Singelliv och utvecklingsknas

Nu är det ny arbetsvecka både för mig och maken.

I dag ska jag jobba i stallet, nu är det andra gången jag mailar att det är bra att skriva nåt papper eller kontonr för att föra in den lilla lön jag skrapat i hop. Sen slog det mig att jag jobbar i kommunen och de kanske har den? Ingen aning om hur det funkar men det skulle vara skönt att ha någonting i alla fall både pengar och avtal. Jag tycker alltid att det är pinsamt och ta upp sånt här men rätt ska väl vara rätt..

****
Jag har haft lite ont i sidan i 2 dagar nu, först blev jag orolig för blindtarmen men nu funderar jag på om det inte är levern. Det är samma smärta som när jag hade ont i magen förut då jag hade höga värden.

Jag får se hur det utvecklas, på nåt sätt känns det som man/allt är mer sårbart när man har barn. Man kan inte bara läggas in på sjukhuset, åka på undersökningar utan det kräver planering.

****
I går var tvillingmamman hit som vi träffade i våras, hon har ju tvillingar som är 2,5 år och det är så fantastiskt att få ta del av hennes vardag, kloka ord och höra att allt vi har här hemma är normalt :-)

Hon tyckte det blev lättare när de blev 12-14 månader.

*****
Alfred är fortfarande inne i sin fas, hans hand är den mest intressanta i hela världen, när han undersökt den eller en leksak en stund så blir han så ledsen. Han klarar inte riktigt av för mkt intryck. Jag tycker fortfarande att han har svårt att fokusera på oss, han ser oss, följer oss med blicken, ser allt runt omkring men inte oss jämt. Han har svårt att hitta våra ansikten.

Klara är ju precis tvärtom, hon tittar på oss hela tiden och är så med. Så lite orolig blir jag för Alfred, det första jag tänker på är autism.

Jag ska ju till BVC prussiluskan på torsdag, jag får se om hon kan svara men det kommer nog inte finnas tid. Men jag ska fråga.

I går hade vi grötpremiär och Alfred blir riktigt förbannad när han inte får mer, men jag vågar inte stoppa i honom mera. Han får någon tesked med mat eller gröt. Men båda deras magar verkar kunna fixa maten även om Klara tycker det är rätt äckligt.

Alfred växer så det knakar och han är på väg ur storlek 68 nu och vi har..2 plagg i 74. Herregud. Nu börjar det bli klädpanik, har beställt lite begagnat från tvillinggruppen, Ulrica tror jag fixar lite och så Malin kanske. För i denna takt känns det inte rimligt att köpa nytt.

Jag tror Klara börjar växa nu med för plötsligt är 62 inte stort längre. Jag har en del 68 till henne tror jag med jag måste nog inventera lite.

Jag köpte en begagnad pyjamas som är himla gullig..



Kommentarer

  1. Det är på gång med ett paket kläder...

    SvaraRadera
  2. lådan är färdigpackad med både kläder, pyjamasar, lekmatta & leksaker!
    skickas förhoppningsvis idag! <3
    kram från Malin

    SvaraRadera
  3. Kan inte Klara ha samma 68:or som Alfred vuxit ur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, en del kommer hon ärva! Hon ser däremot annorlunda ut i kroppsformen. Smal och lång medan Alfred är bred och lång. Och stor.

      Radera
  4. Har läst din blogg sen Isak. A och K är så fina :)
    Jag har en son med autism och vill bara säga att om du känner att nåt inte är som det ska (magkänslan) så ligg på! Ofta viftar bvc och andra bort det med att allt är så "normalt". Så var besvärlig och ställ frågor. Det kanske är helt irrelevant framöver om A utvecklas precis som andra. Men tror inte det finns nån som tycker att den kollat för mycket.
    Kram från Lina

    SvaraRadera
  5. Kolla reorna. Blir det väldigt klädpanik så finns det ju relativt billiga kläder att få tag på. Och tradera är också en skattgömma! :-) nu kommer det kanske stanna av lite med storleksbytena. 74 brukar dom kunna ha ett bra tag :-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering