Bebiskarusellen

Äntligen är solen här! Alla katterna sitter i fönstren och soldyrkar och den katt med mest hår har vågat sig ut i solen på altanen. Vi har redan varit och storhandlat, helgens största nöje numer. Det är så trevligt att skrota runt där och det är så gott som folktomt kl 08.00. Nu vankas det snart mellis för barnen och sen blir det såklart en promenad till i solen. Min mamma kom förbi i dag och stannade faktiskt i 2 timmar! Vi fick fina kläder till barnen av henne och hon både höll och kramade på Alfred. Otroligt, hon har bara sett barnen 1 gång sen de föddes och de är snart nio månader, då har hon varit i Sthlm sen i torsdags hos min mormor. Likaså bra det kanske, hon är ju inte den lättaste men i alla fall. Min pappa är ju samma skrot och korn, han bor bara nån mil härifrån och har träffat barnen två gånger sen de föddes. Jag saknar makens föräldrar varje dag, de var helt underbara och fantastiska och det närmaste jag någonsin haft en familj. Som jag saknar dem! Jag tror de...

Sådärja, då har vi klarat av magsjuka, besök och de flesta röda helgerna. Känns skönt att allt blir som vanligt även om det varit väldigt bra att ha familjen här. I dag är det första gången jag är ensam med tvillingarna sen före jul. Helgen har varit så bra, barnen har hela tiden haft en famn att vara i, leka med och någon som pysslar med dem. Vi har fått mycket avlastning och även om det är kaos när alla är här har det varit riktigt bra. Det enda tråkiga är att jag blev sjuk, så himla typiskt och än så länge är det fortfarande bara jag som varit sjuk. Tvillingarna har riktigt strålat mot alla medlemmar och myst i alla famnar, det är roligt och se vad de trivs med andra människor. Eller ja, Klara måste ju ha lite invänjningstid först men annars går det bra. Jag saknar verkligen att ha en familj nära mig, tänk vad fantastiskt det hade varit. Pappa bor ju bara någon mil härifrån men han...är som han är.. **** Jag mår ju bra sen i lördags med lite lätt illamående när jag ätit, vå...

Vilket ös det var här i går, syster med 2 barn, morsan och hennes väninna och vi 4. Och tre katter på det. Morsan är ju...rätt stimmig kan man milt sagt säga och syster och barn är nog som folk är mest. Men alla dessa människor gjorde att både Klara och Alfred blev lite ledsna och rädda. Mest Klara då som just nu är rädd för alla människor. Båda barnen gillade yngsta sonen, det är som de känner igen barn. De blir direkt glada och charmar på som bara attans. När lugnet sen lagt sig så var jag helt slut (när mamma åkt dvs), efter att jagat barn, katter, lagat mat och försökt vara trevlig. Sen bäddade vi sängar och nattade barn. Eftersom vi har så få rum hamnade syster med barn i vardagsrummet men det blev rätt bra och jag hoppas katterna inte väckt dem i natt. I dag är jag själv med syster och barn, maken har åkt och jobbat. Det är ju svårt att de vill hjälpa till men när de inte får bära, jag trodde sån separationsångest skulle komma om först några månader. Det har ju alltid gåt...

I bland blir allt bra konstigt.  Min syster och barn kommer nästa helg, vi har rätt "trångt" så jag frågade hur de vill sova. Barnen äter ju var tredje timme så de kommer ju bli väckta, men de hoppas jag hon förstår. Jag har ju massiva sömnproblem som ni vet och att någon ska trängas med mig vill jag inte, jag kan ju liksom inte ta igen sömnen sen precis. Förkortad version: Så jag skrev lite olika förslag och till sist att vi får ta det när de kommer. I går sms jag och frågade om och när de kommer, påvisar det sig att hon har bokat vandrarhem, rätt långt får oss oxå. Hon vill inte störa oss, de kanske är i vägen osv. Hon prata om att jag hade sömnbrist.. (kanske jag sms nåt konstigt?) Nu har jag försökt att övertyga dem att det är ju tvärtom dessutom förväntar jag mig hjälp. Tänk att få bli avlastad någon timme, så underbart. Efter massa sms så pratade vi i telefon i stället och hon verkar ha fått för sig att vi inte vill att dem ska komma, men det är ju inte det sake...

