Bebiskarusellen

Det här med att gå ner i tid..Ja, det är svårt. Vad mår jag och katterna bäst av? Att jobba korta dagar till ca 14.30 i stället för 16:30? Slippa och sitta och glo av tiden, slippa stressa till stallet? Slippa stressa med flexen. Men det blir konstigt när jag måste jobba kväll var 3:e vecka och vid möten förlagda vid 15. En dag i veckan innebär en helt ledig dag, fredagar är nog uteslutet eftersom vi nästan alltid har möten då. Övriga dagar går bra. Jobba tex tis-fredag 8-16.30 och ledigt måndagar tex. Få vara en hel dag hemma med katterna. Hinna gå till frissan, läkarbesök osv. Å andra sidan kanske man fyller de dagarna med med en massa måsten i stället?  Dessa beslut innebär ca 5000 kr mindre lön. Ingen höjdare, men för ett tag tror jag det är värt det. **** Det här med kommentarer, jag gillar verkligen att ni kommenterar och jag brukar tycka det är viktigt att svara på dem, för ni har tagit er tid att tycka saker. Men den här bloggen publicerar det direkt och vips så jag ...

Otroligt men sant men jag har fått OK att gå ner i tid från chef och personalavdeling. De tycker naturligtvis att det bästa är att bli deltidssjukskriven. Vad är det bästa? Att vara ledig 1 dag i veckan eller korta ner dagarna? jag har tänkt mig 80 % det är 31,4 timmar i veckan för mig. Jag måste göra ett schema och kan inte från vecka till vecka bestämma hur jag vill jobba.

Men åh så skönt att det är fredag! Fredagar är bäst, då har man 2 lediga dagar framför sig. Det kan inte bli bättre. I helgen ska vi tapetsera klart, byta fönsterbräda och försöka få i ordning köket. Sen hoppas vi bordet kommer, vi har ju väntat flera månader på bordet. Konferensen i går var väldigt bra, jag lärde mig massor, framförallt hur komplext betygssystemet och tillträdesreglerna till högskolan är med de nya reglerna. Urstressande att man ska försöka lära in ett system som inte ens HSV kan. Jag försöker hitta en tid med facket, men hon är lika fullbokad som jag. Men vi försöker i alla fall. **** I går var maken på jobbmiddag och då fick jag Robban alldeles för mig själv. Hans grej är nämligen att man ska bära runt och mysa och klappa honom. Han ligger i famnen som en bebis med benen rätt upp, kurrar och myser och försöker tvätta sin rosa mage. Han väger 4 kg så det blir lite tungt efter ett tag. Han släpper en liten fis ibland, luktar en blandning mellan rumpa och k...

Sitter på tåget och roar mig med att kolla enantons biverkningar; Vanliga: jag har alla utom 4 Cirk.: Blodvallningar, värmekänsla. Immunol.: Vaginit. Metabol.: Ökad kroppsvikt. Muskuloskel.: Artralgi, bensmärta, stelhet i skuldrorna. Neurol.: Huvudvärk, insomnia, yrsel, parestesier, svettning. Psyk.: Emotionell labilitet. Övriga: Vaginal torrhet. Mindre vanliga; minst 10 i alla fall Allmänna: Smärta, induration och rodnad vid injektionsstället. Trötthet, sjukdomskänsla, obehag i bröstet, ödem, törst. Blod: Erytrocytos, leukopeni, trombocytopeni, förlängd partiell tromboplastintid. Cirk.: Palpitationer. Förhöjt blodtryck. GI: Illamående, kräkning, buksmärtor, känsla av förstorad buk, diarré, förstoppning, stomatit, domningar i läpparna. Hud: Akne, torr hud, alopeci, hypertrikos, nagelförändringar, utslag, klåda. Lever: Förhöjda värden av ASAT, ALAT, alkaliskt fosfatas, LD, gamma-glutamyltranspeptidas och bilirubin. Metabol.: Förhöjt serumfosfor, hyperkalcemi, hyperk...

