Bebiskarusellen

Gott nytt år alla underbara läsare!

I dag får vi städat, tack och lov. Det hinner gro igen rejält på två veckor när alla är hemma. Jag damsugar nog nästan varje dag men det hjälper liksom inte. Sen har det kommit en massa snö i natt och jag tänkte vi skulle prova vår babypulka vi ärvt. Vi har bara en men den räcker gott och väl. Jag vet inte alls om de kan sitt i den men det ska bli kul att prova. Sen ska jag röja lite för i morgon kommer mamma och hennes märkliga vännina i några timmar, det är första gången morsan är här och träffar barnen. Min mamma är ju redigt speciell med några diagnoser så hon kommer vara alldeles stirrig i morgon om jag känner henne rätt. Sen på em kommer syster med 2 av barnen och ska bo här tills på söndag, vi har så litet hus så nu får de sova i vardagsrummet. De är dock vana att sova överallt då de åker mkt på orienteringsläger osv så det är ju bra. (till skillnad mot mig som är så himla känslig) Barnen är så himla känsliga för tillfället när vi har främmande och har varit borta, sen s...

Tänk att alltid när man ska i väg så kör det ihop sig precis innan, som tur var skulle vi iväg nära oss men det slår aldrig fel. Precis innan vi skulle på lunch så gjorde Alfred nr 2. Överallt och hela sig. Sanering och sen mat tog sin lilla tid, men jag tror faktiskt vi ändå lyckades komma i tid. Han blöjor har dessutom börja läcka trots vi har en stor storlek på sig, nu ska jag köpa den från 11 kg och prova att byta märke. För i går lyckades han nämligen kissa på grannen. Man har ju aldrig tråkigt med småbarn i alla fall, den saken är säker. **** Jullunchen var helt fantastisk, de är så goa och mysiga människor och jag ville aldrig gå hem. Jag är alldeles varm i hjärtat och älskar dem om möjligt mer. Tänk att vi har äran att få känna så fantastiska människor och jag önskar jag oxå är så pigg när jag är +70 år. Fast de har himla varmt, kamin och extra element gjorde att vi höll på svettas i hjäl. Vi är ju vana vid vårt kalla hus:-) **** Jag har även beställt 4 olika tygb...

Kvällarna är verkligen en utmaning just nu, Klara är så trött att hon inte orkar någonting och är allmänt olycklig och Alfred är inte mkt bättre han heller. Men lägger vi dem tidigare så vaknar de oxå tidigare så nu får vi verkligen vara kreativa för att hålla alla något sånär den sista timmen. I går em hade Klara ett meltdown igen, vet faktiskt inte vad det beror på. Inte hungrig och inte trött men skriker så vi får tinnitus. Det är verkligen upp och ner i barnens humör under dagarna, Alfred har dock varit lite gladare några dagar nu. Så himla skönt, men däremot verkar ju Klara vara mindre nöjd.- skifte i humörsfabriken. I dag ska vi på lunch hos våra mysiga grannar, det blev typ julmatsrester sa hon. Det låter bra det och maken älskar ju allt vad mat heter. Tvillingträffen har vi skjutit på tills självaste nyårsafton, inbjudningarna när man är tvillingförälder duggar ju inte precis tätt till nyårsafton. Det ser jag fram emot! Ska bli roligt att träffa dem igen och få lite tips ...

Inte vet jag vad det tog åt alla barnen i går men livat här hemma var det i alla fall. Dagen började bra med mys och sen promenad till Isak för att tända ett ljus. Sen slog det till, skrik och gråt i nästan två timmar. Ingenting var bra, sen var det som bortblåst och vi var helt svettiga. Då var det dags att börja med maten till gästerna och själva kvällen gick superbra! Alla var nöjda och glada och barnen lekte med tvillingarna. Sen vaknade Alfred i natt kl 03 och skrek som aldrig förr, efter mat och blöja så sov han igen för att dra i gång vid 5, kl 05.30 började Klara och skrika. Dessutom verkar det varit något slags slagsmål i duschkabinen (!) mellan katterna, katttussar överallt. Kära nån. De verkar inte kunna med så mkt intryck, det brukar ju vara samma när vi varit på öf. Undrar hur det går när syster med hela familjen kommer nästa vecka då. De är rätt stimmiga av sig. ***** I dag skulle vi iväg till en tvillingfamilj men de är fortfarande sjuka så vi avstår nog någo...

