Sova tillsammans

Nu är vi på väg hem efter några dagar i Dalarna. Alltid när vi passerar länsgränsen till  Dalarna  känner jag mig direkt som jag kommit hem.  Efter alla dessa år tänker jag mig fortfarande Dalarna som hemma. Märkligt, men en känsla av ro infinner sig. Jag önskar så att få flytta tillbaka. Att barnen fick växa upp där, men maken vill inte. Han trivs på sitt jobb säger han.

*****

Vi har haft det fantastiskt! Massor av god mat, gjort en massa spännande saker och barnen har tyckt allt har varit underbart. De älskade att sova bredvid varandra på en madrass, det var dock lite meckigare att söva dem och i går morse väckte de varandra. Men i morse sov Klara vidare trots Alfred stökade runt. Jag sover sisådär och har svårt att somna om när Alfred vaknar på nätterna. 

Vi har utan tvekan gått upp flera kilo efter all god mat. 

Jag känner dock att barnens gudföräldrar andas ut när vi åker hem för vi är ju lite som en cirkus. Eller en stor cirkus snarare. 

****

Nu blir vi hemma några dagar sen åker vi till barnens gård i Blekinge.