I dag ska jag på konferens. Känns väl sådär måste jag säga för sen jag har varit sjukskriven är jag liksom utanför gänget på nåt vis. Känner mig exkluderad, som på dagis vet ni... Fast kanske inte. Jag tror sprutan gör mig väldigt konstig. För läser man i fass så stämmer jag snart in på varenda biverkning utom dövhet och anorexi. Känns väldigt konstigt att vara så här psykiskt labil, jag känner inte igen mig själv riktigt. Eller så är det så på jobbet att jag är utanför? Äh, inte vet jag. Appropå Ahns fråga så är svaret nej, vi är bara 9 st och alla har barn eller barnbarn, och de som inte har kommer att få barnbarn eller barn. Så allt handlar om barn och graviditeter. **** Nu har jag i alla fall gjort det- beställt gardiner. Fast det blev från ellos, så jag kan skicka tillbaka dem i fall jag tänkt fel. Jag och gardiner..Det är verkligen inte min grej. Men ge mig vilken mobil som helst så fixar jag den. **** Osså till solstrålen i mitt liv, han är tröttare men börjar bli ...

Jag har ju glömt att berätta hur det går hemma, i går när jag kom hem (och var stressad till stallet) var han världens goaste kisse. På kvällen fick vi nog i honom medicinen av ren förskräckelse, han blev alldeles ställd. Vi får se om vi lyckas med samma sak i kväll. Däremot så har jag inte fått något morgongos och han är ganska trött på kvällen så han är inte lika aktiv som han brukar vara. Han får yttepytte med våtfoder och tycker vi är skittaskiga som låter honom svälta sådär. Han brukar få ganska rejält med våtfoder. Jag längtar oerhört hem till dem och framförallt honom.

I tre dagar nu har det BARA varit gravid och babyprat på jobbet, varenda lunch, fika och rast har det pratats och kollegan har dessutom berättat  varenda ledig stund till mig om sin mage, hur stor bebis är just nu, illamående och alla krämpor som kommer med graviditet. Hon berättar ju sina spyhistorier ganska roligt men det hade varit skönt med en paus, hon vet ju att vi försöker så man kanske inte behöver överösa mig med sin lycka. Jag förstår att hon är lycklig men allt jag ber om är en paus. En liten. Innan jag tar livet av mig. I dag känner jag mig dämpad. Trött på att kämpa. Jag har ingen energi och mitt jobb är stressigt och suger musten ur mig även om jag gillar mitt yrke. På våra dropin är det som löpande band och man hinner inte ens reflektera över vad jag gör. Jag försöker också hålla en lägre profil, inte bli inblandad i allt, tycka om allt och diskutera allt. Annars tar jag en stor plats och gillar att engagera mig. Det går sådär, men jag försöker i alla fall....

Idag fick jag en ny häst som jag inte haft på väääldigt länge. Han är ganska okey att göra i ordning men ogillar sadeljorden så han sparkar och grejar. Men tar man det lugnt med ett snäpp åt gången så går det bra. I dag fick vi ridläraren vi hade för 2 terminer, OMG jag blir alldeles skräckslagen bara jag ser henne. Vi skulle börja i hagen, men när jag väl stod där så hade jag glömt hjälmen i spiltan. Så sprang jag och hämta den då hade jag glömt ridspöt. Jamen, vad är det för fel på mig? Sen fick vi rida runt hagarna ett varv, det var sååå skönt men sjukt myggigt. De var dessutom stora som hundvalpar och surrade som reaplan. Sen fick vi trava snett igenom och då skull en  korsa från motsatt håll och man fick inte göra halt utan göra växeltempo. Däremellan skriker hon ens namn, korrigerar, tjoar så jag är så koncentrerad att jag får huvudvärk. Sen var det galopp, trav och galopp på kortsidorna. Och fatta rätt galopp på rätt sätt. Men jag blir så nervös när vi har henne ...

