Bebiskarusellen

HURRAA! Jag blev godkänd trots fel galopp efter volterna, och det märkte jag ju inte ens:-) Min ridkompis kom och hämtade mig tidigare så satt vi och pluggade på när den andra gruppen hoppade. Sen var det dags, fick byta till dressyrsadel och även stigbyglar- hej krångel! Jag red som nr 2, inte den vackraste programridningen men jag kom i håg allt. puh! Äntligen kan jag släppa det! Nästa vecka är det markarbete inför hoppningen veckan därpå. Jag kom hem rätt sent (nackdelen med samåkning) och sen kunde jag inte sova, oron som jag haft ett tag har inte släppt. Jag vet inte riktigt vad den gäller men det är så det kryper. Jag tror det gäller barnen men det är så mkt som snurrar vid oro så det är inte särskilt logiska saker. Förbannade GAD. **** I dag kommer målaren och fortsätter med målningen på huset, det blir kanonfint! (Mörk)rött med vita knutar, tyvärr tar han inte fönstren så det får vi klura lite på hur i ska göra med. Han måste vara världens trevligaste målare, han är så ...

Intressant det där med att alla förväntas vara så lyckliga, inklusive jag som ska vara extra lycklig nu med tvillingar eftersom lycka ofta definieras med resultat av något. Lycka tänker jag är när man känner välbehag och för många kanske meningen med livet. Människor söker lycka genom t ex religon, träning eller kärlek. Vad är lycka egentligen? Är jag lycklig eller är du? Hur känns lycka?  Kan man mäta lycka? För att ens kunna fundera på lycka behöver man ha sina behov tillgodosedda genom maslovs trappa. Man behöver sömn, mat trygghet som första steg, sen kommer bl a kärlek, gemenskap och uppskattning. Min personliga åsikt är att man har lyckliga stunder, jag tror få är lyckliga hela tiden men många nöjda med sin tillvaro. Jag tror också att man har ett mål "genom att jag får det, blir så" så blir man lycklig. Jag har i 15 år haft drömmen och målet att få barn. Det vill säga- får jag barn kommer jag bli lycklig och livet är fulländat. Men är man som jag lätt trasig ...

I går hade vi premiär att gå på öppna förskolan, som tur var hade vi fått lite insideinformation av LM  (såg ut som en fotomodell medans jag ser ut som et mumintroll:) så vi visste vad vi hade och vänta oss. Trots det var jag rejält nervös, jag tycker inte om att befinna mig i miljöer jag inte känner till och socialisera mig med människor jag inte känner. Så när Linda kom så drabbades jag av akut blyghet men hon var väldigt trevlig och pratade på. Vi blev väl omhändertagna av personalen och det var 2 andra mammor där oxå. Barnen var ju flera månader äldre men det gör ju inte så mkt. Det gjordes gipstavlor och fikades, vi blev visade runt och anmälde oss till babymassage som börjar i november. Så om vi kommer i väg nästa vecka så vill jag också göra gipstavlor, ska försöka ta oss till ikea och köpa ramar först. Så på det stora hela kändes det bra. Även om jag blir blyg och osäker, det var väldigt roligt att träffa dig Linda och vara där och kika och hoppas vi ses fler gånger....

Vilket bakslag jag hade i natt, GAD med ångest och oro. Det var så länge sen jag hade att jag glömt bort hur hemskt det är. Jag försökte alla tips och knep jag lärt mig från KBT men det funkade inte alls. Jag vaknade 02.30 och slumrade till en stund vid 4.30 sen var det kört igen. Nu är jag så trött så det snurrar i huvet, jag blev t o m irriterad på stackars katten Stiina som ville gosa med mig. (Nu skrek jag på maken också) I går var en rörig och stressig dag på jobbet, jag känner mig också stressad över allt jag ska avsluta och göra i ordning innan jag slutar. Men det som nog utlöste det är att vi ska möblera om och byta rum med varandra. (det betyder att jag inte hinner jobba alls) Nu är det så att vi sitter 2 och 2 och jag sitter med bästa kompisen. Nu ska jag flytta till den elakaste kollegan i hela bygget. Hon har suttit själv och intagit hela rummet som sitt så jag har typ ett litet skrivbord och om jag har tur en lampa. Hon är negativ, elak och väldigt självisk. Minsta l...

Ny vecka igen, för mig i alla fall. I dag är det dags att åka till arbetet igen. Tyvärr har min lösenord på jobbdatorn däckat så det första jag får göra är att ringa och jaga någon på IT som kan hjälpa mig. Nu när jag har varit ledig sen förra veckan känns det väldigt konstigt att börja jobba igen, jag blir nästan lite socialt- och arbetsskygg. I går sms en kollega att de ska ha afterwork hemma hos mig i mitten av maj och sen fortsätta ut på kvällen, vi har pratat lite löst om det men nu blev det så verkligt att min sociala fobi slog till med full kraft. Och GAD. Samtidigt. Fast jag tycker det ska bli roligt men.... Så nu har jag drömt mardrömmar om det hela natten, blandat med drömmar om en fest och min bloggkompis Nenne (Jenny). Allt i en märklig röra. Jag som tyckte jag var på bättringsvägen och Inte har oroat mig så mycket som jag brukar. Mmm. eller hur?! **** I går var jag på KBT igen, resan dit var inte kul. Jag hade sammandragningar hela resan dit och trängas på centr...

I går tog jag det stora beslutet att gå ner till 50 % from nästa vecka. Jag tänkte jobba tisdag-torsdag, tider okänt men jag borde kanske sluta vid 15 eller nåt. Känns mycket ändå, men då kanske jag orkar lite mer och är lite piggare. Beslutet togs när jag kom på morgonen och min arbetshög var fylld med otrevligheter och massa jobb. Då kände jag: Neeeeej! Sen är det tjafsigt och turbulent, helt i onödan faktiskt. I bland känns det som jag jobbar på ett dagis och alla är tre år. Det får bära eller brista med FK, sjukintyget jag har tycker jag inte är det bästa. Så jag hoppas det håller. Vi får snåla lite på pengar och försöka kämpa på. Jag har förresten gått med i en del slutna tvillinggrupper på FB, jätteroligt och väldigt lärorikt men inte särskilt bra för min gad. Även secondhand och barnvagnsgrupper. Roligt och jag hoppas på fynd! Sen längtar jag efter tvillingloppisen! Där hoppas jag på att fynda. **** Min hosta och astma håller i sig fortfarande, i går eftermiddag börja...

Tänk vad helgen gått fort, jag har varit ledig i 4 dagar men det känns inte så. Tänk att jag var på RUL för 4 dagar sen, det känns som en evighet, snarare som flera veckor sedan. Nu har de underbara katastroftankarna inkommit igen, jag tycker det har varit lugnt i hjärnan ett tag men sen astman och hostan tillkommit så kom även de tankarna med. Många av tankarna är ju "tänk om..." hypotetiska men aktuella och alla rör graviditeten såklart. Väldigt jobbigt och irriterande och svårt att få stopp på dem. Jag tror det hänger i hop med att vi håller på att förbereda oss, köpa in saker, planera och titta på vagnar. Jag är så rädd att något ska hända, att nån ska rycka mattan under mina fötter. Jag funderar också mycket över pengar, hur vi ska få allt att gå runt, över försäkringskassan. Sånt jag inte kan göra nåt åt just nu. Mycket tror jag även hänger i hop med att jag sover så otroligt dåligt just nu. Maken har haft jouren denna vecka och de har ringt nästan varje natt, t...

Helgerna går så vansinnigt fort, jag hinner liksom aldrig med. Jag tänker att jag ska göra så mycket men segar jag i hop i alla fall i soffan. I dag blir det i alla fall en promenad, jag hoppas solen tittar fram så vi får lite ljusterapi. Jag tycker inte jag sett solen på evigheter. Sen har jag planer på att göra en ny maträtt som jag hittade i coops senaste tidning, det var texmex mat med kyckling och diverse tillbehör. Det lär ta halva eftermiddagen men jag tycker det är lite mysigt att göra söndagsmiddagarna tillsammans med maken. Hoppas bara det blir gott, lite skeptisk är jag dock :-) I går var bästa kollegan här hela eftermiddagen, hon har köpt vår gamla dator så hon blev väldigt glad och nöjd över den och vi blev glada att få in lite pengar då det fortfarande ekar tomt i sparkontot. **** Jag funderar fortfarande så mycket över groddarna, hur vårt liv kommer bli, vad jag har att vänta mig.  Kommer jag klara av det? Kommer jag bli en bra mamma? Jag får sån ångest at...

I dag känns nästan gårdagen overklig, hände verkligen allt det där? Jag träffade i alla fall läkaren i går morse på psykologmottagningen, vi pratade lite nutid och dåtid och så ska jag få börja KBT den 11 februari. Det ser jag verkligen fram emot, han skrev ut mer lergigan och frågade åter igen om jag vill börja med de andra tabletterna. Men jag tackade nej. Det känns som det dök upp mycket tankar i går, när jag var på gynakuten så kom två tankar. Den ena är att det känns som det kommer bli som med Isak, ni vet när man blir alldeles iskall och får en känsla av deja vu och framtidsvibbar? Den andra var att jag har så svårt att knyta an till groddarna i magen, jag vågar helt enkelt inte. Jag vågar inte vara lycklig och slappna av, på nåt sätt känns det som att bara vi klarar KUB-testet så blir jag lycklig. Och den har jag ju inte fått förrän om flera veckor. Jag går liksom och väntar på det värsta. Förståeligt kanske men ändock jobbigt för med det hänger ju det dåliga samvetet ...

Ny vecka som tydligen ska firas med att börja med småblödningar nu på morgonen. Kan det liksom aldrig få vara bra? Det spelar ingen roll att jag vet att det är vanligt, min hjärna går ju i gång såklart i alla fall. Så om jag fortfarande blöder efter psykologbesöket ska jag åka till gynakuten, för nu vill jag veta vad som händer. Och det här förbaskade magontet blir ju inte bättre heller. Jag har ju tagit semester i dag underbart nog.. Bästa gravida kollegan hade en teori om att allt växer i magen nu, när det växer töjer sig saker, det gör ont och blöder. Den tanken tröstar mig lite för jag vet att det är mkt som händer i magen nu. **** Tänk att planeringsdagar är så långa? Nu ska vi omorganisera igen, till det sämre för några av oss och till det bättre för andra. På bekostnad av mitt team. Samtidigt så är jag i min lilla gravid värld så det är ändå svårt att engagera sig helt fullt, jag hänger med en stund sen sitter jag och tänker på magen och framtiden en stund och då har jag...

I dag är det MVC inskrivning, spännande! Jag tar inte maken med mig för inskrivningen i sig är inte särskilt roligt, lite frågor och några stick i fingret. Tyvärr är ju tågen försenade vilket gör att min GAD drar igång direkt. Vad är det för fel på pendeltågen egentligen? funkar de någonsin? Otroligt! Men jag ska verkligen försöka komma i håg att ställa alla frågor -UVI -Blödningar -Motion -Tvillingar -spec mödravård? -Kub -trött -Lergigan sömn En rejäl lista :) Hoppas det finns tid för alla frågor och att jag kommer i håg dem. **** Jag har fått nedtrappningsschema från kliniken, jätteskönt Here is your first part of step down plan: 4.02-8.02 Progynon 1 pill 2 times per day 9.02-13.02 Progynon 1 pill per day 14.02- stop Progynon. Please inform us about your condition. All other pills please take in the same dosage. **** Andra saker jag oroar mig för är katten Robban, nog är han tröttare än vanligt och vill inte leka alls, ingenting. Mattes hjärtegull, han be...

I går var jag ner till lille Isak och tände ljus, det känns så bra att gå dit och skönt att det är så nära. Jag önskar det vore vår så jag kunde sitta och prata med honom en stund på en bänk i solen. I bland känns hela historien med Isak som en dröm, någonting jag sett på film men inte något som hänt mig. Självklart oroar jag mig för samma sak nu plus miljoner andra saker. Har dessutom lusläst alla gravidtidningar i min Readly och det är ju som en annan värld. Alla dessa prytlar, måsten, de ska leka ute, sova på sidan eller inte, inte göra si inte göra så. Då får jag smärre infarkt och tänker att jag klarar inte av det här. Jag är inte mogen, nu vill jag gå hem (alltid min första tanke om allt). Men sen så sansar jag mig och tänker vi tar en dag i taget, mer kan jag inte göra. (men ÄNDÅ, skriker min hjärna nu) Så i dag ska vi åka och handla och jag ska till kiropraktorn och hoppas min rygg kanske kan bli lite bättre. Att ha ont i ryggen och raka benen är ingen bra kombination al...

