Relationskris

Tack alla ni fina människor som hört av er via bloggen, sms och fb. Tydligen verkar jag inte ensam i denna relationskris utan det visar sig vara väldigt vanligt när man får barn.

Som min kompis sa: "Det är en omställning för alla. Som att man blivit kidnappad av ett ufo nedsläpp igen och allt ser ut som vanligt fast att inget är som vanligt"

Precis så är det! Det är som om jag blivit beeemad och nedsläppt något lobotomerad. Så himla konstigt att ens make som varit nr 1 (2, om man räknar Robban) är plötsligt nr 3 (4 då).

Mycket släppte när jag skrev ner det och fick sånt stöd för er, eller släppte gjorde det inte men ångesten försvann lite och allt kändes lättare och ljusare.

Tack återigen!

Ni är nu två som påpekat att jag borde kolla sköldkörteln. Om ni läser om den så stämmer ju allt in på mig. Jag kollade ju den i höstas, när det nu var, och då var allt ok. Så frågan är om jag ska kolla den via werlabs eller ringa vårdcentralen. Jag borde ju fråga dem om sömntabletter oxå, men jag tycker sånt här är så jobbigt o ringa om. Tänk om det inte är något, jag inte får ut några tabletter. Fy vad jobbigt, jag har ju varit med om det förut. Jag kanske kan kolla prover först och visar det nåt kanske ringa VC?

Äsch, nu är det ju en massa röda dagar så nu får det vara lite.

****
I går var jag i alla fall i stallet, så himla fantastiskt trots alla läskiga hästar. Tänk att inte min hästrädsla gått över än? De där ponnys är verkligen inte roliga.

Sen åkte jag och hämtade paket från Ulrica, hon har köpt kläder på Ullared och även julklappar. Så himla fina kläder! Tack! Blir så himla lycklig av paketen som kommer från er, rena julafton varje gång. Och Ulrica glömmer aldrig katterna heller så Robban var även han överlycklig.

I dag ska jag hämta glasögonen, sån ångest jag får! Progressiva och helt olika de jag har nu! Tänk om jag inte ser klok ut?

****

I morgon är det julafton, med massor av klappar och vår lilla familj. Tänk om min familj hade firat med oss, syster i alla fall? Då hade det varit komplett. Min mamma har ju inte ens träffat barnen och pappa 2 gånger. Sorgligt.

Hoppas ni alla har det bra och skulle nån av er sitta ensamma så är ni välkomna hit, hos oss är dörren alltid öppen. Kram på er.






Kommentarer

  1. När vi hade fått vårt första barn efter femton års äktenskap, och då man tror att man kan varandra utan och innan, så var det två kommentarer som jag tog till mig:
    "Nu är det en anna chef i detta hem" och "Nu har ni fått något nytt att gräla om". Båda stämmer helt och hållet. Men samtidigt såg jag ett uttryck i min mans ögon som jag aldrig sett tidigare. När han tittade på vår dotter såg jag en hängivenhet som jag aldrig sett förr. Det hjälpte mig att leva igenom det som blev problem, och sju år senare fick vi vårt andra barn.

    SvaraRadera
  2. Hej, jag känner så väl igen mig. För mig hjälpte mvc-psykologkontakt m virrigheten och en inställning till relationen att " det är en omställning nu men det kommer bli bättre" . Kram o God Jul!

    SvaraRadera
  3. Kommunikation är a & o. Vi fick ett tips hur man kan prata med varandra från vår BM. Hitta tillfälle när ni Är utvilade , Tex gå en promen m vagnen, reglerna är enkla En får prata åt gången Iran att den andra avbryter, var o en får tar upp 3 dåliga saker 3 bra saker o 3 saker man ser fram emot.
    Hur ofta bestämmer ni 2ggr/v , varje dag?
    Kram

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering