Bebiskarusellen

I dag ska vi på återbesök till fantastiska underbara barnmorskan som följt mig genom två graviditeter, både sorg och glädje. Hon påpeka att barn och make MÅSTE följa med så hon får träffa oss alla. Det ligger ju en bit bort och är premiär för "längre" bilresa för oss och barnen. Jag har packat skötväska och vuxenväska (till mig med bananer, mackor och vatten). Jag är förövrigt inte helt nöjd med min skötväska (skip hop dubbel någonting), den är för stor, jag får ju plats med en elefant i den och så mkt behöver jag inte med mig. Jag har provat ryggsäck, min bag också.  Men jag hittar ingen jag gillar, vad har ni för någon? Barnen har sovit sex timmar, SEX timmar i natt. Det är ju inte klokt! Nu på morgonen hade Klara vaknat på sin absolut sämsta sida och det blev en skrikmatning igen, vilket humör den damen har. Alfred däremot var som en solstråle så han är påklädd och har legat och pratat med mobilen på skötbordet, där slocknade han också och sover nu som en stock, Ja...

Jag förstår inte hur jag ska kunna sluta med mina lergigan. Äter nu en halv tablett varje kväll, jag har minskat dosen. Mina sömnsvårigheter är nu 700 resor värre än de senaste åren. Nu har jag dessutom tagit lite starkare tabletter för att få sova, vi pratar om kanske 1 sådan tablett i veckan. Max förösker jag hålla det till. Jag försöker verkligen undvika att äta tabletter, är livrädd att bli beroende och ändå är jag där. Men att inte få sova gör ju att jag blir knäpp, jag är så trött att jag inte kan somna, vaknar mitt i natten och sover Max 3-5 timmar/ natt. I natt sov jag faktiskt 5,5 timme men hjälp av en halv zoloft.  I dag ska jag till BVC, jag har inget förtroende för henne men hon ville jag skulle fylla i hur jag mår formuläret, hon har nog glömt bort att jag redan gjort det. Efter denna morgon så är det nog bra att fylla i det. Jag har fått mens oxå, det spär säkert på måendet en del.  För första gången så har de fått mig att sitta och gråta på toaletten...

I dag tänkte jag åka till närmaste babyaffär och kolla lite saker till tvillingarna. Alldeles själv med de små. Ska bli spännande att åka lite längre än de närmaste affärerna runt om, det känns lite som att åka runt med en trasig handgranat som är på väg att smälla. I bland går det bra och ibland inte, men jag ser det som en trevlig utmaning för jag vill inte sitta hemma och jag tror det är bra för barnen att komma ut. Jag tänkte gå till öppna förskolan och göra gipsavtryck men nu hamnar mattiderna så fel så jag struntar i det. Jag lyckades dessutom köpa fel blöjor i går, jag kan inte riktigt skilja på baby dry, comfort och allt vad de heter och tyckte jag läste rätt kg. Men när jag kom hem hade jag köpt 9-12 kg, attans då. Det är ju ett tag kvar tills dess. Nytt försök i dag. Det går över förväntan att vara hemma själv, nästan enklare då det blir en del tjafs mellan mig och maken emellanåt och det tar energi om något. I går rök vi ihop och jag gick och la mig både arg och leds...

Nu går vi mot kallare tider, här börjar det krypa ner mot minusgrader på morgonen. Jag bytte till mitt varma täcke men det blev så varmt i natt att jag vaknade kl 00 och trodde jag var i Sahara. Det var bara kamelerna som fattades. Jag vet inte vad min sovhjärna gör, men det här är andra natten jag vaknar mitt i och inte kan somna om. Min hjärna borde ju ta tillvara på sovtiden, dumma hjärna. I går var en relativt lugn dag, det var som alla andra dagar men ändå inte, några Klara skrikattacker och lite ledset på eftermiddagen. Vi var ut på promenad och var och handlade. I natt sov de 5 timmar och sen väckte mannen dom (!), han tänkte de skulle svälta i hjäl sa han. Dessutom kunde han inte sova. Lite konstig bubbla man är i, jag pratade inte med en vuxen människa i går förutom tvillingarna och katterna. Undra om jag snart kommer börja prata babyspråk med vuxna också? I morgon kommer fd kollegor och hälsar på, det ska bli roligt att träffa dem. En av dem är dessutom tilltänkt fadd...

