Inlägg

Visar inlägg från juni, 2014

Vecka 32 (31+3)

I går kom bästa dalakompisen, så himla roligt! Vi har så mkt att prata om och det är så trevligt att hon är här, hon är en sån som är så lätt att göra med, hjälper till och är helt fantastisk. Hennes kommentar till mage; Åh, herregud så stor du är! :) Appråpå kompisar så sms en gammal kollega i går och ville komma och luncha med mig, ska försöka klämma in henne någon dag. Roligt! **** Och nu till skitsnacket... Dalakompisen hade med sig linfrö och i går bestod kvällsfikat av katrinplommon, russin och linfrön. Likaså frukosten. Så får vi se om det släpper lite, det enda som har hänt nu är att jag har blivit gasigare. Ja, ok, några kottar har utkommit också men thats it. Hur kan jag vara lös i magen på fredagen och stenhård på lördagen. Sjukt och väldigt irriterande. **** I natt vaknade katten Robban vid 4 och var djupt olycklig och jag trodde maken skulle gå upp och natta om Robban men nejdå, han öppnade dörren gick och la sig och sov. Vilket gjorde att en överlycklig katt kr

Vecka 32 (31+2)

Om ni är känsliga så hoppa över nedanstående stycke. Nu har jag inte bara problem med att kissa utan även nr 2. Men vafa* är det någon konspiration i de nedre regionerna? Hela denna graviditet har jag haft problemet med tvärtom och ha det så här är verkligen hemskt. Det är som att skita ut en hörnsoffa.  Nu har jag försökt så mkt att jag fått tillbaka hemorojder, det fick jag ju när jag var gravid med Isak. Välkommen dumma gravidkrämpa nr 100, varför kan jag inte få lite trevligare krämpor? Vad som helst faktiskt. Jag har klämt i mig hur många katrinplommon som helst, druckit kaffe, vatten men nejdå. Inte en tillstymmelse till någonting. Det blir att åka till apoteket i morgon om det inte blir bättre, och jag som får besök idag. Nu ska jag sluta snacka skit. **** I går hade jag en ond och trött dag, jag hade noll energi och det kändes som Signe/Klara parkerat i sidan på mig så vad jag än gjorde så hade jag ont. Men maken var desto effektivare, jag assisterade när han klipp

Vecka 32 (31+1)

Bild
Det gick både bra och dåligt hos läkaren i går. Det började med att hon ringde vid 10-tiden och sa att de ville jag skulle göra ultraljud först och undrade hur fort jag kunde komma. Så det var bara att kasta på sig kläderna och åka. Sen visade det sig att ultragyn var väldigt försenade så jag fick vänta nästan 40 minuter. Alla flöden såg helt perfekta ut. Alfred väger nästan 2 kg och Signe/klara väger 1,5 kg. Alfred har vänt sig med huvudet neråt och Signe/Klara ligger på samma ställe i min lever. Sen var det dags att lämna urinprov, ta CTG och blodtryck som låg på 120/70. Urinprovet skickar de i väg på odling så de ser att bakterierna är borta. Efter en del väntan så var det min tur att träffa läkaren, det är verkligen min favoritläkare, hon är otroligt trevlig och empatisk. Vi började med att kolla min urinblåsa eftersom jag knappt kan kissa. Det hon kunde se var att den inte var överfylld med däremot hopknölad av Alfred som har parkerat sig på den. Så det är därför jag inte

Vecka 32 (31+0) Magbild

Bild
Dags för CTG och koll av leverprover och träffa läkare i dag. Hoppas verkligen mina gallsyror sjunkit, lite orolig känner jag mig dock. Jag ska passa på att fråga om mitt icke kissande (svårt att kissa) och streptokockerna. Jag skulle vilja att hon kollade min tapp också, sen ska jag klaga på mitt sovande för nu har det varit bedrövligt. 1 stackars natt har jag lyckats sova bra av 100. I morse var det dock katten Robbans fel att jag inte fick sova, han är helt fixerad vid babyskydden, han ska komma åt tyget och slicka på den. Helt borta är han när han sitter där, det måste smaka extra gott det där tyget?! Jag har vänt skyddet upp och ner, täckt det med saker och täcken men han hittar ändå in. Lilla monsterkisse. Jag ska också fråga om de har hemsjukvård om det blir så att vi hamnar på neo. **** Äntligen en ny vecka! Det är så stressande att veta att veckorna går så långsamt och min lever motarbetar mig, jag vill att tvillingarna ska må bra och stanna länge i magen. Dumma hepat

Vecka 31 (30+6)

Nu på morgonen har jag varit och lämnat blodprover, jag hade sån tur att jag inte fick den lilla vikarien som började för en vecka sen utan en kille som har jobbat där ett tag. Det är ju sällan de sticker mig i armvecket utan denna gång blev det i underarmen, det gör ont med huvudsaken det kommer blod. Det jag såg skulle tas var leucucyter, pk, alat, asat, hb, gallsyror och typ 10 saker till. Skönt att de screenar av mig och inte bara tar leverprover. Proverna ska ju tas fastande så nu har jag hetsätit lite yoghurt och smörgås, ohyggligt hungrig man kan bli på så kort stund. I morgon är det läkarbesök och CTG för att kolla provsvar och framtida planering. Om det inte är katastrof för då ringer de väl redan idag. **** Kommer ni ihåg när jag pep häromdagen att ingen ville komma. Nu verkar alla vilja/inte vilja komma. Bästa dalakompisen kommer på söndag och stannar några dar (roligt!!) Morsan ringde i går mitt i middagen och slängde ut sig nåt kryptiskt att om min syster kommer n

Vecka 31 (30+5)

Bild
För en gångs skull så gick de kommunala medlen bra, kanske lite för bra eftersom jag kom i sjukt god tid. Men det gör inte så mkt, det ska vägas, kissas på sticka och läsa lite gravidtidningar innan jag träffar BM Hon sa att hon nästan inte trodde jag skulle komma efter min dramatiska vecka, hon hade läst i journalen (mkt praktiskt att mvc och bb är samma) Jag har -Gått upp ca 1 kg sen sist, nu ca 6,5 uppgång totalt -Blodtryck 110/70 -Inget blodsocker eller HB togs -Inget protein i stickan -SF måttet 37 (!) alltså som nån gravid med en enling i vecka 37! -Hjärtljud 135 resp 140 -Flickbebis har flyttat så högt upp det bara går..Det är inte skönt! Vi pratade om hepatosen och hon sa att de kommer ha koll på mig men vi måste räkna med att de kommer komma tidigare innan vecka 38 och det planerade snittet 14 augusti och förbereda oss på det.  Vi ska läsa på om neo och hemsjukvård och prematur födsel. Hon kunde även se att det är streptokocker B och alltså GBS jag har och att

Vecka 31 (30+4)

Då var det dags för mödravården i dag, det ska bli skönt att träffa henne. Jag har lite frågor kring min UVI, hepatosen och så vill jag ju veta att allt verkar bra. Jag ska klaga på mina järntabletter duferon som gör att magen är helt koko. Den är ju inte ett dugg bättre än niferex. Alla mina tabletter ska ju tas på fastande mage, eller ja, nästan alla, så i morse råkade jag ta två penicillin istället för en, för jag trodde det var ursofalk (lite trött då). Ingen skada skedd men att rodda runt alla dessa tabletter är en utmaning varje dag. I morgon är i alla fall sista penicillinet sen har jag bara ursofalk, järn och lite annat kvar. **** Min syster och systerbarn ska åka och tävla i Juli, eftersom de ska flyga från Arlanda så frågade jag om de inte kan komma och bo här före och efter (vi bor nära). Men det lät tveksamt, hon försökte få det som att det var inte jag som orka, att de nog inte hade tid. Men jag vill ju träffa dem, de är ju jätteviktiga för mig. Jag förstår inte, va

Vecka 31 (30+3)

