Avsaknad av familj och löss

Åh. Hemska känsla. Återigen har det vällt över mig att vi inte har familj, jag gissar att den utlösande faktorn är allt prat på jobbet. Många har stora familjer med föräldrar och syskon som ställer upp och umgås med varandra. 

Det gör oerhört ont i hjärtat och jag saknar svärföräldrarna så mkt.  De var min enda och mest underbara familj jag haft, när de gick bort för 7 år sen så var det som livet tog slut. Efter det sörjer jag familj väldigt mycket. Min egna familj är ju ingen familj. Varken mamma eller pappa är några att räkna med. 

Jag saknar någon som kommer när man behöver, någon som har en hjälpande hand, någon som man kan ringa om man är ledsen. 

Maken åker bort tre dagar på kurs om någon vecka, det hade varit oerhört skön att ha någon här. 

Jag har skrivit om det förut, men det är som ett hål i mitt hjärta som inte riktigt går över. Det går inte att fylla med något annat. Någon skrev för ett tag sen att jag själv ska tänka att jag har en egen familj, att vi ska skapa egna traditioner. Men att inte kunna ge barnen mor- och farföräldrar, släkt- och familjemiddagar, så som jag tänker att det ska vara i mitt huvud känns så trist. Att jag berövar dem på det. 

Nu har jag en fin syster och syskonbarn, de bor långt borta och vi syns sällan. Det sörjer jag. Men nu kommer de om någon vecka och det ser vi fram emot. De ska springa tjejmilen men någon timme hoppas jag vi får se dem. 

****

Idag har Alfred varit inne i stan och spolat sina öron. Det var som en liten sug som sög ut all vax men i ena örat var det stopp. Så han ska tillbaka om två veckor. Men han verkar redan höra bättre och vara lite gladare

Det var så enkelt och underbart mysigt att bara pyssla om Klara och lämna henne på dagis och sedan hämta. Bara att ha enkelvagnen gör ju livet lite lättare. Maken hade även han haft en urmysig pappa och sondag tillsammans. 

Väl på dagis så var det stora skyltar om att de haft 1 fall med löss. Åh herregud. Har aldrig sett en lus i hela mitt liv. Vafan. Nu måste jag googla och läsa på lite. 

Förövrigt klurar jag lite om dagmamma. Tänker för och emot. Läser vad ni skriver. Funderar lite till. Vi har inte ens fått plats men ändå. 

*****

Imorgon ska jag till läkaren för sömnproblem och diverse annat. Jag är så himla nervös. Tänk om hon inte tror mig. Eller att jag gnäller? Eller att jag inte riktigt får fram hur jag mår.