Har försökt att byta tid hos gyn till den 5/4 då jag är ledig och det är skönt att passa på att göra såna saker. Nu ringde hon och frågade lite vad ärendet gällde och att de har stängt då men att för min skull så kan hon ha en tid och ha öppet ändå. Jamen, hur snällt är inte det? Jag sa att det inte behövdes för hon måste ju få vara ledig hon oxå. Men hon sa att det är lugnt (de får ju in 1000 kr på mitt besök oxå) Sjysst! Så min frågelista till henne är just nu: Deltidsjukskrivning? (om jag vågar fråga) Sömnlöshet Mediciner inför FET VUL- är allt ok?

Sen jag tog den där sprutan så kan jag fasiken inte sova (snittar 3-4 h/natt) och efter att ha läst fass så ser jag att det med ansiktsrodnad och hjärtklappning är vanliga biverkningar så förklarar det en del. Jag vet att det är i ett gott syfte och att vi om någon vecka drar igång. Men det hjälper inte. Konstigt nog är jag inte astrött på dagarna men dock röd i ansiktet. I går pratade jag med chefen, hon skulle höra med personalavdelningen. Hon tyckte jag skulle försöka deltidsjukskriva mig istället. Men hur gör man det? Jag har ju ingen doktor som man kan fråga sånt om. Jag försöker ringa gyn att byta tid, så jag kan gå den 5:e istället för den 10/4 för då har jag nämligen tagit ledigt. Vi ska till bästa bästisen och grilla. Mkt trevligt! Hur gick det med kollegan då? Det kändes ingen speciellt, jag känner mig bara genuint glad för hennes skull men fortfarande ledsen över att hon inte sagt något. Och så blir jag innerligt trött att alla bara behöver försöka nån månad och vips...

Förlåt, antingen ringer telefonen eller så kommer kompisar på besök, har inte hunnit uppdaterat ..I dag blir det tydligen bara Robbaninlägg. I morgon får ni veta mer om jobb och annat.. Efter att ha tjoat och surat och med lite hjälp av oss fått av bandaget så har han slocknat i makens knä. Vi har fått en A4-sida med hemgångsråd, väldigt praktiskt måste jag säga. Där står det att han har en sjukdom i levern och att de inte med säkerhet kan säga varför. Den 10 april ska vi på återbesök och lämna nya prover har det blivit bättre så kan han nog sluta med sin mat och är det sämre så måste vi göra biopsi på levern. Dieten är mkt viktig för att levern ska återhämta sig, därför måste han äta specialfoder med lite protein i, han får dock en annan variant så att de andra katterna kan äta samma. Han får bara äta små portioner. (OMG 1) Vi ska även ge en tablett på tom mage, han går ju inte att hålla i om han inte själv vill utan blir helt galen. Så hur vi ska kunna ge den är en gåta (OM...

Äntligen har vår goseplutt kommit hem. Skitsur är han. Stressad och med bandage på benet som vi absolut inte får klippa bort, så han försöker slita bort det men det går inget vidare. Tjoar, springer runt, sliter i bandaget och vi får inte peta på honom då ger han oss onda ögat. Men han är hemma!! 4000 kr gick kalaset på!

Usch för måndagar, de borde avskaffas. Det borde vara fredag hela veckan. I dag hoppas vi Robban kommer hem, maken ska hämta honom, jag kommer nog inte lös från jobbet. Har en massa inbokat på eftermiddagen, kanske jag har en chans att gå lite tidigare ändå?! Jag längtar så mkt efter honom att det gör ont. Och oroar mig. Det hade varit bra om vi båda hade varit där, för det är svårt att komma i håg allt veterinären säger..Och inte säger.. Och få träffa honom om några timmar känns bra. Vilken kämpe vår Robban är, han klarar sjukdom efter sjukdom och är ändå vår goa kisse. Nu får det vara nog med elände för hans del! (och vår) I dag är det ännu mer att fejsa; kollegan som är gravid och försöka prata med chefen. Jag sover så himla dåligt, undra om det är enantonsprutan jag tog i lördags? Kan inte somna och vaknar efter någon timme. Det är som sånt där "har druckit för mkt kaffe" vakenhet fast utan kaffe. Vi är nästan klara med tapetseringen, nu är det ovanför fönstret kv...

