Besök från ovan

Dagarna går så fort att jag inte riktigt hinner med. Gårdagen bara swishade förbi och så här efteråt så har jag ingen aning om vars dagen tog vägen.

Eller jo. På jobbet!

 Och när jag kom hem var dalakompisen här, så himla roligt och hon bara faller in i de vardagliga runtinerna direkt. Det är som hon aldrig varit borta, hon tar ett barn när det gråter, diskar och är som en familjemedlem.  

Efter lite grejande på kvällen så löste vi sovproblemet och jag tror barnen bara vaknat i natt en gång. Jag har dock inte hört något utan sovit som en utslagen till katten Robban väckte mig kl 5. 

Idag ska jag till tandläkaren en snabbis sen vet jag faktiskt inte vad vi ska hitta på, vi tar dagen som den kommer och njuter av dagen. Vi ska i alla fall gå till minneslunden och hälsa på Isak. 

****
Alfred har börjat säga "där" åt allting, han kan dock inte peka men upprepar ordet hela tiden. Han är en riktig sötnöt! Han älskar alla och skrattade högt och hjärtligt när han fick mysa med dalakompisen och leka med henne. Han har verkligen fått fart på krypandet. 

Klara kryper först och hittar på hyss och Alfred i full fart efter. 








Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering