Vecka 33 (32+0)

Jag tror det var världens längsta dag i går, den tog liksom aldrig slut.

Att åka kommunalt med den här onda ryggen är helt bedrövligt, men jag knölade i hop kavajen i ryggsidan så gick det bättre. Såg förmodligen inte klokt ut men jag måste ju överleva resan på nåt sätt. En gott och blandatpåse gjorde saken mycket bättre :)

Sen var det dags för ultraljud.

Alfred ligger med huvudet nere i mitt bäcken och fötterna i mina lungor/revben, han har ryggen ut mot vänster sida. Han väger ca 2,1 kg och ligger på +11%

Klara ligger som en banan med ben och fötter så högt upp man kan komma vid mina bröst och ryggen till höger så långt ut på min högra sida som det går, i mina lungor/lever och andra stackars inälvor. Hon är mer svårmätt så hon uppskattats att väga mer än datorerna säger. Hon väger ca 1,7/8 kg och ca -11% (tror jag de sa) Hon hade dessutom hicka under hela undersökningen <3

Alla flöden var perfekta.

Sen bar det iväg till sjukhuset där vi fick sitta i nästan 45 minuter för att vänta på att få CTG eftersom det inte fanns någon ledig. Efter det så fick vi vänta på läkaren. Jag kan ju säga att sitta ner och vänta är verkligen inte min starka sida, helst inte när det värker i varenda del av magen och ryggen.

Läkaren berättade att mina gallsyror gått ner från 62 till 36! Hon hoppades att det inte var en tillfällighet, den kan tydligen få lite hicka i bland. Värdena är fortfarande för höga men det ger oss ännu en veckas frist.

Alla andra prover var utmärkta, blodtryck på 115/70, UA på urin, CTG perfekt och övriga leverprover bra.

Samma sak nästa vecka med blodprover, UL och CTG. Då har jag även MVC, men det tänkte jag nog boka av eftersom min BM har semester och jag gör ju samma undersökningar på förlossningen.

Jag blev så lycklig av att proverna såg bra ut att jag helt glömde bort att fråga alla frågor.

Sen var det hemfärd och bästa underbaraste grannen kom över. Hon berättade att hon tänker mycket på mig, drömmer om mig och oroar sig. Hon sa även att de åker till skåne på måndag och är borta ca 3-4 veckor. Hon var väldigt ledsen för det då de ville hjälpa oss med katterna.

Så nu får fasiken värdena skärpa sig och jag och bebisarna ska klara de här tre veckorna.

****

I dag kommer morsan!

OMG!

****
Edit:

Gravidkrämpor v 31:

-förstoppning/hård mage
-total orörlighet
-tryck neråt
-mkt gnällig
-ont i rygg/mage

från 1177.se

Gravid i vecka 33

Barnet
Fostret ökar snabbt i vikt och väger nu cirka 2 kilo. Längden är ungefär 45 centimeter. Om barnet skulle födas nu kan det under ett par veckors tid behöva lite andningshjälp, extra värme och hjälp att få i sig tillräckligt med näring för att må bra.

Det finns gott om fostervatten, vanligtvis nästan en liter. Vattnet gör att fostret kan röra sig fritt och att livmodern inte trycker direkt mot fostret. Fostervattnet har ingen färg men är lite grumligt och har en doft som påminner lite om hav och tång.

Fostret uppfattar ljus och mörker, natt och dag.

Mamma
Ditt magmått som barnmorskan kontrollerar varierar något beroende på barnets storlek, fostervattenmängden och hur barnet ligger i livmodern. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dagen.

Pappa/partner
Väntar ni ert första barn kan det vara lärorikt att få komma på en förlossningsföreläsning några veckor innan det är dags. Det kan också göra att ni känner er tryggare och säkrare inför förlossningen. Alla med barn runt omkring er har sina egna tankar och berättelser om förlossningar. Det är bra att lyssna på och diskutera med andra men det är även bra att lyssna till dem som jobbar med förlossningar och nyförlösta dagligen för att få en annan bild av verkligheten.

Hos barnmorskan/kontroller
Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, din vikt, ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du lämna ett extra urinprov eller blodvärde. Din partner kanske har svårt att följa med på besöken varje gång men är alltid välkommen.

Många förlossningsavdelningar har regelbundet återkommande informationsträffar om förlossning och BB. Hör med din barnmorska vad som gäller vid det sjukhuset du ska föda på eller gå in på respektive sjukhus hemsida.