Utanförskap eller biverkning?
I dag ska jag på konferens. Känns väl sådär måste jag säga för sen jag har varit sjukskriven är jag liksom utanför gänget på nåt vis. Känner mig exkluderad, som på dagis vet ni...
Fast kanske inte. Jag tror sprutan gör mig väldigt konstig. För läser man i fass så stämmer jag snart in på varenda biverkning utom dövhet och anorexi.
Känns väldigt konstigt att vara så här psykiskt labil, jag känner inte igen mig själv riktigt. Eller så är det så på jobbet att jag är utanför? Äh, inte vet jag.
Appropå Ahns fråga så är svaret nej, vi är bara 9 st och alla har barn eller barnbarn, och de som inte har kommer att få barnbarn eller barn. Så allt handlar om barn och graviditeter.
****
Nu har jag i alla fall gjort det- beställt gardiner. Fast det blev från ellos, så jag kan skicka tillbaka dem i fall jag tänkt fel. Jag och gardiner..Det är verkligen inte min grej. Men ge mig vilken mobil som helst så fixar jag den.
****
Osså till solstrålen i mitt liv, han är tröttare men börjar bli lite mer som vanligt. I morse fick jag mitt första morgongos sen i fredags. Han är ju alldeles varm (de är det som inte har så mkt päls) kurrar högt och försöker gosa i hjäl mig. I sisådär 10 minuter. Sen får han nog och skuttar i väg och busar. Sen efter jag duschat stalkar han mig och ger mig "matblicken" tills han får våtfoder.
Har naturligtvis både googlat ihjäl mig på leverinflammation och hills i/d foder. Gode gud. Gör vi rätt eller fel? är det rätt foder? kommer han överleva? Borde få besöksförbud på Google.
I helgen ska det bli snö och regn och kallt. Nämenvafa..Var tog våren vägen?
Fast kanske inte. Jag tror sprutan gör mig väldigt konstig. För läser man i fass så stämmer jag snart in på varenda biverkning utom dövhet och anorexi.
Känns väldigt konstigt att vara så här psykiskt labil, jag känner inte igen mig själv riktigt. Eller så är det så på jobbet att jag är utanför? Äh, inte vet jag.
Appropå Ahns fråga så är svaret nej, vi är bara 9 st och alla har barn eller barnbarn, och de som inte har kommer att få barnbarn eller barn. Så allt handlar om barn och graviditeter.
****
Nu har jag i alla fall gjort det- beställt gardiner. Fast det blev från ellos, så jag kan skicka tillbaka dem i fall jag tänkt fel. Jag och gardiner..Det är verkligen inte min grej. Men ge mig vilken mobil som helst så fixar jag den.
****
Osså till solstrålen i mitt liv, han är tröttare men börjar bli lite mer som vanligt. I morse fick jag mitt första morgongos sen i fredags. Han är ju alldeles varm (de är det som inte har så mkt päls) kurrar högt och försöker gosa i hjäl mig. I sisådär 10 minuter. Sen får han nog och skuttar i väg och busar. Sen efter jag duschat stalkar han mig och ger mig "matblicken" tills han får våtfoder.
Har naturligtvis både googlat ihjäl mig på leverinflammation och hills i/d foder. Gode gud. Gör vi rätt eller fel? är det rätt foder? kommer han överleva? Borde få besöksförbud på Google.
I helgen ska det bli snö och regn och kallt. Nämenvafa..Var tog våren vägen?
usch för att känna sig utanför.. Jag minns hur det var då jag började min sjukskrivning. Det var pest... Nu sitter jag här som sjukpensionär och stalkar bloggskrivare för att känna att jag tillhör nån eller nåt *haha*..
SvaraRaderaNå.. hoppas att du snart är inne i gänget på jobbet igen. Man behöver sina vänner och arbetskompisar. Men jag förstår att det känns knöligt med samtalsämnena.. Jag är ju själv en som just har lyckan att få mitt första barnbarn och just via IVF.. Det är klart att man vill prata om det, men jag tror ju att ingen av dina vänner på jobbet menar nåt illa.
Vet alla om din situation? Känns det svårt att berätta om det just där och för dem? För det är knappast nån som tror att du missunnar dem någon men kanske att de dämpar sig lite om de vet..
Hur som helst så är det svårt vilket som..
Kramar i mängder (och det är tur att du har din Robban att gosa med..)
/Lena och missarna
Usch det där känne rjag igen. En del ligger i att man kanske faktiskt ÄR utanför, men det meste ligger i att man KÄNNER sig utanför utan att nån faktiskt fryser ut en. Skitjobbig känsla av att inte tillhöra. Hela livet handlar om att tillhöra utan att samtidigt bli konsumerad av den grupp man tillhör.
SvaraRaderaDu är så sjukt stark som kan ta det där när alla pratar om barn och bebisar. Inte nog med att dte är ett skittrist ämne generellt (tycker jag- get a life liksom), och tusen gånger jobbigare när man själv har problem med det.
Finns det något sätt att skapa engagemang kring något annat ämne när det västa är över (det tar 1-3 veckor att prata igenom alla graviditeter). Kan du sätta igång nån diskussion om vad vet jag, matlagning, husrenovering, vikt och hälsa, whatever?
KRAM! =))
//Anna
Hoppas det blir bättre på jobbet!
SvaraRaderaOch hoppas Robban kryar på sig fort!
Jag saknar våra kissar nåt enormt, de har inte fått komma hem efter vår resa ännu och nu är det lite för turbulent hemma. :(
Jag kan känna mig utanför nu på jobbet när alla pratar en massa tv-program och filmer jag aldrig sett, men det känns mycket lättare. Anonym har helt rätt i att du är extremt stark som orkar stå ut med allt prat.
SvaraRaderaDu kan inte prata med kompisen i enrum och berätta för henne hur jobbigt du tycker att det är - hon vet ju ändå om er situation. Och så kanske hon kan sluta dra igång pratet i alla fall. Att ni kanske har något slags kod till en början, som gör att hon också hajar till och kan leda in samtalet på något annat. För visst finns det fler gemensamma nämnare hos er? Fler med katter? Med hus? Med trädgård? Någon som håller på att renovera så det går att diskutera gardiner eller tapeter eller något med?
Blir lite fundersam kring vad de pratar om också om det varenda rast är på det sättet. Okej för ett par raster, men hela tiden... när man är gravid... Jag hade nog tur att ingen på jobbet vid den tiden visste att jag var gravid för jag hade nog själv inte fixat pratet.
Gosa nu massor med Robban och känn att ni åtminstone gör helt rätt där. Ni gör allt ni kan. Ingen kan veta vad det bästa är, för det går ju inte heller att testa två olika sätt. Så njut av solstrålen och så håller vi alla tummar och tassar att han blir helt bra!
Många kramar!