Då är det första dagen som jag är ensam med tvillingarna utan maken. Vi löste av varandra vid 03.45 i natt och då verkade det som alla sovit i en hög i soffan, de katter och barn. Lite oklar information, maken hade sovit men var rätt trött när han berättade i förbifarten. De hade ätit vid 23.30 och vid 03.30 och nu sitter jag och väntar på att de ska vakna för mat igen. Jag har legat och vilat med katten Robban på morgonen, men kan inte somna. Jag ligger och lyssnar efter varje ljud de avger och rusar upp vid minsta pip.  Idag tänkte jag vi skulle promenera och gå och handla, syster glömde sin klocka här som jag tänkte skicka till henne.   **** Jag har varit på jakt efter en mimos kudde, hittar den bara på amazon. Har någon av er handlat där? Vi har en begagnad men den har varit med ett tag. Sidokudden funkar sådär, han är fortfarande platt o h det är svårt att avgöra om det blir värre.  Jag funderar även efter en bättre och mindre bäddsoffa till barnens...

Helgen har som vanligt försvunnit som ett jehu och i morgon är det dags för maken att börja jobba efter nästan 3 månaders ledighet. Det måste ju kännas konstigt med möten, arbetskamrater, 2 timmars resa och få gå på toa när man vill :). Ännu konstigare för mig att nu vara hemma själv och fixa allt som uppstår. Jag tvivlar inte på att det kommer gå bra, för maken sover ju oftast hela förmiddagarna och då ordnar jag ju allt själv, nätterna får vi nog pröva oss fram vad som är bra. Maken kommer jobba 3 dagar i veckan till att börja med.  Veckan som kommer så får jag ev besök av fd arbetskamraterna, återbesök på MVC och så ska jag till BVC själv utan make och barn. Jag ska också ta mod till mig att ringa BVC och byta bvc-tanten, för hon jag har må vara gullig men det känns som vi bara är där och väger. **** Har sovit rätt kasst och få timmar så nu är jag mer än trött när jag sitter och väntar på att tvillingarna ska vakna och vara hungriga. Jag försöker bli av med mitt lergiga...

jag har aldrig sett så mkt kläder i hela mitt liv!  (nåja Anette..du vann nog:) Tack så oerhört Ulrica och Oscar ❤️ All kärlek till er sprängfyllt :)

Intressant det där med att alla förväntas vara så lyckliga, inklusive jag som ska vara extra lycklig nu med tvillingar eftersom lycka ofta definieras med resultat av något. Lycka tänker jag är när man känner välbehag och för många kanske meningen med livet. Människor söker lycka genom t ex religon, träning eller kärlek. Vad är lycka egentligen? Är jag lycklig eller är du? Hur känns lycka?  Kan man mäta lycka? För att ens kunna fundera på lycka behöver man ha sina behov tillgodosedda genom maslovs trappa. Man behöver sömn, mat trygghet som första steg, sen kommer bl a kärlek, gemenskap och uppskattning. Min personliga åsikt är att man har lyckliga stunder, jag tror få är lyckliga hela tiden men många nöjda med sin tillvaro. Jag tror också att man har ett mål "genom att jag får det, blir så" så blir man lycklig. Jag har i 15 år haft drömmen och målet att få barn. Det vill säga- får jag barn kommer jag bli lycklig och livet är fulländat. Men är man som jag lätt trasig ...

I flera dagar har vi kämpat med Klaras mage, med matbytet till mjölkfritt så blev det stopp i stället. I några dagar har hon även varit arg när hon har ätit, det är som att mata en kamphund. Men i går kom magen äntligen i gång igen och vi kan andas ut för stunden. Hon verkar ha en del ont i magen och är mer ledsen just nu tycker jag. Det är så synd om henne, det värker i mammahjärtat att se henne har ont. Härom kvällen så hade jag och Alfred en mysstund, vi låg och myste i sängen tillsammans under mitt täcke. Med katten Robban och Stiina. Alfred låg och joggade på stället och jollrade och allt var frid och fröjd  tills en läskig doft började sprida sig. Mmm. Ni gissa rätt. Väldigt trevligt. Verkligen:) I går var vi i väg på öppna förskolan, det regnade så det var bara två barn till där. Men vi var med på sångstunden (Alfred somnade och Klara var missnöjd) och fikade. Bra med sångstunden för jag kan inte en enda sång, jag sjunger mycket för barnen på dagarna (typ samma sånger ...

