Supersensitive

Jag vet inte om ni läst den här artikelserien i 6 delar men den är fantastisk. Jag kan bocka i varenda sak i denna artikel. Jag är en HSP, till min mans förtret.

jag:
Stark mat? Absolut inte, kan knappt salta.
Höga ljud, nej usch det ska vara ett stilla mummel från radion. Man hör ju än då.
Mycket av allt? Nej, lagom är bäst
Känslig för sinnesavtryck, absolut! Kan scanna av ett helt rum och lätt katagorisera varenda människa.
Gillar inte starka ljus eller dofter.

Maken:
Ju mer desto bättre
Starkt mat så man svettas är bäst
Musik och annat ska lyssnas mkt högt
Vem? Är det människor här?
Ljust så man ser ska det vara!

Superbra artikel. Kul att läsa! Jag som alltid trott det var nåt "fel" på mig..

Kommentarer

  1. Lena5 maj 2012 kl. 22:52

    Ja det är konstigt att man är ihop och gift
    med nån så olik en själv.
    Jag föredrar lite mysbelysning, inte så högt ljud på tv och radio. Maken däremot spelar gärna elgitarr på högsta volym samtidigt som tvn är på högt !
    Parfym? Nej usch men lagom doft går ju bra..
    Jag klarar inte av målarfärg och lukten av tinner och sånt, vilket maken tål förstås. Han däremot nästan dör om jag målar naglarna i hans närhet.. =)..

    Så känslig är jag, men jag skulle nog aldrig våga mig på floating för jag är för rädd för vatten.. Som maken älskar förstås..
    Kramis Lena och missarna

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer