Bebiskarusellen

Vad tiden rullar på, nu är det snart dags för gynbesök nr 1 för att se om kroppen är redo för nästa försök. Om jag räknat rätt så är det insättning nr 15 som blir denna gång. Det är ju inte klokt, vi borde ha nåt rekord nu? Känner ni nån som är uppe i de siffror vi är i? Nån dag ska jag försöka räkna på hur mkt allt det här kostat oss. Även hur stor sannolikheten att vi kommer få ett plus igen borde ju kunna räknas ut, matte var inte min starka sida så jag avhåller mig från en uträkning. Men man borde dividera nåt med nåt, eller multiplicera. Tyvärr kommer jag ju hoppas mer denna gång, dumt nog. För själva testdagen kommer ju bli på julafton, så det skulle ju vara skönt med en bra julklapp. Nu är det snart Allahelgona, ska ni till kyrkogården då, det är väl på lördagen man går dit? Vad brukar ni göra mer? Jag funderade på om jag ska gå på minnesmässan som är på eftermiddagen, för att bara vara och ha en stund med Isak. Maken vill absolut inte, men jag kanske kan gå själv? Jag s...

I går var jag på intervju för att förhoppningsvis ingå i en studie om sömnsvårigheter. Jag fick träffa en läkare som screenade min psykiska hälsa i nästan 1,5 timme.  Hon frågade om barndom, rädslor, drömmar, föräldrar- ja allt faktiskt. Det var väldigt svårt att svara på många frågor, det handlar ju om mitt innersta väsen som jag aldrig berättar för nån. Dessutom vet jag ju vad hon screenar efter och varför hon ställer frågorna, jag har ju en stor självinsikt (oftast) och har stor koll på sjukdomar och mediciner. Den långa intervjun är för att de ska se om det finns en psykiskt eller fysisk förklaring till mina sömnsvårigheter. Jag vet att jag har en massa bagage från barndomen och jag vet att jag är rätt traumatiserad av det som hänt, min barndom var...bedrövlig. Missbruk, vi fick inte mat, vi fick inte komma in utan fick sitta i trappen, misshandel, slagsmål, psykiskt terror, inga kläder, ingen fostran regler gränser, inga vänner, vi fick inte umgås med nån, vi fick i...

OMG. Jag fick knappt upp ögonen i morse. Jag drömde om katter när klockan ringde, vi har ju börjat titta på "allt om katter" på Animal Planet, så jag gissar att drömmarna kom därifrån. Jag drömde vi hade köpt ett stort hur i Enskede (jag vet inte ens var det ligger), Robban hade fått en vätskeansamling med mjölk i magen och ungarna på gården tog emot fallande katter från träden. Okey. Dags att sluta titta på tv. **** I går var det stallet, det var otroligt svettigt och vi började med att rida ute. Jag älskar uteritterna, de är absolut bäst. Efteråt så fikade vi som vanligt men hamnade på allvarliga samtalsämnen, lite lustigt för vi känner ju inte varann på det sättet, om vad man har för skyldighet att hjälpa barn som far illa. Vi pratade om man ska säga till ungdomarna i stallet när vi tycker de gör fel, eller vuxna.. Den enas dotter hade en kompis som man kunde se mellan raderna inte mådde bra, en annan bodde 6 st i en tvåa. Jag anser att man som vuxen ska försö...

Vilket misstag att se liv, lust och längtan i går. Jag grät sen hejdlöst efter att ha sett den. Det gjorde så ont i hjärtat och kroppen så jag trodde jag skulle gå sönder. Det är precis som taget ur vårt liv. Utom den sista biten. Jag vet faktiskt inte hur det slutade för jag fick lov att stänga av. Att hon skulle få plus och allt skulle sluta så jävla lyckligt. Nä, där fick jag nog och gick in och grät på toaletten. Så nu fick jag en depression efter ha sett den. Helst efter scenen när hon står i badrummet och skriker hur misslyckad hon är. Att alla människor inklusive pundare kan få barn. Även de som inte vill. Folk gör abort. pust. **** Sista semesterveckan brukar vara lugn och mysig på jobbet men allt har urartat i kaos. Vi kan inte skicka statistik, inte till csn, systemet vägrar fungera och nu går alla på semester. Vad härligt att komma tillbaka till. Det är hemskt att gå på semester när inget är fixat och man vet att de sökande blir lidande.  **** ...