Ännu en dag av tacksamhet, jag testade i morse med och det är fortfarande två starka streck (de jämförs minutiöst med de andra stickorna). I morgon ska jag testa med en clearblue vecko indikator..På självaste julafton och allt. Samt maila kliniken att jag fått plus. Jag har mensvärk till och från och vet att det är vanligt men det gör mig inte desto mindre orolig. Minsta lilla antydan till blödning är det full galopp till toaletten med panik i blicken. I övrigt mår jag bra, inte så mkt ont i tuttarna längre vilket oxå skapar oro såklart. Det är SÅ himla många veckor kvar innan vecka 12 och eventuellt VUL. Hur ska vi klara oss dit? Snart ska jag ta mod till mig och ringa MVC, de jag varit på intervju hos och ev gamla chefen. Usch så nervöst, sånt klarar verkligen inte jag och min GAD av. Jag tänkte oxå ringa psykologmottagningen och fråga om jag kan börja med KBT lite tidigare än planerat. Jag vill ha bort all oro nu, och bara fokusera på att må bra. Håll kvar där inne små gro...

Jag har ännu inte tjuvtestat, jag är alldeles för trött på morgonen och förstår knappt vad jag gör. Allt går på rutin och tur är väl de för de senaste nätterna har jag sovit så himla dåligt. Det känns som jag inte kan somna och sen vaknar 1 gång/timme. Det gör jag kanske inte men jag tycker jag tittar på klockan hela tiden på natten Jag tar 0,5 st lergigan i bland till natten men det hjälper inte, jag ska prova med en hel nån natt. Det enda det orsakar är muntorrhet men sömnen blir inte bättre. **** Vilken dag det var i går, stress och nöje i en salig blandning. Efter jobbet var det gasen i botten till stallet där jag fick ta över och hjälpa 8-åringen med hästen. Jag trasslade en del med martingalet men när jag grejat en stund kom jag på att man kunde öppna tummarna ovanpå, enkelt och lätt. Pinsamt! I alla fall så var det svinkallt och sitta och titta och vänta medan barnen red, men oxå väldigt rörande och engagerande. Jag kände mig så stolt! Sen skjutsade jag hem henne och fick...

Dagarna går, men inte tillräckligt fort. Jag vill veta NU om det bor någon där inne. Just nu förhandlar jag med Gud och alla andra makter för att detta ska gå vägen. Jag tror ingen lyssnar på mig. Denna gång är jag dock lugnare för jag vet att jag inte får gravidsymptom förrän om flera veckor och att få så här tidigt är ju en omöjlighet. Det hindrar dock inte från att jag känner efter hela tiden och toapappersanalyserar varje gång jag är på toaletten. Som jag hoppas! **** Nu när jag gått på utredningen så har jag fått lite mer syn på alla mina små egenheter, sånt som stör mig i vardagen. Jag längtar så mycket med att börja behandling så jag blir frisk och kry från allt det här. Min hjärna blir ju liksom överkokt nu av allt analyserande. Framförallt längtar jag efter att få sova, tänk att få sova en hel natt. Jag minns inte ens när jag gjorde det sist. Nu har jag börjat drömma så mycket oxå, jag gissar att det är alla medicinerna. Men drömmarna är så verkliga, som en film. *...

Och här kommer det gedigna schemat för er, mig och min GAD :-) Dag 1 08.30 Åker till flygplatsen 10.25 Flyget går 12.40 Framme i Riga 13.00 Shuttlebuss till kliniken och lämnar blodprover 15.00 Checkar in på hotellet pustar ut 16-19 motionerar ner till stan och äter middag och shoppar 19-22 okynnesduschar, slöar och längtar efter maken Dag 2 11.00 Checkar ut strövar runt, äter lunch 13-16 Förhoppningsvis återföring av två små embryos, samtal med läkare mm. Lika bra att åka till flygplatsen? 18:45 Flyget går 19.00 Landar (tidskillnad) 19:15 Kramar maken 20:00 Hemma Jag är lite osäker på om jag ska checka in väska osv först för att sen ta mig till kliniken, men det är skönt att få alla prover klara å andra sidan. När jag kommer dit ska det vara -12 och när jag åker +2, så det blir något sort mellanting på kläder. Tyvärr blir det nog någon otymplig dunjacka. Packningslista Ipad Ifån Laddare underkläder vantar Necessär Mediciner bok bi...