Kärlek till barnen finns det i detta hus, de blir pussade på, kramade och jag talar om varje dag att jag älskar dem. Samma med Robban då såklart. Greta och maken får mest skäll, Greta för hon gör så mycket sattyg och maken för att..han just är maken :) Stiina börjar tyvärr tackla av lite, hon har lite svårare att röra sig, stelare men verkar må bra ändå. Hon är ju snart 15 år, och på veterinärkollen så fick hon godkänt. **** Kanske Alfred börjar vända sig lite? Eller så var det bara en lutande mattkant :) Klara reagerade mot andra människor för första gången i veckan, grannen skulle mysa med henne men då började Klara gråta. Jag trodde separationsfasen var först vi 8 månader, men heja Klara som vet vem som är mamma och pappa redan :-) De sover oftast hela nätterna fortfarande, Klara har vaknat någon natt och båda sover till 7-8 på morgonen. Oftast i alla fall. För är det nåt vi har kärt oss på vägen så är det att det ändrar sig hela tiden, när man väl kommit på hur det är så änd...

Så mysigt vi har haft det, men nu är det äntligen slut på väntan. Julafton är över och det är ett helt år kvar tills nästa gång. Vi åt julmat, lekte med tvillingarna, tittade på kalle och öppnade julklappar. Precis sådär som det ska vara. Mest nöjd är jag över mina öronmuffar/hörlurar jag fick av maken. Så himla bra! I dag blir det en promenad, städa lite och mysa med barnen. Vilken tur jag köpte de stora åkpåsarna, de är varma och barnen gillar dem. Jag ser så mkt bättre med de nya glasögonen, det är som en ny värld. Allt har kontraster och kanter, texten är stor och bra. Fantastiskt och tänk så dåligt jag måste sett! I morgon kommer en kompis med sina barn hit och äter middag och i övermorgon ska vi till tvillingfamiljen som vi träffade i våras. Ska bli roligt att träffa lite folk, alla går i ide på vintern och under jul. Tack Ulrica för de fina julklapparna! **** Alfred har så gott som växt ur alla 68 kläder nu, det är några enstaka tröjor han kan ha fortfarande. Klara ...

God jul från Alfred, Klara, katterna och oss!

Tack alla ni fina människor som hört av er via bloggen, sms och fb. Tydligen verkar jag inte ensam i denna relationskris utan det visar sig vara väldigt vanligt när man får barn. Som min kompis sa: "Det är en omställning för alla. Som att man blivit kidnappad av ett ufo nedsläpp igen och allt ser ut som vanligt fast att inget är som vanligt" Precis så är det! Det är som om jag blivit beeemad och nedsläppt något lobotomerad. Så himla konstigt att ens make som varit nr 1 (2, om man räknar Robban) är plötsligt nr 3 (4 då). Mycket släppte när jag skrev ner det och fick sånt stöd för er, eller släppte gjorde det inte men ångesten försvann lite och allt kändes lättare och ljusare. Tack återigen! Ni är nu två som påpekat att jag borde kolla sköldkörteln. Om ni läser om den  så stämmer ju allt in på mig. Jag kollade ju den i höstas, när det nu var, och då var allt ok. Så frågan är om jag ska kolla den via werlabs eller ringa vårdcentralen. Jag borde ju fråga dem om sömntabl...

Jag tänker ofta; Hade jag vetat att det var så här.... Sen får jag ångest. Jag tänker oxå att jag fortfarande måste ha nån depression som inte riktigt vill släppa, eller hormoner, eller barnchock. Någonting är det med mig i alla fall, det är så himla jobbigt att hitta sig själv i allt det här. Undra om det är annorlunda för vi har fått tvillingar? Jag är så himla sliten fast jag inte borde vara det. För jag tror att vi har väldigt snälla barn, men att få allt att gå i hop på dagarna..  I alla fall sa jag till maken i går att nu får det vara nog. Det som jag tänkt så länge kom äntligen ur min mun. Vi tjafsar en del, från att aldrig har bråkat (nästan), varit ett team så är vi som två fiendeläger. Nord och sydkorea ungefär. Vi är förändrade båda två, men maken som varit mitt allt och trygghet är inte det längre. Han är inte snäll mot mig och säger saker tex bland folk för att såra mig. Jag har taggarna utåt och blir bara arg på honom.  Om det fortsätter så här...

