Överlevt begravning och vabb

Jag hade oroat mig helt i onödan. Jag åkte och hämtade pappa och syster tidigare, vi åkte sen och köpte blommor, satt i solen och väntade på att begravningen skulle börja. Jag blev förvånad över hur kort begravningen var, tydligen är begravningar korta. Efteråt var det sedvanlig kaffe och tårta. 

Jag tror faktiskt pappa var nykter hela dan, mkt hade nog med att göra att min syster bodde där i några dagar. Jag tror faktiskt pappa var nöjd. Hans frus barn och bråk om bouppteckning är dock ett eget inlägg för sig. Tänk att död tar fram det värsta hos vissa, tråkigt. 

Annat trist är jobbet. Jag känner mig helt slut, all röra, krismöten, alla som säger upp sig, glappen mellan ny personal och alla konsulter. Det är kaos. Kaos. Jag kikar på jobb men det finns inte mycket. Studera känns inte som ett alternativ, jag har redan läst vuxenutbildning och 4 år på universitetet. Jag har massor av studielån. De yrken jag kan tänka mig kräver massor av matte, det är även det helt uteslutet. 

Men att ha det så här, fastnat mellan två yrken där den ena mest är kaos i hela Sverige och den andra finns det få jobb i. Vafan. 

*****

På måndag fyller jag år, jag älskar presenter och kalas. Men jag har inte bjudit så många. Jag har liksom inte orken, men på lördagen ska jag nog träffa mina gamla kursare, på söndagen kommer tvillingmamman och en annan kompis på tårta. Helgen efter kommer några grannar. Inget stort och många men lite firande i alla fall. 

Min önskedröm är ju forfarande 40 år senare frukost på sängen med presenter och överraskningsfest. Jag väntar och drömmer om det än. Hahah ;-) 

En sovmorgon och en burberryväska står högt på listan.