Trappa ner mediciner

Jag är som sagt fast besluten att gå ner alla kilo jag gått upp. Men det går ju inte,  jag blir faen TOKIG.


1,3 kg på två månader. Trots rätt matintag och träning. Maken har som sagt rasat i vikt och är snart i mål.


Denna vecka upp 0,2 men mensen har kommit, tillsammans med PMS deluxe vilket är en liten förklaring i alla fall.


Förövrigt har det varit jobbiga veckor, sjuka barn, trött mamma, vakna barn på nätterna, vaken mamma på nätterna.


*****
Jag har börjat dra ner venlafaxin och sen jag började med det så har ångesten ökat och sömnen minskat. Det var då ett par jäkla tabletter jag aldrig lyckas sluta med. Jag har ju bland annat otrolig tinnitus tillsammans med viktuppgång som biverkningar av tabletterna. Jag är trött på dem och vill sluta men det är ju nästan omöjligt.


Så just nu känns det inte som jag är nån trevlig mamma och fru- trött, irriterad och tjock. Trött på maken där det känns som jag bor med en bekant och inte en make. Inte når jag fram till honom heller, inte vill han lyssna. Stiltje.
Trött på barnen som trotsar och slåss.
Trött på katten Greta som hårar överallt.
Trött på mig själv.


****
Solsken är att jag ska på ridresa en helg med mina ridkompisar. Det ser jag framemot


Vi ska på vår första solsemester i maj till Rhodos. Måtte vi överleva :-)


*****
Jag saknar katten Robban. Varje dag, varje sekund. Det känns som en del av mig fattas.

Kommentarer

  1. Jag drog inte ner Venlafaxinet - jag tvärslutade. Tog tre kapslar varje morgon och en dag var de slut. Kom mig inte till apoteket förrän prick en vecka senare. Receptet hade utgått månaden innan. Tog ytterligare en vecka innan jag tänkte ta itu med att ringa läkaren för nytt recept, men insåg då att jag mådde alldeles utmärkt utan Venlafaxin. Nu har det gått drygt ett år och jag är fortfarande medicinfri. Vill aldrig tillbaka till den medicinen.

    /M

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering