GAD, ångest, ensamhet
Nu har dagarna flytit på riktigt bra, i dag dock utan solsken men det var uppehåll då vi var ute och gick. Det händer så mkt nu, Klara är verkligen på g i sitt stående och ställande ;-) Alfred kryper och börjar nu klättra på saker. Han ligger nog ca 4 v efter Klara, vilket är bra för då vet vi vad som komma skall. ;) I morgon är det dags för jobb, set ska bli riktigt skönt att få träffa lite människor. Orden som Bvc- tanten sa har etsat sig in i hjärnan och nu kan jag inte sluta tänka på det. Det är med att jag är ensam. Jag har aldrig tänkt tanken innan hon sa det, jag har ju haft fullt upp med barnen hela dagarna. Men nu så känner jag mig ensam bara för hon sa det. Jag träffar ju kompisar, vi åker runt på en massa saker och har roliga händelser inbokade. Men på vardagarna är jag ensam. Är ni det som föräldralediga? Träffar ni nån? Är jag ensam? Vad ska jag göra? Vafan då :( ***** Jag vill fortfarande flytta. Inte för jag tror det blir bättre. Men kanske annorlu...