Tänk att det snart är julafton! Det är inte klokt vad tiden går, dagarna bara springer i väg. I går var jag och shoppade julmat och gulliga julkläder till barnen. Det blev en söt klänning i rött till Klara och en skjorta med väst till Alfred. Jag tyckte inte utbudet på fina kläder var så där våldsamt stort, när jag var inne på polarn och pyret var där en enda röra. Jag hittade ingenting i barnens storlekar, det var ingen ordning alls på hyllorna. **** Alfred verkar ju inte ha något stopp, de senaste dagarna har vi ökat på gröten och han vill ändå ha mer. Vi är nästan uppe i en hel portion nu och då fyller jag på med ersättning efteråt och han slukar hela flaskan. Han kommer ju sprängas! Han visar inte alls att han är mätt. Vad har vi fått för barn egentligen? Klara är precis tvärtom, mat är djävulens påfund och hon tycker inte om det. Så där är vi fortfarande på smaksensationer. Jag hade köpt päron för att göra egen päronpure, men de var så goda så nu har vi ätit upp dem istäl...

Usch så argsint jag är till och från nu för tiden. Jag har noll tålamod och blir upprörd över minsta lilla småsak, som egentligen är löjlig. Blir så trött på mig själv. Världen i min lilla bebisbubbla är så liten, jag har inte heller träffat så mkt folk och saknar verkligen vuxenkontakter. Maken får ta den mesta frustrationen och ingenting han gör är rätt just nu. Ingenting. Att folks relationer överlever de första bebisåren är verkligen ett under. Mycket tror jag är hormoner som spökar, jag är uberkänslig och har haft en del ont i magen nu. Endometriosen frodas och växer och ska vi inte ha fler barn måste jag ta beslutet att operera bort livmodern, för det kommer bara bli värre och värre. Jag är en hemmamänniska men tydligen även en jobbmänniska, jag saknar jobbet galet mycket. Inte just det här jobbet men vilket jobb som helst. För i går träffade jag och lunchade med en kollega, nu har alla sagt upp sig på mitt jobb och det är 3 st kvar som jag känner. Helt galet! Jag slutade j...

I går var jag till föräldragruppen, det hade snöat och fryst på så det var lite bambi på hal is. Som tur var hade jag barnvagnen med lilla Klara med mig och använde barnvagnen som rullator. Det är alltid lite surrigt på de träffarna, barnen skriker och alla pratar i mun på varandra. Vi hade dagen till ära en familjterapeut från soc med som berättade om vilket stöd föräldrarna kan få. Det pratades mycket anknytning och de flesta föräldrar var oroliga att lämna sitt barn till pappan och pappan var orolig för att ha sitt barn. De undrae om de skulle våga dela på föräldrarledigheten. Det var en tjej som vill åka på julbord med jobbet men ville inte/vågade lämna barnet med pappan. Där tog jobb Cecilia över och avdramatiserade och stöttade. Det känns att jag både är äldre och lite mer påläst, både med hjälp av er, böcker, google och livserfarenhet vilket är väldigt skönt. Alla oroade sig utom jag då som utan tvekan litar blint på maken och mina barn, de säger till vad de vill. Konstigt e...

I går var både en bra och dålig dag, vi kom i alla fall i väg till öppna förskolan för babymassagen. Väl där hade de lite lunch till mig och kaffe på maten, vilket var toppen eftersom jag inte hade hunnit äta något. På förmiddagen provade barnen att äta egengjord potatis och päronpure och varade därefter förmiddagen med att gnäll och skratta. Det var en mormor med där, hon följde med sitt barnbarn som skulle i sin tur vara med på vår massage. Mormor berättade att hon oxå hade tvillingar men de var ju stora nu, men hela första året har hon som en minneslucka i från. På den tiden var det ju lite annorlunda att ha barn från nu. Massagen var toppenbra och tvillingarna älskade det. Alfred låg på mage och pruttade små fanfarer, vem kan hålla sig för skratt då? Det ekade i hela rummet :)Men när vi var klara drog båda barnen i gång och tyckte de höll på svälta ihjäl och att försöka blanda mat på golvet med två skrikande barn är inte lätt. Tar man inte upp Klara så drar hon på brandsirene...

