Förlossningen ringde....

Mina leverprover hade kommit så jag måste åka in omgående för jag har för höga gallsyror. Jag skulle även ta med en övernattningsväska.

Så maken får skjutsa in mig så får jag hoppas jag kommer hem i kväll. För åka kommunalt från förlossningen i morgon är verkligen ingen höjdare. Om jag får åka hem dvs...

Gråter en skvätt. 

Kommentarer

  1. Anonym16 juni 2014 kl. 18:11

    Jag håller tummarna! Kan maken inte flagga för lite oväntat kompledigt eller dylikt på jobbet? Det är ofta skönt att slippa vara ensam när man behöver kuska fram och tillbaka och är lite otymplig.

    Det kommer att gå bra, du kommer antagligen få medicin mot värdena och kanske blir du inlagd över natten för att se om det hjälper. Var bara förberedd på att bli uttråkad, både av miljö och mat.

    /Dustpuppy

    SvaraRadera
  2. Dina16 juni 2014 kl. 18:21

    Jag hoppas att allt är bra med dig och barnen. Kram

    SvaraRadera
  3. Azielle16 juni 2014 kl. 19:32

    Hoppas allt går bra, tänker på er!

    SvaraRadera
  4. Heli16 juni 2014 kl. 19:38

    Håller tummarna för att det blir så bra som det bara kan. Hade själv svår hepatos och fick sättas igång i vecka 37, men du är ju mycket tidigare i graviditeten, så förhoppningsvis kan de hjälpa dig med medicin.

    SvaraRadera
  5. Tesen16 juni 2014 kl. 19:48

    Håller tummarna för dig/er! :)
    Hoppas allt går bra och ni får komma hem igen så dom får växa på sig lite till!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Anonym16 juni 2014 kl. 20:24

    Kämpa på! Var med om exakt samma sak vid min förra graviditet, jag förstår verkligen att du är rädd och orolig. De kommer ta väl hand om dig och hålla stenkoll på bebisarna... Men jag förstår att det är jättetufft efter allt du gått igenom... Många kramar!

    SvaraRadera
  7. Mette17 juni 2014 kl. 07:57

    Håller tummarna för dig, för er!
    Bra att du åker in, för där har de koll på er alla.
    Tänker på er.

    Kramar

    SvaraRadera
  8. Livets underverk17 juni 2014 kl. 08:55

    Skickar över ett stort gäng kramar till dig och bebisarna!
    <3

    SvaraRadera
  9. Jackie17 juni 2014 kl. 08:59

    Lycka till, hoppas du får komma hem snart! Kram

    SvaraRadera
  10. Anonym17 juni 2014 kl. 09:02

    Hej hade missat detta skönt att de tar hand om dig o de små. Hoppas allt har gått bra kram Emma

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Klaras mage

Bild
Alltså ska det vara så här?Alla vi träffar säger att "små barn har ont i magen" och "det är en släng av kolik" och "det går över". Men jag tycker inte det är okey, ska vår lilla tjej lida för att ingen vågar ta itu med det? Är det kolik så fine, då tar vi det. Men tänk om det inte är det? Jämför vi med hennes bror som är som en matmaskin går upp massor i vikt? Så mina experter..Vad anser ni? Hennes "symptom" -Gnäller, skriker mitt i matningen börjar nästan direkt -Det är som vi häller i henne syra - Under måltiden-Åmar sig, drar upp benen, rapar mkt under måltiden -Vill inte äta trots hon är hungrig, vi kämpar ofta henne det hon äter. -Hård i magen av och till, i går lös -Prickar i ansiktet, inte rödprickiga utan upphöjda -Ont i magen ca 2 timmar efter maten, skriker mycket då -Pruttar som har svårt att ta sig ut ibland tar sig massor ut -Har inte ökat på maten trots hon växer, äter ca 70-85/måltid ca 8 ggr/dag -Äter nan sensit
Läs mer

Ruvardag 13 (V 5 (4+4) testdag

Officiell testdag idag, inte för att det spelar nån roll men jag fick ändå lov att testa..Jag tyckte strecket tog så lång tid på sig och det ger mig nästan hjärtinfarkt.. Men jag har fortfarande 2 streck. Dessutom har jag urinvägsinfektion så i dag måste jag ringa vårdcentralen, samt lämna leverprover. I går försökte jag ringa Mamma mia, men de hade fel på telefonerna. Jag verkar ha nån extrem otur med alla läkare för gyn 2 har inte hört av sig och sagt att hon kan skriva remisser heller. **** Allt känns så stort och läskigt, det är verkligen svårt att ta till sig. Allting kretsar kring det här, jag har haft en del mensvärk och det gör mig ju skräckslagen. Det är spännande men oxå väldigt påfrestande. Det känns som jag går omkring på en stor hemlighet som jag vill skrika ut till hela världen. Jag har oxå nån tvångstanke att om jag börjar tro på det här så kommer det inte gå vägen. Det är liksom för bra för att vara sant. Därför känns det SÅÅÅ läskigt att ringa till MVC. Kä
Läs mer