Minsann, då har man frotterats med kändisar och ätit helt otroligt god mat (och dyrt) på Gondolen i Sthlm. Om ni har vägarna förbi, passa på att äta en bit och prova de berömda drinkarna. I går rensade jag rabatterna och hittade ännu fler mördarsniglar som tuggat i sig våra fina blommor, vinbärssnäckor och en tuggade på en levande daggmask. Otäcka djur! Jag förmodar att det är kört nu?! Däremot så gjorde vi katterna glada och byggde en till hylla så de för bättre utsikt över ängarna. De invigde den genast och nu ska vi häfta fast liggunderlag på den så att de får varmt om rumpan. Eftersom jag alltid får sån ångest över att jag ätit så har jag på morgonpromenaden i dag lagt till lite jogging, jag gick lite sen sprang jag en bit sen gick jag. Det fungerade över förväntan men jag har inte den snyggaste joggingen och jag tror det blev nedslag på ritcherskalan. Men i alla fall. Inte en tillstymmelse till mens, WTF. Vad händer. Det är SÅ taskigt. VI hade annars varit i...

Jomensuck. Så var det måndag igen. Jag förstår inte hur det går till? Att det alltid blir måndag. I dag är det en stor dag, jag är SÅ nervös. Jag ska köra mitt in till stan själv med bil och hem igen, det har jag aldrig gjort utan får helt lita på gps i mobilen; Waze. Och vara och hålla en utbildning för typ 40 personer. (det gör mig inget men bilkörningen ) **** I går var jag och klippte mig, sa åt frisören att bara ta topparna. Hon klippte av mig halva håret!! Men WTF! Hur tänkte hon nu liksom? Jag ser helt snaggat ut. Inte kom jag för mig att säga nåt, jag blev alldeles ställd. Hon var väldigt stressad och hörde inte ett ord på vad jag sa. Fy så jag ser ut nu. Väldigt missnöjd. Jävla bitch. Och jag ska ska träffa massa viktiga människor idag. Usch för frisörer. Finns det inga bra? **** Mensen borde komma antågande snart och vårt försök nummer 200 borde komma i gång. I bland känns allt så meningslös. Varför bry sig? Inget funkar ju ändå. **** Och var tog sommaren vä...

Jag tittar aldrig på djursjukhuset i direktsändning, jag spelar alltid in det så jag kan spola bort det som är otäckt. Men i går gjorde jag det. Värsta misstaget. Så nu har jag haft mardrömmar om noshörningarna och den där katten hela natten. Åh, vad jag mår dåligt över det där.. Lärdom 1.: Titta inte på djursjukhuset live. Bli inte veterinär. I går var dessutom en mycket märklig dag på jobbet då en kollega betedde sig mycket underligt. L ärdom 2 och 3:  Det var nog det märkligaste jag varit med om. Dessutom så måste jag komma i håg att arbetskamrater inte är ens vänner. Jag har äntligen fått kontakt med företagshälsovården och ska dit nästa vecka. Även om jag mår bättre ligger verkligen allt och lurar i bakgrunden. Ingen lärdom: jag har inga förväntningar på mötet. Vad skulle de kunna göra för att få mig må bättre? Det är väl bara jag som kan göra? Måste försöka kolla upp hans yrkestitel, vem är det jag egentligen ska träffa. SVD kontaktade mig och vill göra en inte...

Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...

Okey. Det var inte bara ansiktet utan nu har jag armarna oxå, det här var ju inge vidare alls. Kanske en allergisk reaktion mot nåt? Doktor eller inte?

Jag vet inte om ni läst den här artikelserien i 6 delar men den är fantastisk. Jag kan bocka i varenda sak i denna artikel. Jag är en HSP, till min mans förtret. jag: Stark mat? Absolut inte, kan knappt salta. Höga ljud, nej usch det ska vara ett stilla mummel från radion. Man hör ju än då. Mycket av allt? Nej, lagom är bäst Känslig för sinnesavtryck, absolut! Kan scanna av ett helt rum och lätt katagorisera varenda människa. Gillar inte starka ljus eller dofter. Maken: Ju mer desto bättre Starkt mat så man svettas är bäst Musik och annat ska lyssnas mkt högt Vem? Är det människor här? Ljust så man ser ska det vara! Superbra artikel. Kul att läsa! Jag som alltid trott det var nåt "fel" på mig..