Vet inte om jag ska gå på babymassagen eller inte. Det är sånt meck att ta sig dit å andra sidan går dagen lite fortare och jag får träffa lite vuxna. Vi brukar vi vara max 2-6 st och de enda på hela öppna förskolan förutom personalen. Det är sista gången så jag tror jag ska gå ändå, Alfred är så himla gnällig just nu och det är skönt att få lite avlastning (om de har tid). Sen har jag beställt matvaror med mathem som kommer i kväll. Hemskt skönt att slippa åka och storhandla å andra sidan brukar jag tycka det är skönt att komma i väg. **** Det här med EC går verkligen inget vidare, när jag sätter de på pottan så gapskrattar de, roligt men det är ju inte det som är meningen :) Inte en droppe från någon av dem. Så nu är jag lite inne på tygblöjor light, det finns så mkt nya sorter och inte bara vikblöjor som när jag var yngre. Vi gör ju av med minst 14-16 blöjor om dagen och med tanke på både miljö och ekonomi så skulle det kännas bra att försöka. Men efter lite google så ver...

Tur att maken bara hade halvdag igår för den dagen kommer inte gå till historien, nu har vi haft det lugnt ett tag så verkar det börjas igen. Alfred gråter och gnäller och ingenting är bra, varken sitta hos mig, golvet, babysittern eller skötbädden. Bärselet går ganska bra men det orkar inte min rygg, han väger ju ton och efter ett tag känns det som axlar och rygg ska gå sönder. Jobbigt är det i alla fall att höra en olycklig bebis en hel dag, det finns inte så mkt man kan göra. Ett tag tänkte jag om det var gröten, för jag skyfflade in rejält med gröt och katrinplommon i går, men han var ju ledsen redan innan. Det var nog den enda gången han var glad, han lyser som en sol när han får gröt eller annat smaskigt på sked. Han älskar mat! Klara är mer skeptisk och tycker det är sådär men även hon fick någon extra sked med gröt i går. Då har jag den vanliga till båda och inte mjölkfri. Jag blandade hennes gröt med ersättning och lite lösare och det verkade gå mer hem. Nu tänkte ja...

Kära nån, jag hade ju helt glömt bort att jag skulle rida i går, som tur var så sms ridläraren för att höra om jag kunde rida 1 timme tidigare. Det var ett roligt pass, vi fick göra öppna och slutna skänkelvikningar (eller vad det nu hette) Fasiken så svårt det var vilket håll man skulle göra. Helst för mig som inte kan hålla reda på höger, vänster, inner och ytter. Tyvärr var detta den sista denna termin, nästa gång blir i januari. Jag har sms henne att jag vill börja rida varje vecka istället och vill köa till lämplig grupp. Rida varannan vecka känns för lite och kroppen och hjärnan hinner liksom glömma vad vi gjort gången innan. Jag får sån energi och blir så lycklig när jag är/har varit och ridit. Trots hästrädslan som fortfarande sitter i. Jag skulle behöva köpa nya hästkläder, jag har haft mina i flera år och de börjar verkligen bli slitna nu. Men hästkläder av någorlunda kvalitet är svindyrt, dessutom måste man utprova så beställa på nätet är uteslutet och byxor med mina...

