33+3 (Vecka 34)
Nu har jag varit och lämnat blodprover, ringt mottagningen för att höra vilken tid de bokat TUL idag och nu intas frukost.
Jag hinner i alla fall vara hemma en liten stund innan det är dags att åka. I dag ska jag nog träffa den nya läkaren också, som jag helt glömt bort vad hon heter. Hoppas hon är bra.
Undra hur denna dag kommer sluta, 3 är verkligen mitt oturstal och i dag kan det liksom inte bli mer treor än så här.. Jag försökte jobba bort mina fobier för vissa saker på KBT men vid treorna hann vi inte så mkt. Tråkigt, för jag blir så irriterad på mig själv för jag vet att det inte är logiskt.
****
Gårdagen spenderas med lite shopping men mest hemma, ryggen tar livet av mig och att åka bil gör att jag har ont i timmar efteråt. Jag shoppade i alla fall plastad frotté och lakan till vagnen och en skötbädd.
Nu är det tvättade och jag ska efter frukosten bädda vagnen. I går skruvade vi även i hop babysitters som vi fått av Ahm66 och jag kan säga att Robban älskade dem, helst när vi satte på vibrationen. Tur att vi har flera babysitters :-)
Bb-väskan är även den ompackad och redo för några veckors vistelse på sjukhus.
Det bästa av allt var att bästa killkompisens dotter har sagt att hon kan bo här några dagar när vi ligger inne, det känns viktigast att maken är med den första tiden, sen kan vi varva med kattvakter och att han åker skytteltrafik. Det tar ju bara 20 minuter för oss hem.
****
Idag känns ju lite avgörande hur värdena är, för nu borde väl kortisoneffekten släppt. Det känns som vi börjar närma oss det kritiska värdena och jag önskar så att min ordinarie läkare var här.
Så- snitt eller inlagd eller permis? Det är frågan.
****
Jo, just det. Pappa ringde när vi var på sjukhuset i fredags, han undrade inte särskilt hur vi mådde utan ville han hjälp med att skaffa nya mobiltelefoner till han och hans fru. För de hade sagt upp hemabonemanget.
Jag försökte förklara att det var lite svårt just nu men han ältade om dessa telefoner i säkert 20 min.
Vilket arsle.
Jag hinner i alla fall vara hemma en liten stund innan det är dags att åka. I dag ska jag nog träffa den nya läkaren också, som jag helt glömt bort vad hon heter. Hoppas hon är bra.
Undra hur denna dag kommer sluta, 3 är verkligen mitt oturstal och i dag kan det liksom inte bli mer treor än så här.. Jag försökte jobba bort mina fobier för vissa saker på KBT men vid treorna hann vi inte så mkt. Tråkigt, för jag blir så irriterad på mig själv för jag vet att det inte är logiskt.
****
Gårdagen spenderas med lite shopping men mest hemma, ryggen tar livet av mig och att åka bil gör att jag har ont i timmar efteråt. Jag shoppade i alla fall plastad frotté och lakan till vagnen och en skötbädd.
Nu är det tvättade och jag ska efter frukosten bädda vagnen. I går skruvade vi även i hop babysitters som vi fått av Ahm66 och jag kan säga att Robban älskade dem, helst när vi satte på vibrationen. Tur att vi har flera babysitters :-)
Bb-väskan är även den ompackad och redo för några veckors vistelse på sjukhus.
Det bästa av allt var att bästa killkompisens dotter har sagt att hon kan bo här några dagar när vi ligger inne, det känns viktigast att maken är med den första tiden, sen kan vi varva med kattvakter och att han åker skytteltrafik. Det tar ju bara 20 minuter för oss hem.
****
Idag känns ju lite avgörande hur värdena är, för nu borde väl kortisoneffekten släppt. Det känns som vi börjar närma oss det kritiska värdena och jag önskar så att min ordinarie läkare var här.
Så- snitt eller inlagd eller permis? Det är frågan.
****
Jo, just det. Pappa ringde när vi var på sjukhuset i fredags, han undrade inte särskilt hur vi mådde utan ville han hjälp med att skaffa nya mobiltelefoner till han och hans fru. För de hade sagt upp hemabonemanget.
Jag försökte förklara att det var lite svårt just nu men han ältade om dessa telefoner i säkert 20 min.
Vilket arsle.
God morgon!
SvaraRaderaHoppas alla dina värden är bra så du får permis igen =)..
3 är i alla fall mitt lyckonummer så jag ska försöka se till att det kommer lite lycka till dig från mig.
Massor med kramar från Lena och missarna
3 is the magic no yes it is ... Ring någon som har 3 som operatör så får du höra denna magiska sång. Tror inte du får ta ut några bebisar än utan de kommer bo kvar minst en vecka till o nu verkar det ha löst sig med kattvakt, lycka till med TUL kram Emma
SvaraRaderaHej, vet inte om jag kommenterat någon gång tidigare, men har följt din blogg i evigheter :) Läser varje dag och väntar med spänning på att dina små ska komma till världen, men de får ju gärna vänta ett litet tag..
SvaraRaderaSkrattar ofta högt när du berättar vad Robban hittar på, en sån underbar liten kille! Tror att mina katter skulle göra likadant om vi hade babysitter, skötbädd eller annat här hemma. Hoppas vi får se våra gosa in sig i bebisgrejjer så småningom. Står i kö i Sverige och Finland för ÄD..
Ville i alla fall bara säga hej och komma fram ur kulisserna. Angående din pappa..*Suck* finner inga ord.. Försök att ignorera och prioritera dig och din familj..Han får klara sig utan din hjälp, du har ju lite annat att tänka på! Kram JZ
Det kommer gå utmärkt oavsett vilken läkare eller vilken dag dom föds. Även om det är bra desto längre dom stannar i magen skulle jag inte vilja säga att det är någon dramatisk skillnad mellan v 33 och 34. Nu har du ju hunnit få kortison också! Önskar du skulle föda på sjukhuset där jag jobbar så jag kunde få lugna dig ordentligt! All lycka till! Kram M (jobbar som barnläkare/neojour)
SvaraRaderaNu hoppas jag verkligen att frånvaron av dina inlägg från denna dagen inte innebär att du blev inlagd. Ifall du blev inlagd så hoppas jag innerligt att du får världens bästa vård och omvårdnad.
SvaraRaderaAlltså när det gäller ens föräldrar så väljer man tyvärr inte dem utan man får försöka acceptera dem som de är, men försök släppa honom nu och fokusera på dig själv, eller er alla fyra tvåbenta och dina tre underbara fyrbenta.
KRAMAR i MASSOR!!!!!!!!