Bild
I går var en osedvanligt tråkig och långsam dag, det regnade och var solsken om vartannat. Jag var trött och orkeslös och orkade bara inte göra något roligt. Jag märker att jag är lite mer lättiriterad nu, stor, tung och seg är väl säkert orsaken. När jag tappar nåt på golvet når jag inte att ta upp det, i går lyckades jag hälla kattmat över halva vardagsrummet och när jag väl tagit mig ner och plockar upp det så tar jag mig inte upp igen. Jag är som en sköldpadda på rygg. I går hade vi projekt känna bebisarna, maken har fortfarande inte känt en enda spark. Inte för att han är så aktiv men ändå. I går satt han med handen på magen flera timmar. Någon spark? Nejdå, då sparkar de på andra ställen i stället eller blir stilla. Vi skruvade även upp ugglelampan, men jag blev så besviken. Den var rätt dyr men ser SÅ billig ut, inte alls som jag tänkt mig. Skitlampa. Vi har även projekt klippa Robbans klor, men det är inte lätt. Han bits och blir väldigt sur på oss. Nu har vi klippt någ

Vecka 31 (30+2)

I går gjorde vi ett riktigt ryck i trädgården och klippte vår häck på baksidan, det brukar alltid vara jag som gör det men denna gång fick maken vara klippare och jag assistent. Vi har en väldigt hög spireahäck som inte är särskilt klippvänlig. Men det tog ungefär totalt 3,5 timme med lite lunch emellan, sen var både jag och maken alldeles slut. Det blev inte nåt vidare rakt och fint men det funkar och vi slipper bry oss till nästa år. Nu är det bara framsidan kvar. Vid 15-tiden kom bästa killkompisen och ville fika..Eller ja..Hans frukost snarare som då bestod av vår tårta. Hans mat och sovtider är inte som oss andras, eller hans diet. Sen kom en granne och småpratade och så var det plötsligt kväll. Dagarna går så ohyggligt fort, det känns som jag inte riktigt hinner med. Sen hade jag en liten klådattack på kvällen men i natt var det lugnt, jag har dock lyckats klia sönder ett födelsemärke i går kväll. Däremot fick jag en fruktansvärd halsbränna precis när jag skulle till att

Vecka 31 (30+1)

Jag börjar bli riktigt senil, min hjärna är som teflon, jag minns ingenting längre. Ofta måste jag fråga maken vilket program vi nyss tittade på. Saker jag tänkt att göra eller säga är som bortblåsta. I går glömde jag ju skriva i om vecka 31 och vad som händer med tvillingarna. Jag har liksom gjort det i..26 veckor nu..Osså glömmer jag bort det? Jag är annars en riktig kontrollmänniska som minns allt och lite till. Men nu? Jag sitter mest och stirrar sådär lite halvt borta framför mig. **** Jag sa ju förra veckan att magen sjunkit lite, men det tar jag genast tillbaka. Den har väl aldrig varit så här hög. Mina små tuttar vilar liksom på magen och de är inte ens platta än. Jag kan numer bara sitta på ett sätt i soffan och snart inte längre vid köksbordet Plötsligt förstår jag alla som längtar efter förlossningen, man tröttnar rejält efter ett tag att vara gravid. Klådan och sömnlösheten fortsätter på samma sätt, det är varken bättre eller sämre. Magen är inte heller nåt vidar

Vecka 31 (30+0) Magbild

Bild
Vad skönt! Ännu en vecka. Är så tacksam för varje vecka bebisarna mår bra och är kvar i magen. Över 75% av graviditeten avklarad! Jag märker att magen blir större och större för varje dag. Och med det kommer orörligheten och tyngden. Det är tungt att gå och röra sig, ta sig upp och sitta. Dessutom är det en liten flickbebis som ligger precis vid revbenet och lutar jag mig framåt tar det emot och det känns som jag krossar henne. Det ska bli spännande att se vad SF-måttet säger hos barnmorskan nästa vecka. I går for jag i väg till Big Baby  och inhandlade det sista jag tror jag behöver/inte behöver. Det som fattas nu är skötbädden då någon hårig sak har punkterat den med sina klor. Jag tyckte de var så dyra så jag köpte ingen. De som finns är dessutom i något sorts tyg och känns inte avtorkningsbara, det känns ju som lite konstigt. Jag köpte fina små kuddar , nappflaskor, nappflaskställ, madrassskydd till liggkorgen, portionsfödelare, ersättning, blöjor mm. Sen var jag och storha

Vecka 30 (29+6)