Kära nån vilken halka det var i går, jag gjorde en snygg piruett framför grannarna, överlycklig att jag överlevt våra leriga lilla backe. Har nu en skadad tumme, två blåmärken och en obefintlig värdighet. Inte känns det som vi kommer få en vit jul? Tråkigt då jag tycker snön hör till. Men det är i alla fall nån minusgrad och i går såg vi solen för första gången på månader. På vädret sa de att vi har haft tre soltimmar i hela november och vi brukar ha 50. Undra på att jag klagat på frånvaro av sol. **** Jag valde att åka till optikern och att shoppa lite i går i stället för att hälsa på killkompisen, först till optikern och beställde glasögon och sen till big baby. Jag var ute efter en spegel till bilen så man ser barnen i baksätet,  men det slank ner även skydd till barnvagnshjulen, en potta och en toaring. Jag var även och köpte julklapp till kompisens son, när jag var i köpcentrum kom ett gulligt litet luciatåg. Men jag började och snyfta lite där så det var bara att springa...

Hu, så mysigt det är att sitta här alldeles allena och titta på Luciamorgon på tv. Jag älskar körsång och blir väldigt rörd av de vackra stämmorna. I min ungdom sjöng jag oxå i kyrkokör så jag kan fortfarande varenda låt som sjöngs under högtiderna. Jag brukar sakna sången och allt som hör dalarna till även om det numer är mer sällan. Jag har alltid sagt att jag ska flytta hem när jag får barn, för dalarna ser jag fortfarande som mitt hem. Men jag tror inte det blir så, maken vill inte flytta och han har svårare att få jobb än mig där uppe. Vi var ju på väg för något år sen men det blev inget av med det. Kanske jag ska ta upp sången en dag i alla fall? Nån dag så.... ***** Oj, vad Klara vänder sig nu till mage. Hon har verkligen kommit på tricket och försöker vända sig hela tiden, även på skötbordet :) Hon har även börjat med kryprörelser! OMG!  Alfred däremot är mer som en strandad säl och visar inga såna tendenser. **** Maken hade ju bokat tid hos optikern hos mig för...

I går var det dags för BVC igen, det gäller att få allt att klaffa på morgonen. Alfred är inga problem utan kan äta vad som helst och när som helst. Men Klara..Om det gått mindre än två timmar sen hon åt vägrar hon äta eller äter väldigt lite, har det däremot gått tex 2.10 så går det minsann ner en massa om hon är på det humöret. Och man kan inte gå till BVC med ett hungrigt barn..Så planering är det som gäller när vi ska nånstans. Men som hon krånglar nu förtiden vid maten. Hon vevar runt med händerna som en väderkvarn, slår på flaskan, ligger och skrattar och ler, viftar på huvudet och grejar med tungan. Maten stänker överallt, rinner och det hade kanske funkat om vi haft ett barn att mata. Men att ha två barn att mata samtidigt när en krånglar gör att man får nästan magsår ibland. Det går inte heller inte att ha de osynkade för skulle någon av de få mat och inte den andra bryter det ut i gallskrik. Jag tycker det är svårt med maten, Alfred är nog redo för gröt och mer än en smak...

Visst är det fantastiskt? Precis för ett år sen var jag i Riga och satte in de näst sista äggen. Jag var fortfarande helt knäckt efter Isak  men fast besluten att vi skulle vidare. Efter typ 100 resor till Riga känns det som ett andra hem, jag kan varenda vrå och älskar folket och staden. Och min klinik då förstås. Jag började tjuvtesta tidigt och redan vid dag 7 visade det plus och redan då gissade jag att det var tvillingar, ni fick reda på det dag 10. Skräckslagen att det skulle bli som med Isak så kunde jag inte riktigt njuta av graviditeten men så här i efterhand önskar jag att jag skulle tagit tillvara på varenda ögonblick. Jag minns fortfarande graviditeten som mysig men när jag läser tillbaka så tyckte jag nog inte det :) Jag minns att jag sa; Aldrig mer, då blir det surrogat..Haha :) Nu är de i alla fall här efter en lång resa, mina ögonstenar och finaste barn. I går satt jag och kramade Alfred och blev så rörd när han lutade sig emot mig och myste att jag började grå...