Jag vet inte ens om jag ska publicera detta inlägg men..Äh. Ut med skeletten ur garderoben bara.. Alla jag träffar säger "nu måste ni vara lyckliga" "ni har väntat så länge" Hur är det är vara mamma?" "Visst är det underbart" "vad myyyyyysigt" Lycklig? Nje.. Underbart? njee.. Mamma? Jag är väl inte...jahaaaaa... Mysigt? absolut inte! Ärligt talat är det slitsamt med tvillingar, antingen skriker ALLA samtidigt eller så skriker de i skift. Jag har mest dåligt samvete, är stressad att hinna med allt (inte alla dagar) och oroar mig. Jag väntar fortfarande på den där överväldigande kärleken alla pratar om. Jag väntar fortfarande på att jag ska känna mig som en mamma. Jag vill fostra dem till trygga älskade individer som blir lyckliga och lyckas i livet. Jag vill fylla deras dagar med glädje och roliga saker. Jag känner otroligt ansvar och press att göra rätt och är livrädd att göra fel. Det är så otroligt slitsamt vissa dagar att få da...

Jag har sovit okey i natt och hann tom med lite morgonmys med Robban, men klockan 06.05 tyckte Klara att det var dags att vakna. Hon fick vara med vid både dusch och frukost, hon har varit lite kinkig hela morgonen men sen slocknade hon och då passade Alfred på att vakna i stället. De sover ju ca 3,5 timme under ett pass på natten vilket gör att våra bra tider har förskjutits, men det glädjer mig å andra sidan för tänk om de börjar sova lite längre på nätterna..Om 7 dagar fyller de ju två månader. Men jag tror utvecklingsmässigt att de är ca 1 månad. När maken vaknade så åkte vi till plantagen, ett perfekt ställe att spatserar runt i och fika lite. Knappt en människa var där. Vi köpte lite buskar och gräs, en ny fågelautomat och ljung till gravarna. Sen åkte vi till svärföräldrarnas grav, jag saknar de så oerhört. De hade varit de perfekta familjemedlemmarna till våra barn och överöst de med kärlek. Jag saknar min svärfar varje dag och älskade honom mer än mina föräldrar. I mån...

Jag är fasiken inget trevlig längre, jag får så dåligt samvete gentemot maken men ärligt talat avskyr jag honom vissa stunder på dagen. Jag vet att han gör så gott han kan men det hjälper inte. Jag bara säger otrevliga saker, snäser och är irriterad- En riktig häxa har jag blivit. Det är så jag har lust att gräva ner mig ibland. Det har dessutom blivit precis som med Isak om ni minns? Jag tålde inte att någon, framförallt inte maken, rörde vid mig. Jag känner mig äcklad och ryggar undan, känns som han tränger sig på mig när han försöker krama mig. Jag har liksom inte plats för kramar och kärlek, det går bara inte. Och samliv vägrar jag just nu, bara tanken *ryser* Jag vill ju tycka om honom. Men det GÅR inte. **** I går var en hemsk dag. Eller nej, inte egentligen. Morgonen var bra och det funkade perfekt att åka till sjukhuset för att träffa Klaras läkare. Klara vägdes och mättes, vi prata mat, mage, hennes oroliga sömn osv. Vi gjorde även pricktest vilket inte visade någonti...

I fredags fyllde tvillingarna 7 veckor och den 12 september är det ett år sedan vi födde/miste vår änglason Isak . Det känns så långt bort och ändå så nära. Jag tänker mycket på Isak och kommer aldrig att glömma, inte ni heller förmodar jag? Tänk att vi gick igenom allt det där och sitter idag med två små bebisar här hemma.  Jag var och köpte blöjor i dag, det kändes så himla konstigt att stå där och se förvirrad ut. Det kändes som jag kommit fel eller gjorde nåt kriminellt. Så himla overkligt.  Det är rätt slitsamt att vara tvillingförälder och matte åt tre katter, dessa två dagar har alla 5 hållit låda och härjat och i går så hade vi tre olika besökare här. Make var i väg och skjutsade pappa, handlade och gjorde massa ärenden så jag skötte barn och katter helt själv hela dan. Detta med kass sömn gör att jag inte längre är så smart, trevlig och tänkande människa längre. Tänk att jag ska göra allt det där sen när han börjar jobba. Hur ska jag fixa det? Det går ...

Min pappa ringde i går. Oh der lård! Hallelujamoment! Det har inte hänt på...öhh..Någonsin? Han ville komma hit och hälsa på, det lät lite pliktskyldigt och när han kom på att han sagt det försökte han desperat ta tillbaka det. Haha :-) Men det gick jag inte på. Så på lördag ska maken hämta pappsen för att forsla hit honom, fick lov att säga till pappa att ha rena kläder och vara fräsch. Skyllde lite på infektionrisk men min pappa är inte den fräschaste, so to speak. Nu får vi hoppas han är nykter och inte allt för gnällig också så ska vi nog försöka ro detta i land. Appråpå hallelulja kom bästa kompisen hit med fina kläder till barnen, två dar på raken! Det var gulligt även om jag förköpt mig lite på tvillingforumet, så nu hoppas jag barnen smutsar ned sig mycket. Man blir ju lite babykläder/saker beroende, behöver ju snart en vit månad och spärrat kort om vi ska överleva det här. Jag fick lite dåligt samvete mot katterna och när jag ändå beställde mat fick jag lov att slå t...

Nu har jag varit och lämnat blodprover, ringt mottagningen för att höra vilken tid de bokat TUL idag och nu intas frukost. Jag hinner i alla fall vara hemma en liten stund innan det är dags att åka. I dag ska jag nog träffa den nya läkaren också, som jag helt glömt bort vad hon heter. Hoppas hon är bra. Undra hur denna dag kommer sluta, 3 är verkligen mitt oturstal och i dag kan det liksom inte bli mer treor än så här.. Jag försökte jobba bort mina fobier för vissa saker på KBT men vid treorna hann vi inte så mkt. Tråkigt, för jag blir så irriterad på mig själv för jag vet att det inte är logiskt. **** Gårdagen spenderas med lite shopping men mest hemma, ryggen tar livet av mig och att åka bil gör att jag har ont i timmar efteråt. Jag shoppade i alla fall plastad frotté och lakan till vagnen och en skötbädd. Nu är det tvättade och jag ska efter frukosten bädda vagnen. I går skruvade vi även i hop babysitters som vi fått av Ahm66 och jag kan säga att Robban älskade dem, helst n...

Dagen börjar  med att vårt internet har dött, så himla tråkigt. Så nu internetdelar jag från telefonen till datorn så jag åtminstone kan skriva ett inlägg. Då var helgen över och förbi och en ny vecka börjar. I dag ska jag på kalas då bästa fd kollegans dotter fyller år. Hon önskade sig hästtidningar som nu är inslagna och väntar på henne. Jag hade lite tur då den tidningen hon önskade sig inte fanns någonstans att hitta men när jag lämnade av morsan vid centralen i går har de en pressbyrå med miljoner tidningar och då även denna hästtidning. Helgen har gått rätt bra, hon tjatar hål i mitt huvud men jag orkar å andra sidan inte engagera mig så mkt så det var ju faktiskt en fördel. Annars brukar det bli så att jag är mamma åt min egen mamma. Hon är och kommer förbli väldigt speciell och att umgås med henne är som..jag vet faktiskt inte hur jag ska beskriva henne...men som någon som är vuxen och barn samtidigt. Robban och de andra katterna älskade henne, hon fick bära runt på...

Vilket sommarväder! Helt fantastiskt! I går hade vi 29 grader i skuggan och 26 i huset, trots det var det inte obehagligt varmt. Vi var på fjärilshuset i går och tittade på hajar, fjärilar, sköldpaddor och andra smådjur. Morsan var i sitt esse och tyckte det var fantastiskt. Det tyckte jag med men det var lite varmt måste jag säga. Som tur var är det inte särskilt stort där och efter en räkmacka och dricka så kändes det bättre. Värst var faktiskt bilresan, jag får så ont i rygg och sida efter några minuter att jag är redo att kasta mig ur i farten. Sen fick jag lov att vila när jag kom hem och vi tog det lugnt hela eftermiddagen, jag tycker uppriktigt synd om morsan som nog ville ut och fara mer men jag pallar verkligen inte. Sen tittade vi på film och tryckte i oss lite ostbågar, sen var den dan äntligen slut och jag kunde lägga mig. Så himla skönt att få sträcka ut sig! **** I dag ska vi till ett lokalt cafe och second hand och sen är det dags att skjutsa morsan till busse...