Bild
Oj, vilket regnväder jag vakande upp till! Ganska skönt måste jag säga, katterna sover och jag skrotar runt här hemma. Jag blir alltid så slut efter alla läkar- och sjukhusbesök, även om jag tycker det är toppen att slippa åka kommunalt så tror jag att jag spänner mig och oroar mig vad det ska hitta. Det var rörigt när jag kom till förlossningsmottagningen i går, alla sprang omkring som yra höns och efter ca 15 minuter så kom det en BM och frågade om jag visste vad jag skulle göra i dag. Men vilken konstig fråga, det är väl de som ska ha koll på vad som ska göras? Inte jag. I alla fall så kopplades jag upp på CTG som i mina ögon såg väldigt bra ut. Sen tog det blodtryck som var 105/70, lämna urinprov (lite protein i urinen) och sen fick jag sitta o vänta på läkaren. Efter en stund fick jag träffa läkaren som var samma som jag träffade när jag var där för blödningarna. Hon berättade om gallsyror, att ursofalk tar 7-10 dagar innan det gör nytta och att barnen kommer förmodligen p

Vecka 30 (29+5)

Dags att åka till förlossningen i dag igen, jag vet att de ska kolla CTG i alla fall, sen får jag hoppas jag inte ska lämna prover för jag är helt blå på armar och händer. Det finns liksom inga vener kvar att sticka i. I natt har det kliat på handflator och fotflator, gud så det kliat! Det är nästan som när man bränt sig, det gör ont och kliar samtidigt. Jag tycker även att jag är lättblödande, både vid blodproverna och hos tandhygienisten blödde jag i nästan 2 timmar efteråt. Det måste jag fråga om idag. Appråpå tandhygienisten var hon lite väl öppenhjärtig i går, hon började med att fråga om tvillingar och om vi gjort IVF. För okända brukar jag inte svara på frågan utan säga mer "mmm" för jag tycker inte de har med det att göra. Sen drog hon hela sin IVF historia, frågade om vilka kliniker jag rekommenderade och jag tror hon pratade i 50 minuter. Det är ju inte heller det lättaste att svara med massa med saker i munnen. Jag hämtade ut medicinen för hepatos, och passad

Vecka 30 (29+4)

Bild
Men vilken dag det var i går, jag tror jag var på varenda sjukhus som finns i Sthlm. Men vi tar det från början. På förmiddagen hade jag tid hos vårdcentralen där jag fick träffa samma underbara läkare som jag gjorde med astman. Mitt urinprov visade bland annat höga värden på röda och vita blodkroppar samt ketoner. Ketoner får man om man svälter, så hon frågade hur jag åt egentligen. Jag äter ju bra men jag tror tvillingarna tar allt jag lyckas få ner. Jag fick selexid utskrivet och mitt prov skickas på odling. Sen åkte jag hem och vilade (efter en jättestor god smoothie gjord på bär från Waynes) lagade mat till oss och så ringde de från förlossningen. De berättade att jag hade höga gallsyror, dvs hetpatos , mitt gallsyrevärde låg på 42 och man ska ha mindre än 10. Över 40 räknas som risk. Jag fick först ligga i CTG för att kolla om bebisarna mådde bra och inte var stressade, (man ligger så fruktansvärt obekvämt och så vågar man knappt röra sig) och sen fick vi vänta på läkaren.

Förlossningen ringde....

Mina leverprover hade kommit så jag måste åka in omgående för jag har för höga gallsyror. Jag skulle även ta med en övernattningsväska. Så maken får skjutsa in mig så får jag hoppas jag kommer hem i kväll. För åka kommunalt från förlossningen i morgon är verkligen ingen höjdare. Om jag får åka hem dvs... Gråter en skvätt. 