I går träffade jag finaste Linda med hennes Henning och tog en skogspromenad. Det gick riktigt bra trots två barnvagnar vs skogsstig. Man kunde ju tänkt att det kanske inte var så smart att ha dunjacka men det kan inte bli rätt jämt. Jag blev rejält svettig i alla fall. Sen anlände vi hem hit och katterna blev lite förskräckta över en krypandes 8-månader. Om de bara visste vad som väntade dem..Jag kan konstatera att vi inte har särskilt barnsäkert och vi måste börja fundera på var vi ska göra av kattmat, vatten osv. Mitt i allt det där lyckades jag i alla fall bjuda på julmust, men kaka och kaffe glömde jag helt bort. Har jag helt glömt bort de sociala reglerna? Det är verkligen livsfarligt att vara hemma med barn, hela min sociala förmåga tycks försvinna (om vi betänker förra veckan på ÖF oxå:) I alla fall var det väldigt trevligt och Linda besitter en massa kunskap som jag kan ta del av. Vore ju bra om jag kom i håg det hon berättade oxå, minnet är ju som teflon nu för tiden. ...

Alltså det måste ju vara nåt fel på mig och åkpåsar. Nu fick jag Alfreds och den är så stor så jag nästan får plats i den. Men herregud. Snygga var dem i alla fall... Kanske jag ska ge upp och satsa på overall och filt i stället, för vi har nämligen ingen varm overall heller....*suckar* Eller filt... Hoppas det är mildväder ett tag till så vi kan köra konceptet vi har nu. Men vi är ute varje dag så jag vill ju gärna hitta en bra lösning. **** Appråpå shopping har jag köpt hårolja , mitt här är lite trött och slitet och vips så är det som silke. Vilken uppfinning! Jag är så himla nöjd! Jag köpte sorten som heter Moroccanoil, en liten flaska. Men min frisyr och hår är lika bedrövligt fortfarande. Jäkla frisör! ***** I går hade jag stalltjänst igen, himla trevligt tills jag smackade igen boxdörren på mitt finger. Fy fasen vad ont det gjorde! Inte kan man svimma eller börja grina bland alla barn och hästar, men med ett litet plåster och arbeta vidare så blev det bättre. Tur had...

Nu är det ny arbetsvecka både för mig och maken. I dag ska jag jobba i stallet, nu är det andra gången jag mailar att det är bra att skriva nåt papper eller kontonr för att föra in den lilla lön jag skrapat i hop. Sen slog det mig att jag jobbar i kommunen och de kanske har den? Ingen aning om hur det funkar men det skulle vara skönt att ha någonting i alla fall både pengar och avtal. Jag tycker alltid att det är pinsamt och ta upp sånt här men rätt ska väl vara rätt.. **** Jag har haft lite ont i sidan i 2 dagar nu, först blev jag orolig för blindtarmen men nu funderar jag på om det inte är levern. Det är samma smärta som när jag hade ont i magen förut då jag hade höga värden. Jag får se hur det utvecklas, på nåt sätt känns det som man/allt är mer sårbart när man har barn. Man kan inte bara läggas in på sjukhuset, åka på undersökningar utan det kräver planering. **** I går var tvillingmamman hit som vi träffade i våras, hon har ju tvillingar som är 2,5 år och det är så fanta...

Just nu får kattställningen utgöra Julgran för efter katternas framfart så vågar vi inte ha det igen, men vi hade i alla fall julgran med katterna de första 3 åren. Nu börjar det samla på sig lite julklappar, jag tittar längtansfullt mot alla klappar varje dag. Snart är det julafton! Och naturligtvis måste jag ju som alltid visa min gedigna önskelista, nytt för i år är även barnens :) Kom i håg att det är en ÖNSKElista. Det betyder att man får önska sig vad som helst. Min lista: RainCover till cykelkorgen från Basil  [1] Basil Manka Bike Basket - Den gröna! En vacker tavla av Yrjö  Strykskåp Mio: Spegelskåp i vitlack inkl.strykbräda, B 54, H 158 cm  Servis Kurbits: tekoppar samt de andra tallrikarna med dekor och assietter IKEA Hole Till kattlådorna En fin fåtölj, Herman, från  mio Kompostkvarn Robotgräsklippare Fladdermusholk Fågelholk Ett smycke till minne av Isak i guld, avtryck finns i datorn från Lifestone Guldarmband ...