Ack denna onda högra sida. Den spänner, drar, gör ont så jag kan inte sitta eller stå. Det funkar ganska bra är att ligga.Trycker jag lite där känns det som en lite Klaras rumpa som kilat in sig i muskler och senor. Det tillsammans med en hård mage, en blåsa ur funktion så kan ni tänka er att jag inte riktigt är på topp. Men jag anstränger mig verkligen. Morsan har redan tjatat ihjäl mitt huvud och jag har lust att skicka henne på slavläger till Kanada. Eller Grönland. Eller långtbortistan. Vädret är dock vacker så i dag blir den någon av de fina klänningarna. Härligt med lite sommarväder. Vi ska åka i väg till fjärilshuset och strutta runt lite, jag har nog inte varit där på 10 år så det ska bli intressant. Tack Sölvie för böckerna och strumporna! Underbart gulligt! Maila mig så betalar jag fraktkostnader.

Jag tror det var världens längsta dag i går, den tog liksom aldrig slut. Att åka kommunalt med den här onda ryggen är helt bedrövligt, men jag knölade i hop kavajen i ryggsidan så gick det bättre. Såg förmodligen inte klokt ut men jag måste ju överleva resan på nåt sätt. En gott och blandatpåse gjorde saken mycket bättre :) Sen var det dags för ultraljud. Alfred ligger med huvudet nere i mitt bäcken och fötterna i mina lungor/revben, han har ryggen ut mot vänster sida. Han väger ca 2,1 kg och ligger på +11% Klara ligger som en banan med ben och fötter så högt upp man kan komma vid mina bröst och ryggen till höger så långt ut på min högra sida som det går, i mina lungor/lever och andra stackars inälvor. Hon är mer svårmätt så hon uppskattats att väga mer än datorerna säger. Hon väger ca 1,7/8 kg och ca -11% (tror jag de sa) Hon hade dessutom hicka under hela undersökningen <3 Alla flöden var perfekta. Sen bar det iväg till sjukhuset där vi fick sitta i nästan 45 minuter f...

Dags för CTG och koll av leverprover och träffa läkare i dag. Hoppas verkligen mina gallsyror sjunkit, lite orolig känner jag mig dock. Jag ska passa på att fråga om mitt icke kissande (svårt att kissa) och streptokockerna. Jag skulle vilja att hon kollade min tapp också, sen ska jag klaga på mitt sovande för nu har det varit bedrövligt. 1 stackars natt har jag lyckats sova bra av 100. I morse var det dock katten Robbans fel att jag inte fick sova, han är helt fixerad vid babyskydden, han ska komma åt tyget och slicka på den. Helt borta är han när han sitter där, det måste smaka extra gott det där tyget?! Jag har vänt skyddet upp och ner, täckt det med saker och täcken men han hittar ändå in. Lilla monsterkisse. Jag ska också fråga om de har hemsjukvård om det blir så att vi hamnar på neo. **** Äntligen en ny vecka! Det är så stressande att veta att veckorna går så långsamt och min lever motarbetar mig, jag vill att tvillingarna ska må bra och stanna länge i magen. Dumma hepat...

Nu på morgonen har jag varit och lämnat blodprover, jag hade sån tur att jag inte fick den lilla vikarien som började för en vecka sen utan en kille som har jobbat där ett tag. Det är ju sällan de sticker mig i armvecket utan denna gång blev det i underarmen, det gör ont med huvudsaken det kommer blod. Det jag såg skulle tas var leucucyter, pk, alat, asat, hb, gallsyror och typ 10 saker till. Skönt att de screenar av mig och inte bara tar leverprover. Proverna ska ju tas fastande så nu har jag hetsätit lite yoghurt och smörgås, ohyggligt hungrig man kan bli på så kort stund. I morgon är det läkarbesök och CTG för att kolla provsvar och framtida planering. Om det inte är katastrof för då ringer de väl redan idag. **** Kommer ni ihåg när jag pep häromdagen att ingen ville komma. Nu verkar alla vilja/inte vilja komma. Bästa dalakompisen kommer på söndag och stannar några dar (roligt!!) Morsan ringde i går mitt i middagen och slängde ut sig nåt kryptiskt att om min syster kommer n...

