänk att inte få uppleva lyckan att få se två barn växa upp, som sen får en lekkamrat hela tiden. Det är få förunnat. Nu har vi haft några stöknätter ett tag, det är Alfred som har svårt att somna och vaknar på natten. Det tär en del på oss, men han verkar ju pigg och glad :) Han har även börjat vaknat hiskeligt tidigt ...

Det är verkligen inte min tid just nu. I går var verkligen ingen bra dag, redan kl 09 började jag och gråta och tänkte att nu går jag och kommer inte hem igen. Barnen var på sitt absolut värsta humör och allt som kunde gå på tok gjorde det. Ens tålamod är inte långt nuförtiden och jag blir alldeles slut av allt skrik och gnäll. Sen var det dags för stalljobb och även där gick saker på tok och efter en sån dag längtar jag bara efter att få gå och lägga mig på kvällen och koppla bort hjärnan. Naturligtvis började katten skrika nåt vansinnesskrik i natt så jag vaknade och inte kunde somna om, maken och jag rök ihop i morse och fan..... Fan vad jobbigt det är ibland. Jävla skitdagar. Just nu känns det som nån karusell, det slutar aldrig, blir aldrig bättre utan det är fullt ös hela tiden utan andrum. **** Söta är de i alla fall..Mina små godingar.

Sådärja, då har vi klarat av magsjuka, besök och de flesta röda helgerna. Känns skönt att allt blir som vanligt även om det varit väldigt bra att ha familjen här. I dag är det första gången jag är ensam med tvillingarna sen före jul. Helgen har varit så bra, barnen har hela tiden haft en famn att vara i, leka med och någon som pysslar med dem. Vi har fått mycket avlastning och även om det är kaos när alla är här har det varit riktigt bra. Det enda tråkiga är att jag blev sjuk, så himla typiskt och än så länge är det fortfarande bara jag som varit sjuk. Tvillingarna har riktigt strålat mot alla medlemmar och myst i alla famnar, det är roligt och se vad de trivs med andra människor. Eller ja, Klara måste ju ha lite invänjningstid först men annars går det bra. Jag saknar verkligen att ha en familj nära mig, tänk vad fantastiskt det hade varit. Pappa bor ju bara någon mil härifrån men han...är som han är.. **** Jag mår ju bra sen i lördags med lite lätt illamående när jag ätit, vå...

Det måste ju vara höjden av otur att lyckas bli sjuk när vi får besök och ska i väg på en massa roliga saker. Vafan då.  Gårdagen gick i seghetens tecken, jag kräktes en gång till 12 timmar efter den förra. Hur konstigt är inte det? Sen var det bra och efter en natt sömn  mår jag okey och har druckit te och ätit en macka. Lite illamående och huvudvärk men det känns mer som vätskebrist och matbrist.   De andra var i väg på bio och åt pizza, jag som älskar både bio och pizza. Det var mer än ett år sen jag var på bio.  Ridningen i dag har vi avbokat. Familjen valde att stanna kvar, det är bara jag som är sjuk och de skulle isf redan vara smittade.  Idag åker dem hem och vardagen kommer åter igen. I veckan är det arbete i stallet och 6 månaders kontroll med vaccination.  ***** Nu när jag ligger med en pigg Alfred bredvid mig som ligger och jollrar så år livet inte så tokigt. Resten av huset sover.  Nu kräktes katten Stina på golvet så jag tar delvis tillba...

Nämen fyfan vilken kväll det varit. Dan flöt på rätt bra, syster med barn avlasta, hjälpte o stötta. Sen åkte dem och shoppade och maken kom hem.  Sen slog det till, illamåendet, fybubblan så dåligt jag mådde. Det är ju inte lätt att sköta barn o må kasst samtidigt men vid 18 tiden fick jag lov att gå och kräkas. Och kräkas tacos är inget jag rekommenderar.  Sen mådde jag bra till 22 då jag tog en flourtablett för det smaka så illa i munnen och fick springa o kräkas igen. Och sen vid 03 för jag tog en Novalucol. Nu mår jag bra men är riktigt skakig och darrig. Magen mår bra och jag är nästan lite hård i magen o jag är hungrig. Har städat toaletten och duschat nu på morgonen.  Idag ska de på bio men jag får se hur jag mår, i morgon har vi bokat privatlektion i mitt stall.   Jag tror inte det är magsjuka, kände mig aldrig sjuk har bara kräks tre gånger med flera timmars mellanrum. Det kom ca tre timmar efter maten så det måste varit nåt jag åt....

Vilket ös det var här i går, syster med 2 barn, morsan och hennes väninna och vi 4. Och tre katter på det. Morsan är ju...rätt stimmig kan man milt sagt säga och syster och barn är nog som folk är mest. Men alla dessa människor gjorde att både Klara och Alfred blev lite ledsna och rädda. Mest Klara då som just nu är rädd för alla människor. Båda barnen gillade yngsta sonen, det är som de känner igen barn. De blir direkt glada och charmar på som bara attans. När lugnet sen lagt sig så var jag helt slut (när mamma åkt dvs), efter att jagat barn, katter, lagat mat och försökt vara trevlig. Sen bäddade vi sängar och nattade barn. Eftersom vi har så få rum hamnade syster med barn i vardagsrummet men det blev rätt bra och jag hoppas katterna inte väckt dem i natt. I dag är jag själv med syster och barn, maken har åkt och jobbat. Det är ju svårt att de vill hjälpa till men när de inte får bära, jag trodde sån separationsångest skulle komma om först några månader. Det har ju alltid gåt...

För det är väl så det blev? 2014? Våra tvillingars år? Vi pratade här hemma och vi mindes båda ingenting från början på året utan från typ...maj någon gång. Vårt liv är så mycket rikare, våran kärlek fylld till bredden och vi är otroligt lyckligt lottade. Tänk om jag vetat allt det jag vet nu när vi klev in i graviditetens värld. Jag ångrar ingenting utom att jag önskar jag vågat njuta mer. Lätt att säga nu men då var det svårt. Allt förra året handlade om graviditeten vilket speglas i bloggen. Januari : Redan den 2 januari var vi i väg på vårt första ultraljud och det konstaterades att det var två små knoddar där inne. Redan i vecka 6 så kom varenda graviditetssymptom man bara kunde ha. Jag tror jag aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som under graviditeten. Jag påbörjade även min KBT behandling. Februari: Graviditeten fortskrider och magen växer, vi gör KUB-test som går utmärkt och vi pustar ut lite. Mars : Vi åker i väg till Hasseludden och myser. Det börjar bli tätare b...