Då kan vi konstatera att ni hade rätt, det tog sin lilla tid, men herregud så förälskad jag är i de små liven här hemma. Ungefär 3 månader tror jag det tog att komma vidare och inse att de faktiskt ska bo här, att man inte kan reklamera barnen, att vi nu är föräldrar och att man kan älska barn så mkt så det gör ont i hjärtat. Jag är så stolt och lycklig över dem att jag vill visa dem för hela världen. Jag kan oxå konstatera att de rätt ofta är till salu ändå, men det gör inte kärleken mindre för det, att jag tänker VARJE dag på de ägg vi har kvar och de potentiella syskonen till tvillingarna. Dessutom minns jag graviditeten som rätt trevlig och mysig men jag vet att jag var redo att ta livet av mig i slutet och oroade mig konstant. Roligt oxå att jag plötsligt gillar andra barn och mer än gärna hjälper de med mat, napp och vad som nu kan behövas. Förut har jag tyckt att de är rätt läskiga och skulle de skrika så svimmade jag nästan. De barn över 6 år gick rätt bra :-) **** F...

Det ska bli roligt, vi är flera tvillingföräldrar som ska träffas i ett närliggande köpcentrum i dag. Vi har alla tvillingar som är födda 2014. Jag har verkligen längtat efter att få prata med andra tvillingföräldrar så i dag ska jag få socialisera mig lite och hoppas det går bättre än på öppna förskolan sist. Enda molnet på himlen är väl Alfred, han är inge rolig alls just nu och har inte många bra stunder på dagen. Antingen sover han eller så gråter han. Klara däremot är som en lite solstråle. Maken hade halvdag i går och tur var väl det för det är rätt påfrestande med Alfred just nu. Han verkar inte må dåligt i övrigt så det är väl en fas. ***** Jag har köpte en begagnad åkpåse till iskalla vintern på blocket, vet inte riktigt hur jag tänkte då det är Alfred som behöver och inte Klara. Dessutom var den megastor men kan användas till 4 år ålder. Men den var billig.. Hahaha :-) Det är en åkpåse inkommande från en tvillingförälder oxå, men det har inte kommit än. Men den tän...

Innan jag har packat ner allt och fått på mig och två barn alla kläder och jagat katter är jag svettig innan jag ens kommit utanför dörren. Det som gör det hela lättare är förberedelser, packat den enorma skötväskan, tagit fram kläder till mig och barnen, matat och bytt blöjor. I går blev det ju extra saker med eftersom vi skulle i väg på babymassage. I går lyckades jag även konsten med att göra mig ett namn "den konstiga med tvillingarna" på öppna förskolan. När jag anlänts till förskolan måste ju allt in oxå, det lättaste är att springa fler gånger men i går fanns ingen babysitter så jag fick lägga barn nummer 1 på golvet och springa och hämta resten. Till slut låg alla saker och barn i en hög mens jag stod flåsandes där. (öf- öppna förskolan är som ett avlångt L, man måste längst bort i huset) "öhh..hej" sa en mamma och tittade konstigt på mig. Naturligtvis blev det samma springande in till lokalen. Barn 1, 2 och så vidare. Där satt mammor och pra...

Gårdagen gick riktigt bra, det verkar vara lite varannan dags gnäll och skrik så vi får se hur det blir i dag. Det är fantastiskt att få vara hemma med båda när allt flyter, tänk att ha två små godingar att följa  och pussa på varje dag. Jag tänkte faktiskt bege mig till babymassagen i dag, det får bli som det blir, i värsta fall får vi väl gå hem. Jag har ju ändå anmält mig och vill inte bara vara hemma hela dagarna. Fast i går fick vi städat i huset och nu glänser det i varje vrå. Jag önskar vi hade råd med varje vecka men det blir lite för dyrt för vår redan ansträngda ekonomi. Katten Stiina gillade verkligen praktikanten som var med i går, hon stalkade tjejen i en timme och gjorde allt för att bli klappad. Praktikanten tyckte det iof var trevligt för hon hade katter själv. Apropå pengar har vi börjat köpa lite julklappar och slagit in, nu hittar jag dem plötsligt i hela huset och jag kom på vem som är tjuven. Det är katten Greta som går och hämtar paketen och försöker få av...