Att åka pendeltåg och tunnelbana tär verkligen på ens tålamod, jag brukar inte ha problem med sånt men när tåget börjar krångla och bli försenat och tunnelbana är så smockfull att jag inte ens kan blinka, då börjar jag tycka att det är lite för mycket. Jag var alltså på psykologmottagningen och träffade deras läkare, jag är inte riktigt säker på vad jag tyckte om honom. Dessutom har jag lite problem med att rätt upp o ner berätta mina innersta tankar. Men han var påläst och efter lite dividerande så kom vi fram till följande: -Jag ska börja med sertralin , men först efter jag har haft min testdag. Om jag testar plus- inte börja alls (min åsikt), om jag testar minus- ja.Vi pratade om biverkningar och vad som händer om de inte fungerar. Jag kommer förmodligen må väldigt dåligt de första 10 dagarna för att se förhoppningsvis må bättre. De ska jag äta 6 mån-1 år, höja och sänka dosen eller byta preparat om de inte fungerar. -Jag har fått nya sömntabletter Lergigan  som jag ska ta...

Oj, fick mail i går att jag var välkommen på intervju den 13/12. Vad roligt! Det var på stället där min ridkompis sa att jag skulle chansa och skicka in en ansökan. Det blir lite tokigt då jag har semester dagarna innan och tänkte jobba hela fredagen då jag nog har asmycket att göra. Jag får helt enkelt flexa på förmiddagen, jag vet inte hur jag ska göra annars, ta en hel semesterdag känns ju olägligt för sen är det bara 4 dagar kvar innan julledigheten. Jag har surfat lite på arbetsplatsen och det verkar som det är väldigt likt mitt gamla jobb, vilket är fantastiskt då jag får praktisera mitt riktiga yrke. Jag vet att åtminstone 2 av er läsare bor i den kommunen :) **** I morgon måste jag knåpa i hop en planering inför tisdagens resa till kliniken, nu börjar det faktiskt bli lite nervöst. I morgon ska jag dessutom börja med progesteronet, så det måste jag oxå rota fram ur gömmorna. Snart är det dags! Läskigt, roligt, spännande och jobbigt, alla känslor är blandade i en stor...

I går var det ju dags för psykologen igen, det var samma stuk igen med macdator, 2 fåtöljer och en gäspande psykolog. Hon gjorde en miniscreening och ställde massa frågor. Hon kom fram till att jag har diagnosen GAD  och eventuellt social fobi, men det trodde hon snarare hörde i hop med GAD. Jag fick en tid hos läkare den 6 december där ska vi diskutera om jag ska ha bara medicinering och KBT eller bara KBT. Förmodligen lutar det åt medicinering med KBT för jag behöver hjälp ansåg hon. Hon sa att jag skulle diskutera med doktorn med nästa försök vs medicin. Ni som medicinerar, vad äter ni för medicin? (så jag kan googla lite). Sen när det är dags för KBT finns det 24 psykologer att välja mellan, men det blir först när man ställt in ev medicin. Jag tänker dock inte välja henne för jag tappar respekten för någon som sitter och gäspar under en session... Efteråt var jag helt färdig när jag kom till jobbet. **** Jag har hittat ett jobb inom mitt gamla yrke, det ligger i en...

I går tror jag universum ville att jag skulle röra på mig för på morgonen hade växeln på cykeln frusit på 3:an. Det var ingen rolig upplevelse att cykla i uppförsbackarna (min vardagscykel har bara 3 växlar) med växel 3. Verkligen inte. Sen på ridningen var det markarbete och med hoppning, där var det att stå i lätt sits och galoppera och hoppa i nästan 1 timme. Idag är min rygg helt ur funktion. Gissar att jag kommer ha rejäl träningsvärk sen. Pratade en del med min nya ridkompis så det slutade med att vi bytte telefonnummer med varandra och ska försöka rida under julen. Roligt! (förutom att jag lyckades kalla henne för fel namn) **** I dag är det alltså psykologbesök nr 2, jag ska försöka ta upp allt jag har på hjärtat och som snurrat i mitt huvud hela veckan. Undra om de har nåt speciellt tema varje gång eller om de ställer frågor helt planlöst? **** Fortfarande ingen mens. **** I morgon ska jag på brunch med mina gamla ridkompisar som jag var på ridlägret med, ha...