Då var det dags för mödravården i dag, det ska bli skönt att träffa henne. Jag har lite frågor kring min UVI, hepatosen och så vill jag ju veta att allt verkar bra. Jag ska klaga på mina järntabletter duferon som gör att magen är helt koko. Den är ju inte ett dugg bättre än niferex. Alla mina tabletter ska ju tas på fastande mage, eller ja, nästan alla, så i morse råkade jag ta två penicillin istället för en, för jag trodde det var ursofalk (lite trött då). Ingen skada skedd men att rodda runt alla dessa tabletter är en utmaning varje dag. I morgon är i alla fall sista penicillinet sen har jag bara ursofalk, järn och lite annat kvar. **** Min syster och systerbarn ska åka och tävla i Juli, eftersom de ska flyga från Arlanda så frågade jag om de inte kan komma och bo här före och efter (vi bor nära). Men det lät tveksamt, hon försökte få det som att det var inte jag som orka, att de nog inte hade tid. Men jag vill ju träffa dem, de är ju jätteviktiga för mig. Jag förstår inte, va...

Vilken natt, jag tror min kropp också börjar motarbeta mig, det verkar vara en konspiration mellan min hjärna och kropp. För i natt vaknade jag 03.30 och var så otroligt kissnödig, jag låg och försökte ignorera det ett tag men det gick inte. När jag väl varit uppe och lättat på trycket började jag nysa och snora och höll på så tills jag slocknade efter nån timme. Sen blev jag väldigt hungrig och började nysa igen. Så många timmar sömn i natt blev det ju inte. Jag hittar liksom ingen bekväm sovställning, allt trycks i hop, snoret rinner, det spänner och drar. Nu ska jag rusa till jobbet och lämna matlådor och sånt, rusa till tåget och åka och gå ca 1 timme, lämna mitt lilla urinprov, åka och gå ca1 timme, tillbaks till jobbet (det kostar 100 kr då jag inte har sl.kort. sjukt). Inte alls stressande. Nejdå.. Helst när jag bara jobbar 3 dagar denna vecka och har hur mkt som helst att göra. **** Förövrigt fick jag ut pengar från FK för några dagar. Gud så skönt, det är ju inte mkt...

Nu har lugnet lagt sig i huset och tomheten infunnit sig, syster med familj har åkt. Vi har haft en toppenbra helg, men den har gått alldeles för fort! Hon hade med sig en del barnkläder och saker och jag ska gå igenom dem nästa helg tänkte jag. Snart är det måndag igen och jag har en intensiv vecka framför mig och de största är ju såklart RUL (rutin ultraljudet) och tvillingutbildningen. Jag är faktiskt orolig inför RUL, jag kommer knappt våga andas och knappt ännu mindre våga titta. Tänk om nåt är fel? Det känns som det oroas och funderas en massa i huvudet just nu, jag sover så himla dåligt och ligger och vrider och vänder mig. 90 % handlar om bebisarna, framtiden och graviditeten. Jag känner mig..stressad... över allt tror jag. Jag hade tänkt att boka av KBT på fredag för min schema är fullproppat, men nu känns det som jag verkligen behöver satsa på mig själv medans jag kan. Jag står inte ut med detta jäkla malande orostankarna hela tiden. ***** I morgon blir det en tur ti...

I går kom syster med familj, det är roligt men intensivt, så bloggande har fått ligga på is lite. Det blir en kort rapport idag Idag har vi varit på lakritsfestivalen. Väldigt mycket provsmaka men även väldigt mycket folk. Jag köpte ingenting men maken och syster köpte en del, jag kroknade efter en stund och hittade en stol att sitta på medans de andra sprang runt, sen begav vi oss til närmaste shoppingcenter.  Jag har haft lite magont i dag, långt ner, jag gissar att det är livmodern. Sammandragningar kom efter festivalen och shoppingen så då satt jag oxå och vila medans alla andra sprang runt. Särskilt mycket energi har jag inte.   Vi avslutade dagen med att hälsa på hos pappa och hans fru som ställde väldigt mkt konstiga frågor och sen åkte vi hem och nu har jag däckat i fåtöljen.  Syster med familj ska ut och springa nu, jag fattar inte denna energi dem har? Jag är slut för idag, hungrig möjligen men trött.  Jag hittade i alla fall mammatrosor...