Trasig med utveckling
I går var vi till läkaren med Klara och att sitta i väntrummet med 10 sjuka barn är verkligen ingen höjdare. Snacka om bacillskräcksfobin slår till. Läkaren var trevlig och noggrann, jag gillade henne verkligen.
Hon hittade att Klara kanske har för kort tungband, att hon är lite prickig och att det verkar vara gaser som är det största problemet förutom maten. Hon funderade också på reflux och det är nästa steg.
Vi fick remiss för tungbandet och ska prova ersättningen pepticate. Från utanallt.blogspot.se:
Hoppas verkligen den fungerar annars sa läkaren att vi ska prova nutramingen. Vi ska träffas på BVC senare för att utvärdera. Det kändes väldigt skönt att bli tagen på allvar och att vår magkänsla faktiskt stämmer att något är på tok.
Blir dock lite förvirrad för på nätet stod det att man ska blanda i kokt vatten men på burken något annat. Så jag tror vi följer burken och värmer till 40 grader med kokt vatten.
Klara hade inte sin bästa dag i går förmiddag och skrek en del hos läkaren, men det berodde nog mest på att hon var hungrig eftersom hon inte ville äta.
På kvällen sen så var Klara verkligen i sitt esse. Väldigt glad och kvittrade i över 2 timmar, hon joggade på med armar och ben som ett friskis och svettispass. Hon tittar och är med så mycket så hela mammahjärtat smälte och hon är så go att man vill pussa i hjäl henne.
Nu är de 10 veckor korrigerat 4 veckor.
Alfred
-Kan skratta och le
-Kan Nästan fokusera blicken på oss, tittar sig mkt omkring
-Darrar med underläppen när han tycker saker är läskiga (vilket är ofta)
-Snarkar och knorrar precis som en liten gris
-Är övertygad om att han svälter ihjäl jämt
-Är en riktig matmaskin
-Älskar sin napp
-Jollrar mycket
-Har börjat dregla
Klara
-Vill vara nära
-Älskar att sitta känguru
-Älskar att sova på mage
-Kan skrika som ett brandlarm
-Tittar och är med väldigt mycket
-Är pappas flicka
-Formar alltid munnen till OOOO när hon tittar på en
-Ler lite
-Pruttar som en hel karl, har ständigt ett illaluktande gasmoln runt sig
-Rör sig och vrider sig mycket, kan nästan vända sig
****
Vi hade bilen inlämnad på service för AC. I går när jag var och handlade så funkade den ju inte. Så nu måste vi lämna in den igen. Den ska besiktas i dag, den borde gå igenom för det är i övrigt en toppenbil.
Vi har desstuom snart stopp i avloppen, gräset måste klippas, presenter till kalas inhandlas, barnens nya lampa ska sättas upp.
Alltså, dygnet borde ha fler timmar!
Hon hittade att Klara kanske har för kort tungband, att hon är lite prickig och att det verkar vara gaser som är det största problemet förutom maten. Hon funderade också på reflux och det är nästa steg.
Vi fick remiss för tungbandet och ska prova ersättningen pepticate. Från utanallt.blogspot.se:
- Pepticate. Näringsmässigt komplett för spädbarn 0-1 år. Avsett för komjölksallergi. Berikad med probiotika. Innehåller hydrolyserat vassleprotein, kostfiber från mjölk och fiskolja.
Hoppas verkligen den fungerar annars sa läkaren att vi ska prova nutramingen. Vi ska träffas på BVC senare för att utvärdera. Det kändes väldigt skönt att bli tagen på allvar och att vår magkänsla faktiskt stämmer att något är på tok.
Blir dock lite förvirrad för på nätet stod det att man ska blanda i kokt vatten men på burken något annat. Så jag tror vi följer burken och värmer till 40 grader med kokt vatten.
Klara hade inte sin bästa dag i går förmiddag och skrek en del hos läkaren, men det berodde nog mest på att hon var hungrig eftersom hon inte ville äta.
På kvällen sen så var Klara verkligen i sitt esse. Väldigt glad och kvittrade i över 2 timmar, hon joggade på med armar och ben som ett friskis och svettispass. Hon tittar och är med så mycket så hela mammahjärtat smälte och hon är så go att man vill pussa i hjäl henne.
Nu är de 10 veckor korrigerat 4 veckor.
Alfred
-Kan skratta och le
-Kan Nästan fokusera blicken på oss, tittar sig mkt omkring
-Darrar med underläppen när han tycker saker är läskiga (vilket är ofta)
-Snarkar och knorrar precis som en liten gris
-Är övertygad om att han svälter ihjäl jämt
-Är en riktig matmaskin
-Älskar sin napp
-Jollrar mycket
-Har börjat dregla
Klara
-Vill vara nära
-Älskar att sitta känguru
-Älskar att sova på mage
-Kan skrika som ett brandlarm
-Tittar och är med väldigt mycket
-Är pappas flicka
-Formar alltid munnen till OOOO när hon tittar på en
-Ler lite
-Pruttar som en hel karl, har ständigt ett illaluktande gasmoln runt sig
-Rör sig och vrider sig mycket, kan nästan vända sig
****
Vi hade bilen inlämnad på service för AC. I går när jag var och handlade så funkade den ju inte. Så nu måste vi lämna in den igen. Den ska besiktas i dag, den borde gå igenom för det är i övrigt en toppenbil.
Vi har desstuom snart stopp i avloppen, gräset måste klippas, presenter till kalas inhandlas, barnens nya lampa ska sättas upp.
Alltså, dygnet borde ha fler timmar!
 |
| Alfred |
 |
| Nya lampan |
Vi har haft pepticate till sonen med komkölksallergi sen han var någon vecka gammal. Vi har först kokat vattnet sen värmt det till 40grader. När de sen börjar äta fast föda täcker det att man värmer kallt vatten till 40grader. Viktigast är att inte ta varmt vatten från kranen.
SvaraRaderaVi ger honom fortfarande pepticate på morgonen när han vaknar, när han sover middag och ibland e han även ska sova eftermiddag. Till natten får han numera välling men med tanke på vad mjölkfri välling kostar och att jag inte lyckas göra egen på pepticate recepten så blir det bara välling till kvällen.
Glömde skriva att sonen är snart 14 månader. Och att han som klara skrek fruktansvärt mycket innan vi bytte till pepticate. Efter 8 timmars skrikande somnade han av utmatttning och det blev efter bytet 3 timmar skrik varje kväll istället som försvann vid 12 veckors ålder
RaderaDå gör vi rätt! Tack!
SvaraRaderaHoppas det släpper för Klara snart, jag vill ju att hon ska må bra och få upptäcka världen utan att ha ont i magen.
8 timmar? Hur orkade ni?
Hoppas också att det släpper för klara snart! Vår lille son på 51/2 vecka skriker också några timmar varje kväll men inte otröstligt som storebror gjorde.
RaderaJag har ingen aning hur vi orkade, men på något sätt tar man sig igenom det också, och man vet ju att det inte vara för evigt. Och sen hade vi bara 1 bebis så kanske lite lättare.
Känner idag när lillebror har sina skrikperioder och 1åringen sina skrik/gnäll perioder samtidigt att det är jobbigt. Är ju bara 1år och 13 dagar mellan dom.