Vecka 19 (18+4)
Nu ska vi inte bli alltför exalterade här, saker i Isaks hjärna står fortfarande inte rätt till och om 2 veckor får vi veta om det är bra eller anus. Men nog kändes det som att procenten höjdes från 10% till 50%?! Det som är jobbigt är att inte veta, att inte kunna planera. Jag har massor av saker att förbereda oavsett utgång, framförallt mitt och makens psyke. Det är isf minde än 145 dagar att ordna allt, sånt gör ju bara det att jag får panik. Man borde fan få nån sorts garanti att allt ska gå väl när man väntar barn. Nu börjar det tillkomma lite mer gravidkrämpor; Svullna fötter, hjärtklappning (mkt obehagligt), extrem trötthet vid lunchen och hela eftermiddagen och kvällen, argt humör (tillbaka igen) och bredare höfter. Det borde vara förbjudet och jobba heltid när man är gravid, 75% hade varit lagom. Jag ringde i alla fall morsan i går och berättade. Hon blev faktiskt glad och lite rörd av det jag berättade, det var väldigt oväntat, jag tror hon förstod allvaret i det...