Vecka 30 (29+3)

Nu har jag varit uppe i ottan och åkt en rejäl resa till blodprovsmottagningen, fastandes (hemskt, jag höll på svälta ihjäl) och suttit i kö för att lämna blodprover. Jag tog med mig te och smörgås i bilen så jag kunde äta på vägen hem, tur var väl det för det var 13 personer före mig och det tog över en timme innan det var min tur.  Tyvärr var mitt te vansinnigt varmt så jag skållade min stackars gom och tunga. Nu har jag även ringt vårdcentralen för att höra om de kan kolla om jag har UVI och förnyat mina astmamediciner. Så jag ska dit kl 11, väldigt skönt att slippa åka till MVC för till min vårdcentral åker jag bil. Allt detta och klockan är bara 09.15! Jag hade såna kissproblem hela dagen i går, jag kan liksom inte kissa. Så på kvällen slog det mig att jag kanske ska kolla biverkningarna på lergigan som jag ätit mot sömn och klåda några nätter. Jodå, mycket riktigt så ger de "svårigheter att kasta vatten" Jag förmodar att de menar kissa och inte hälla vatten i disk

Vecka 30 (29+2)

Bild
Efter ett evigt kliande i går tog jag en lergigan och gick och la mig, sen har jag faktiskt sovit okey med ett litet uppvaknande av spyor i munnen vid 1-tiden så har jag sovit ända till 5.15. Jag har nu provat med att smörja mig med lotion, olja, hydrokortison, allergitabletter men inget hjälper mot gravidklådan. Att dessutom vara gravid och ha klåda gör att man inte riktigt når överallt heller. Sen gjorde jag det stora misstaget och googlade hepatos som kan innebära fosterdöd, för tidig förlossning osv. Så nu oroar jag mig för det också, såklart. Det är verkligen ingen lätt grej att vara gravid, man borde få en varningslista innan försöken där det står "tänk på det här, kommande ev komplikationer" Haha :-) Nåja. Det var en ovanligt seg dag i går med en seg make som bara har ögon för sin dator. Jag blir så irriterad på honom ibland att jag har lust att sälja honom till grönlands invånare som slav. Efter han har klivit upp kan han sitta i soffan med sin dator i flera

Vecka 30 (29+1)

Bild
Alltså, denna förbannade gravidklåda, i natt riktade den in sig på mina bröst och fötter. Jag blir fanemig tokig. Det är som att man har ramlat in i ett nässelsnår och fått klipulver på sig samtidigt. I natt var jag dock bara vaken någon timme och kliande mig, men jag kom i säng sent och vaknade tidigt så som vanligt nuförtiden är jag som ett vrak på förmiddagen. Nåja. I går var jag hos MVC och pratade lite, besöken hos henne går så fort jämt. Blodtryck 120/60 Blodsocker 3,6 Semfysmått 36 cm Urinsticka 0 Hjärtljud 155/150 Sen pratade vi om klådan och jag ska lämna prover på måndag, man måste vara fastande så det gäller att vara uppe tidigt och åka i väg innan jag svälter i hjäl och alla innan alla bilköer. Hon sa även att jag skulle ringa förlossningen på en gång om det blir värre eftersom det då kan vara hepatos . Däremot fick jag inga tips, vi pratade om annat så jag glömde liksom bort det. Men jag får väl maila henne och höra om hon har några tips. Det tar ju ca 3 ti

Vecka 30 (29+0)

Bild
I går var vi på tvillingträffen genom MVC, det var så trevligt att träffa alla höggravida som hade samma tankar, känslor och upplevelser som oss. Vi pratade graviditeter, förlossning, oro, barnvagnar och bilar. På två timmar försökte vi avhandla så mkt som möjligt. Det som gjorde mig extra glad var att det var ett par till som gjort äggdonation och några som faktiskt var lite äldre (i min ålder alltså). Det tråkiga var att träffen kändes så kort, två timmar var ju ingenting. Det kändes som vi hade massor mer att avhandla och fråga om. Hemresan däremot var inte att leka med, det är ju en rejäl promenad från lokalen till tåget och sen från min buss och hem. Jag var helt slut när jag kom hem och ville bara gråta, så jag fick gå och lägga mig en stund. Magen värkte, benen värkte och jag var alldeles skakig. Men sen piggade jag på mig och belönades med ett rejält åskoväder. Jag älskar verkligen åska, det är mysigt och spännande och naturens krafter är otroligt starka! Jag har klur

Vecka 29 (28+6)

Låg och kliade mig mellan 3-5 i natt, förbannade gravidklåda! Nu är jag som en zombie, så här tidigt har jag inte klivit upp på veckor. Anledningen till denna tidiga morgon är tvillingkurs i stan genom MVC, så dit är vi på väg nu. Vi hörs sen!

Vecka 29 (28+5)

Bild
I går var vi på ultraljud och för en gång skull gick resan bra med kommunala medel. Jag tog ett tidigare tåg för säkerhetens skull. Barnmorskan mätte huvud, mage och lårben. Däremot mätte hon inte fostervattnet som de gjort de andra gångerna. Hon lyckades dessutom blanda i hop vem som var vem så jag hoppas verkligen att siffrorna stämmer. Alfred vägde kring 1300 gr och låg på +8% och flickan låg på ca 1200 och hade -8%, det betyder att vi inte behöver gå på ultraljud förrän i Juli eftersom allt såg bra ut. Alfred satt i säte och flickan låg som en banan på höger sida. Alfred blev skitsur på BM och sparkade efter henne, vilket temperament han har! Vi fick med oss en väldigt fin bild på Alfreds ansikte och ett mindre bra på flickans, jag tror hon har handen i vägen dessutom. De blir alltid lite irriterade när jag ber om bilder för de tycker det är svårt att få till när barnen är så stora. Sist sa hon att vi ändå kommer se de snart. Men jag tycker om bilderna, det gör det hela mer

Vecka 29 (28+4)

Bild
I dag är det dags för ultraljud igen, tillväxtultraljudet för att se om de vuxit på sig någonting och att de mår bra. Efter det ska vi luncha lite och sen ska jag åka till MVC, måste fråga om sf-måttet för jag är väldigt nyfiken. Synd att man inte har en liten bok man fyller i och får med sig. Så hade man väl det förr? Saker att ta upp med MVC idag: -Klådan -ryggen -ont i nedre delen av magen Det var i alla fall första gången på länge jag fick lov att sätta klockan, naturligtvis vaknade jag ju vid 5 i alla fall. Hoppas tågen går i tid och att jag får en parkering så det inte slutar som förra gången. **** Nu är det inte långt kvar till att jag inte kan böja mig ner alls, jag gör tappra försök att raka benen och fila fötterna men ärligt talat går det inget vidare. Benen är dessutom bleka som alvedon och det blir klänning och strumpbyxor i dag med. De där strumpbyxorna med kompression hatar jag, jag får knappt på mig dem och när jag väl överlevt den fighten så kan jag inte and

Vecka 29 (28+3) Magbild

Bild
Vilket fantastiskt väder vi har, i går var det 29 grader i skuggan. Efter maken jobbat klart på förmiddagen åkte vi till ett slottscafe och promenerade längst vattnet och åt lite lunch. Eller promenerade är ju att överdriva, jag flåsar som en blodhund och vaggar framåt. I den lilla minibacken får maken släpa upp mig och alla som sitter vid fiket tittar på min jättemage. Inte på mig- utan på magen. Bredvid oss satt ett par med den sötaste hund jag sett, eftersom jag älskar alla djur var ju den dagens höjdpunkt. Jag pussade nog på den hela lunchen, den hette också Alfred och ägarna tyckte det var spännande att vår ena tvilling hette Alfred :-) Det tog ungefär en 30 minuter att åka dit och det var verkligen på gränsen att jag inte klarar av den lilla resan, punkten på ryggen gör så ont så till slut är jag liksom redo att hoppa ur bilen i bara farten.  Denna vecka är det rätt fullt på schemat men nästa vecka har jag tänkt att offra 700 kr och gå på gravidmassage, för nu orkar jag int

Vecka 29 (28+2)

Fan vad det började klia i går kväll, sen har jag legat och kliat mig mellan 3-6 i natt, det känns ju som jag håller på bli tokig. Det är ingen vanlig klåda utan det KLIAR så in i bomben. Nu på morgonen kliar det fortfarande lite men inte som i natt. Jag har rivit sönder både ben och armar, vilket i sig är en bedrift då jag inte når mina ben eller fötter längre. Det verkar som jag drabbats av gravidklåda :( Tur att jag ska till BM på tisdag så jag får lite råd om detta fortsätter.  Nu har jag väl snart haft varenda krämpa man kan ha? **** I går var jag ju på tjejträff, det var väldigt trevligt och vi diskuterade allt mellan himmel och jord. Den ena tjejen är något år äldre än mig och har 3 barn och två barnbarn och jag ska få mina första..Märkligt. Jag fick tyvärr stå mestadels av middagen för att sitta på köksstolar går ju inte längre. Dumma punkt på ryggen.. Innan jag åkte dit fick jag för mig att byta örhängen, mina bismarck har jag haft i öronen i flera år oc