Sitter och väntar på att barnen ska vakna, jag ska i väg på cellprovstagning så det vore ju bra om jag hinner mata dem innan jag går. Såklart sover de som stockar nu och vill inte vakna. **** I går ramlade Robban ner från bokhyllan. Stiinas mat står där och den är ju högintressant eftersom han inte får äta den. Så hans projekt på kvällarna är att få tag i den. Han misslyckades och trillade ner mellan bokhylla och fåtölj. Tyvärr gjorde han nog illa sig. Han haltade lite först men inte nu, han vill inte hoppa. Vilket är konstigt för han hoppar överallt annars, så vi väntar någon dag sen får vi nog åka i väg med honom om det inte blir bättre. Stackars liten, han är fortfarande min stora kärlek och nu för tiden är han som ett plåster på oss. Varje tillfälle till gos och kramar ta tillvara, han är verkligen en riktig gosefis. **** Vi tänkte gå på öppna förskolan i dag, men nu vet jag inte. Vi har också bestämt att betala och gå och vaccinera oss, maken brukar nämligen få influen...

I går var vi ju på BVC, hon är ju rar och gullig mot barnen. Men det enda vi gör är att väga barnen sen går vi. Jag trodde BVC skulle vara rådgivande, informerande och fånga upp saker och ting. Men det kanske inte är så? Jag har ju fått reda på öppna förskolan,  att det finns föräldragrupper,  vad man kan hitta på i orten, barnmottagningen osv av Linda . Om sjukdomar och hjälp om det mesta av er. Men ingenting från BVC. I går sa hon att jag ska fylla i ett formulär om hur jag mår, men jag försökte förklara att jag redan gjort det. Men det mindes hon inte och hitta inget underlag för det. Så jag ska fylla i det nästa vecka igen. Vi fick även rotaviruset vaccinet, det tyckte barnen var smaskigt och so far inga biverkningar på det. Jag frågade när de ska få sin första vaccination mot sjukdomar men hon sa at hon ska återkomma om det samt tider. Så nu har vi inga tider alls dit. Skulle vi inte ringa själva så skulle vi inte få komma för hon glömt oss. Kan man byta bvc? ...

Jag var så himla nervös när jag skulle i väg i går till ridningen. Sista gången jag red så skenade min häst och ridkompisen trillade av, gången före det så mötte vi en traktor på uteritten. Och det var inte kul. Så jag kan ju säga att nerverna var på spänn, dessutom är det mitt i ingenstans. Mina 4 ridkamrater var väldigt trevliga, de hade ridit bra mkt mer än mig men för många var det länge sen. Vi var 4 st tappra själar som alla var nevösa. Stallet är nu väldigt litet, från 16 hästar är det nu 7. Det hålls dock på att byggas större. Ridhuset var ett kallridhus vilket gör att vi kommer frysa i hjäl i vinter och toaletten är en utetoalett. Men ridläraren är lika fantastisk som alltid, bra säkerhetstänk, bra lektioner och fina hästar. Passet var markarbete inför hoppningen. Det gick ganska bra och jag kom i håg det mesta även om jag var spänd som en fjäder. I dag har jag lite ont i kroppen men jag gissar att träningsvärken kommer i morgon. Nu vill jag ju rida varje vecka och inte ...