Nu slog det mig..Kan min chef neka mig att gå ner i arbetstid? Om jag inte har barn?

Det var samma status i dag på Robban, han var lite medtagen men hade ätit. Hon tyckte han var en väldigt kelig och charmig katt. I morgon är det Ultraljud och blodprover och om allt är någorlunda OK så ska maken hämta honom 13.30, jag önskade jag kunde följa men jag kan nog inte komma i från jobbet. Sen ska han äta specialfoder, jag frågade hur vi ska göra med de andra katterna och hon sa att de kan äta samma. Jag som beställt en massa från foderbilen. Attans. Sen ska han tillbaka om några veckor. Vi håller på att tapetsera, vi har ovanför fönstret kvar, sen är det dammsugning och golvtorkning som gäller.

Alltså jag har grejat och donat men jag förstår inte och hittar inte var jag ska lägga in sånt. Nu ser ju allting ut att hänga samman med allting i sidoelementen.. Hjälp!?

Allt var okey i fredags eftermiddags, sen kom det där samtalet/sveket där jag själv trodde jag skulle dö och sen blev Robban så otroligt dålig. Sen har det bara fortsatt så. Jag saknar Robban så otroligt mycket, man märker nu hur mkt plats och tid han tar. Hur speciell han är. Huset är tyst och att ha två normala katter märks knappt. Så fort jag tänker på honom gråter jag. Så fort jag tänker på sveket gråter jag och så fort jag tänker på jobbet gråter jag. Jag har bestämt mig att prata med facket/pesonalavdelningen om omplacering, jag kan inte ha en chef som sitter och hånar mig på stora viktiga möten. Jag kan inte ha ett jobb som jag inte får jobba med det jag är utbildad för, som jag älskar, som jag gått 4 år på universitet för. Det känns som jag har mycket viktigt framför mig och jag måste omprioritera. Vad är viktigast? Så jag har beslutat att gå ner i tid, så jag hinner springa på VUL, läkarbesök osv, så jag hinner vara med Robban innan han går bort. Så jag hinner att vara m...

Nu ringde veterinären, hon berättade att han hade mycket höga levervärden och en inflammation i levern. Hans övriga prover var inte heller inte bra, men resterande prover kommer på måndag. Han måste stanna kvar med dropp och komma i gång att äta. Detta kan bero på virus, bakterier, sjukdomar eller t.ex. förgiftning. På måndag ska de göra Ultraljud och förhoppningsvis får han komma hem. Han måste äta specialfoder och beroende på hur allvarligt det är även mediciner. Nu har jag tillbringat en timme med att gråta och googla. Det känns som hela mitt liv håller på att falla sönder. Ovanpå detta så tillkommer kostnader minst 2500 kr/vårddygn+ mediciner vård, röntgen, UL osv. Vi är nog uppe i 20 000 nu.  Agria måste ju godkänna innan de betalar ut pengar och det brukar ta tid. Ni vet ju att jag varit sjukskriven och vi har det inte så bra ställt just nu. Dessutom så är ju bilen på lagning 5000 kr+ hyrbil, beställda möbler som vi ännu ej betalt. Fast pengar har ingen betydelse. Rob...

Nu har jag försökt ringa dit, men inte en människa svarar. Nu börjar jag tro det värsta!

I väntan på att sjukhuset ska ringa så har vi hunnit: byta däck spackla tvätta slipa Till slut ringde maken och de sa att de skulle gå ronden innan de hörde av sig. 

Välkomna hit! Jag känner att jag inte riktigt förstår mig på alla miljoner inställningar men kommer säkert underfund med de snart. Lite tips vore ju toppen