Vecka 29 (28+1)

Bild
Ännu en dag har passerat och inte vilken som helst utan vår nationaldag. För oss gick den obemärkt förbi, vi brukar inte fira den nämnvärt. Inte pingst heller å andra sidan, överhuvudtaget är vi rätt dåliga på att ta tillvara på såna traditioner. Jag firade inte alls såna dagar hos min fosterfamilj så jag vet inte ens vad man brukar göra, så vi får väl starta egna traditioner när barnen blir större. Midsommar firade vi däremot med folkdräkter och pompa och ståt eftersom vi bodde i Dalarna. Tyvärr är min folkdräkt kvar däruppe, den kan jag sakna i bland. Inte precis för jag tror att den passar men ändå. Vi har ju fått fiber och ska lägga ner kabeltvföreningen och har därför skaffat Tivo från comhem. Problemet är att comhem gjort abonnemanget fel så det fungerar ju inte via fibern, så vi får fortfarande se på vår gamla box. Nu har det tagit en vecka och comhem har fortfarande inte ändrat abonnemanget, hur svårt kan det vara? I går kom maken på iden att dra en sladd till kabeltv til

Vecka 29 (28+0)

Bild
Ny vecka! Äntligen! Tänk att veckorna går såååå sakta! Varje vecka är en seger! Usch vilken natt det varit, jag vaknade vid 02.30 av att ha ont i magen. Nån blandning mellan magknip och sammandragningar. Det var omöjligt att veta om det var tarmar eller gravidrelaterat. Ont gjorde det i alla fall. Sen låg jag och snurrade och försökte somna om, då ringde makens jourtelefon. Då gick jag upp och tog proviva och alvedon i hopp om att något av dem skulle göra att det släppte.. Jag kan ju tillägga att det inte är lätt att somna om med ont i magen och vara så trött man ser stjärnor. Men efter nån timme somnade jag och när jag vaknade så moler det lite i magen. Jag var hungrig när jag vaknade så jag gissar att det är nåt gravidrelaterat som värker, men vad? Tillsammans med lever- och ryggont är det verkligen extra gnälligt här hemma i dag :-) Tänk om denna oro kunde släppa, det hade varit så mkt bättre. Men sen blödningen i onsdags så är jag om möjligt ännu mer nojig och att få ont m

Vecka 28 (27+6)

Bild
Jag tycker jag är så långt gången men efter gårdagens sjukhusbesök så förstår jag att de inte tycker det. Men vi tar det från början. Efter jag och katten Robban sovit en stund i soffan (jag var helt slut efter jobbbesöket) var jag upp och kissade, efter många år av försök så toapappersanalyseras det ju fortfarande. Och vad skådade mitt öga om inte BLOD ! Fan, där trodde jag att jag skulle svimma av skräck. Jag som inte haft en blodsdroppe sen typ vecka 7. Jag kastade mig genast över datorn och googlade, jag tyckte det inte var så mkt blod så frågan var hur orolig jag skulle bli. Men efter lite läsande bestämde jag mig för att ringa förlossningen, för hu vilka saker blod kan innebära i vecka 28, livmoderavlossningar och andra otäcka saker. På förlossningen bad de mig komma in så de fick kolla läget, när jag väl var där var det några väntande före mig. Jag fick ganska fort träffa en gullig barnmorska som tog blodtryck och kollade urinprovet jag lämnat och satte en CTG-apparat

Förlossningen. Blödning.

Fick en blödning helt plötsligt och ringde förlossningen. Jag skulle komma in på en gång så nu är jag här. 

Vecka 28 (27+5)

Bild
Har jag berättat hur mina morgnar ser ut? Det är en mysfest utan dess like. Vi sover med stängd sovrumsdörr och har gjort det sen ett halvår efter katterna kom in i vårt liv. Jag vaknar ofta vid 5-snåret och går upp på toa och tar sen min järntablett. Jag öppnar sovrumsdörren för att släppa in katterna. Greta lägger sig hos maken, Stiina på gravidkudden och Robban under mitt täcke. De andra katterna brukar tröttna men jag och Robban ligger och kramas till ca 8-snåret. Jag ligger alltid på sidan med armarna om honom och han ligger i min famn med sitt ansikte mot min kind eller halsgrop. Vi snarkar och dreglar på varandra, jag brukar få ont i höft och rygg och försöker vända på mig och han följer efter eller surnar till. Efter jag klivit upp så brukar han ligga kvar under täcket och mysa, igår klev han inte upp förrän vid 11. Mysigt är det i alla fall och de dagar jag går upp tidigare så gör det nästan ont i hjärtat. I dag är en sån dag, för snart ska jag åka till mitt nya jobb o

Vecka 28 (27+4)

I går tyckte jag det onda i ryggen och levern var ganska okey, inte panikont och inte något lidande. Men i morse var det dags igen.. Det släpper dock om jag ligger på sidan raklång i sängen eller halvligger i soffan, vilket stärker mina misstankar om att nåt är i kläm. I går em klippte jag gräsmattan i hopp att skaka ner tvilling 2. Men nejdå. Jag började med att ringa förlossningen i går angående misstanke om UVI och de hänvisade mig direkt till MVC och sa att det var deras sak. Till dem skulle jag bara ringa om det var akut. Så ringde jag MVC och det var inga problem, hon skrev remiss och jag tog en tur med de fantastiska kommunala medlen 2 timmar tur och retur. Så nu är det väl bara att vänta på att de ringer om det är något, om inte så är det väl tvilling 1 som grejar runt där nere igen. Nästa vecka är det både BM besök och ultraljud, har det onda i ryggen inte släppt så ska jag fråga vad som kan felas. För jag håller på bli galen, däremot så diskuteras detta flitigt i mina t

Vecka 28 (27+3)

Jag vette fasiken hur jag ska göra, det känns ju inte som vanlig UVI (urinvägsinfektion) och jag har inte heller såna sammandragningar jag hade de andra gångerna vid UVI. Jag vill varken ringa eller åka in i onödan, till vårdcentralen känns okey, men ringa förlossningen!? Det känns verkligen som överkurs. Jag kanske ska ringa och höra i alla fall. Vara modig! (gode gud, min stackars Gad) EDIT: Ringde förlossningen men de tar inte emot mig, de sa att det är MVC sak. Så nu väntar jag på att MVC ska ringa tillbaka. **** I går träffade vi min fd fd chef på Ikea, det var roligt, jag har inte sett henne på flera år. Hon var en väldigt bra chef som tyvärr gick i pension. Hon bjöd över mig på fika så till henne ska jag i morgon! Efter vår shopping (en brandsläckare) så åkte vi till bästa kompisen och fikade. Hon hade tagit fram en massa böcker från hennes son var liten, men de var..hm..lite gamla. De hade hon tex fått av sin barnmorska för 12 år sen, en del böcker var slitna och det ä

Vecka 28 (27+2)

Det ser minsann ut att bli fint väder idag. Kanske man ska masa sig ut ur huset och göra nåt vettigt? Maken hade nån ide om att åka till Ikea och till zooaffären för kattsand, det är dags att sanera kattlådorna igen. Tillsammans med vilan tror jag fasiken latmasken slagit till, det görs inte många knop med denna kropp inte. I går somnade vi väldigt sent och så vaknade jag som vanligt odrägligt tidigt, precis när jag somnat om efter att ha släppt in katterna hade de kräkfest så det var bara att masa sig upp och sanera. När jag väl försökte somna om igen började maken snarka.  Så nu är jag trött Bebisarna verkar också trötta i magen, jag tror pojkbebis hittat sin gamla boplats i skrevet igen. Flickbebisen har såklart inte flyttat sig från min lever och punkten på ryggen gör fortfarande ont. Även katterna är utslagna efter morgonens härjningar så vi får se var denna dag slutar. Varje söndag kväll så väger vi alla katter och sanerar Greta. Det är kul att se om de går upp eller ner oc