I bland blir allt bra konstigt.  Min syster och barn kommer nästa helg, vi har rätt "trångt" så jag frågade hur de vill sova. Barnen äter ju var tredje timme så de kommer ju bli väckta, men de hoppas jag hon förstår. Jag har ju massiva sömnproblem som ni vet och att någon ska trängas med mig vill jag inte, jag kan ju liksom inte ta igen sömnen sen precis. Förkortad version: Så jag skrev lite olika förslag och till sist att vi får ta det när de kommer. I går sms jag och frågade om och när de kommer, påvisar det sig att hon har bokat vandrarhem, rätt långt får oss oxå. Hon vill inte störa oss, de kanske är i vägen osv. Hon prata om att jag hade sömnbrist.. (kanske jag sms nåt konstigt?) Nu har jag försökt att övertyga dem att det är ju tvärtom dessutom förväntar jag mig hjälp. Tänk att få bli avlastad någon timme, så underbart. Efter massa sms så pratade vi i telefon i stället och hon verkar ha fått för sig att vi inte vill att dem ska komma, men det är ju inte det sake...

Jag vet inte varför det blivit så men det är mammas pojke och pappas flicka. Vi har knytit an till båda men fastnat lite mer för varsin tvilling. Vi matar alltid tvillingarna varannan gång så att de ska vänja sig vid båda av oss och för att Klara inte är den lättaste att mata. Jag trodde vi behandla dem lika ändå, båda barnen har rätt till lika mycket närhet och kärlek från oss båda. Men nu har det visat sig att maken behandlar dem helt olika. Så fort Klara låter eller gråter är han där och tar upp henne, hon får sova hos honom på natten men på Alfred stoppar han bara in nappen. Om han är ledsen på natten så får han ibland sova i nästet bredvid maken men aldrig på. Alfred är lite mer svårtröstad men det gäller att felsöka på honom så hittar man oftast orsaken. Jag blir jättearg och förstår inte varför Alfred ska bli istoppad nappen hela tiden, han vill ju också komma upp och få närhet. Nappen är till för krislägen och så fort barnen låter så är han där med nappen. Jag tror och ho...

Nu har vi haft en gasnka besöksfri vecka, det verkar komma i omgångar. I morgon ska vi till bästa kompisen som fyller år och på söndag så kommer bästa kollegan. Min chef har tydligen sagt upp sig och en annan arbetskamrat. När jag kommer börja jobba kommer det inte finnas en enda person kvar som jag känner. Jag kikade lite på jobb inom mitt yrke men inte ett enda vettigt jobb i Stockholm, förutom några rekryteringfirmor som söker personal. Jag har ju planerat att vara hemma till 2016 så det är ju ett tag kvar. Jag skulle vilja ha en arbetsplats som jag kan vara på länge, jag är trött på personalomsättningar och oro. **** Jag har kommit in i en orosfas igen, jag oroar mig så för tvillingarnas utveckling och att allt inte ska vara som det ska. Jag hoppas det är en utvecklingsfas de är i nu för det är väääldigt gnälligt. Alfred kan skratta lite nu men inte riktigt fästa blicken på samma sätt som Klara. Han kan dock titta och följa med blicken. Klara å andra sidan skrattar inte som ha...

I går tänkte jag att det var en jäkla dag, barnen gnällde nonstop. Inget var bra vad jag än gjorde, men så här dan efter så kommer jag knappt i håg vad vi gjorde och vad som hände. Inte heller minns jag gnället, bara att jag tänkte det. Klara hade i alla fall två riktigt dåliga matningar när hon var arg och skrek vad vi än gjorde. Hon åt också massor, vi fick göra extra mat. Det är ju så man gråter själv. Det är så svårt när hon skriker efter mat men vill inte äta. På kvällen sen läste jag i ett fb forum att det var fler 10v som gjorde det och att det var en fas.. Kanske det, det förklarar ju en massa i så fall. Vi var till ridskolan och kikade, det är inte alls lika fint som förut och många fina hästar är sålda. Jag hoppas att det blir lika bra som förut i alla fall. Jag gillar verkligen ridläraren och de hästar som är kvar ät toppen. **** Nu på morgonen var vi och lämnade bilen på AC service igen, det fanns ingen lånebil så vi fick åka allihopa. Klara var lite upprörd att b...