I går förmiddags var ingen vidare förmiddag, jag vet inte riktigt vad det är med Klara. Men hon var väldigt ledsen och ingenting jag gjorde dög, varje gång jag tittade på henne blev hon ledsen. Till slut stoppade jag i dem mat och gick en sväng då somnade hon äntligen. Sen kom maken hem till lunch och bytte av mig och jag for till stallet och arbetade. Så oerhört mysigt men oxå slitsamt, jag gör säkert av med 2000 kalorier i timmen. Men när jag är alldeles själv i hela stallet och hästarna mumsar så är jag så lycklig. Sen när jag kom hem började både Alfred och Klara gråta när de såg mig (efter de skinit upp som solar) Jamen varför då liksom? Ser jag så hemsk ut i håret? Maken stod och lagade middag och jag fick duscha under tiden i lugn och ro. Vilken lyx! **** Nu är jag ju utrustad med ett extra stort samvete och det finns nästan ingenting som inte ger mig dåligt samvete, högt på listan är ju familjen och katterna såklart. Men det uppstår ju väldigt ofta situationer här hemm...

Vi har så mkt för små barnkläder och även om jag skulle vilja kan jag inte spara allt. Så nu håller jag på att rensa, en del ska sparas, en del ska kastas, en del ska ges bort och en del ska säljas. Men vilket projekt att rensa, fota av och sen ska man hoppas på att någon vill köpa oxå. Jag vet inte riktigt om det är värt besväret men en del saker är väldigt fina och vill gärna att andra ska få chansen att bära dem. En del av sakerna ska vi ge till kyrkan i grannorten som har insamling och ger kläder till behövande. Men med småbarn tar ju allt SÅ lång tid och blir upphackat på flera dar, precis när man börjat på ett projekt så härjar barnen. Det är som de känner på sig. Som när jag sitter och bloggar på morgonen, det slår aldrig fel, när jag skrivit i någon minut så vaknar dem. Någon sa att de stannade lite längre vid storlek 68 som Alfred har, men jag tycker redan att en del av 68 börjar bli smått, vi har inga 74 nästan alls, så nu måste jag börja jaga 74 (för det är väl det som...

Då är nedräkningen här till julafton. Trots jag är 40+ så älskar jag julafton och framförallt julklappar, både att ge bort och få. För första gången behöver vi inte heller fira ensamma utan får fira med våra barn, som en familj som alla andra. Det känns stort och roligt! Vi har ju inga föräldrar vi kan åka till, eller släkt som kommer hit så de sista åren har vi varit ensamma efter makens föräldrar gått bort. Vi ska nog inte ha nån gran inne i år heller, vis av erfarenheter med katterna så får den vara ute istället. Robban hade ju som mål några jular att äta upp alla granbarr och sen kräkas upp dem över hela huset. Jag har nu julpyntat klart, tycker det blir mindre och mindre år varje år, dessutom har jag en ljusstake över. Mkt märkligt. Jag har ett fint ljus som räknar ner tills tomten kommer med julklapparna, hoppas det blir många klappar i år  :) Min önskelista är som vanligt på 20-30 saker.. **** I går var vi i väg till våra kompisar på middag, båda barnen sov hela väg...

Just som jag tyckte Alfreds nya fas håller på att gå över drar han i gång igen. I natt vaknade han 03.30 och var så ledsen, vi försökte söva om honom men med lite mat gick det bra. Sen kan ju jag naturligtvis inte somna om. Det här är första gången han vaknar på flera veckor på natten och jag tror inte han var hungrig egentligen. Nu var det ett sorts läte som lät mmm..fff..mmmmm.. Han skrek inte ens. Så nu är jag trött och ångrar bittert att vi ska i väg på äventyr idag. För när jag blir trött blir jag sur och avig, trötthet och hunger tar fram mina absolut sämsta sidor. All heder till maken dock som brukar ta nätterna, han somnar om på en gång och kan sova på dagen. Nu vaknade ju jag ändå så då var vi båda uppe och suddade. Maken somnade om så gott men jag.. **** Osså är jag pottklippt. Hon har liksom tunnat ut hela min page, rundat den och..Vetetusan. Inte är det snyggt inte. Och ingen page är det heller, jag var så stolt att jag fått lite längd på den. Jag brukar gå och kli...