Säga vad man vill men är man uppe vid 04 och alla sover så hinner man med att röja en massa i huset. Och tvätta 200 tvättmaskiner. Jag önskar mig SÅ mycket ett större hus, alla våra och tvillingarnas saker flyttas runt i huset som ett 15-spel. Även barnen flyttas runt som ett 15-spel på dagarna, vi provar babysitten i 1 minut- den hatar dem, provar babygymmet- avskyr, provar nackkudden- skriker, Ligger på mage- skriker och så flyttas de runt i nästet till dit där vi är. **** I går for jag i väg en stund och shoppade lite, jag köpte en ny jacka, en kortärmad klänning (fråga inte-men fan va snygg jag va i den!) och byxor. Jag skulle behövt fler byxor och tröjor för alla mina kläder, framförallt byxorna, är för stora. Jag har sytt in några men det är ju verkligen sådär snyggt. Roligt att komma i väg, men jag längtar mest hem när jag är borta. Sen tog vi en promenad i skogen i det otroligt vackra vädret, jag önskar vi hade tagit med oss lite fika. Det var verkligen en fantastisk hös...

I går var vi till läkaren med Klara och att sitta i väntrummet med 10 sjuka barn är verkligen ingen höjdare. Snacka om bacillskräcksfobin slår till. Läkaren var trevlig och noggrann, jag gillade henne verkligen. Hon hittade att Klara kanske har för kort tungband, att hon är lite prickig och att det verkar vara gaser som är det största problemet förutom maten. Hon funderade också på reflux och det är nästa steg. Vi fick remiss för tungbandet och ska prova ersättningen pepticate. Från utanallt.blogspot.se: Pepticate . Näringsmässigt komplett för spädbarn 0-1 år. Avsett för komjölksallergi. Berikad med probiotika. Innehåller hydrolyserat vassleprotein, kostfiber från mjölk och fiskolja. Hoppas verkligen den fungerar annars sa läkaren att vi ska prova nutramingen. Vi ska träffas på BVC senare för att utvärdera. Det kändes väldigt skönt att bli tagen på allvar och att vår magkänsla faktiskt stämmer att något är på tok. Blir dock lite förvirrad för på nätet stod det att man ska b...

Jag kan inte låta bli att tänka på de där äggen som vi har kvar. 2 st fina ägg, syskon till tvillingarna och makens fina gener. Vi börjar bli till åren och den dag vi är redo för fler barn så är vi för gamla. Jag sörjer så att vi inte lyckades tidigare och att vi har mer tid på oss. Maken sa i går; åk i väg och sätt in äggen, eller ett ägg annars. Men om det lyckas och vi blir med tvillingar igen? tre eller fyra blöjbarn? Klarar vi det? Och alla dessa sömnlösa nätter? Jag vill att tvillingarna ska vara något år först, men då är jag ju 44 år och maken ännu äldre.. Jag förstår inte var alla dessa tankar kommer i från helt plötsligt. Men jag tänker på äggen. Mycket. **** I går var vi i väg på tur med tvillingarna. Men hade helt glömt bort att det var lönehelg, det var folk överallt. Överallt! Så vi sprang igenom alla affärer och handlade bara det nödvändigaste. Bästa kompisen fyller år i helgen, men då ska vi åka o handla på förmiddagen. Inte göra om misstaget i går. ****...

Mina barn (SÅ häftigt att skriva) har fyra larmlägen. 1. Kink- lite missnöjda med tillvaron. Oklart varför. 2. Hallååå - ta upp mig NU! 3. Katastorf på g- Nu börjar det bli ett steg närmare panik. Går att trösta, alt göra mat 4. Panik- skrik until you die- röda -arga -vibrerande- låter som de ska få andnöd och dö- skrik -som skär igenom hjärna och hjärta. Min nya grej med min kropp är att när larm nr 4 blir, ofta vid hunger hos tvillingarna, och jag ska fixa maten, så blir jag OTROLIGT kissnödig. Vem har tid att kissa då liksom? Mat måste ju fixas NU. Nu har det hänt två gånger att jag inte kan hålla mig, jag är sällan stressad utan skyndar mig på att göra mat, så var denna kroppsfunktion kommer i från är ju oklart. Det försenar ju liksom saker och ting och är till absolut noll nytta. Eller är det som med katter som faller, de tömmer ju blåsan innan så den inte ska spricka vid landningstillfället. Kanske jag har en släng av den genen? Skitirriterande i alla fall. Jag gör j...