Bebiskarusellen

Det är fantastiskt att få vara hemma båda två, två som har famnar, kan trösta, ge mat och fixa. Både barnen och vi njuter tillsammans av våran semester och det märkts att vi hinner med barnen på ett annat sätt. Det är nästan så de har en extra utvecklingsspurt bara pga av det. För att vi hinner. Jag blir så lycklig av deras smarta handlingar på dagarna, att de förstår vad jag säger och kommer på en massa saker själva. #tvillingupproret Klara har slutat med ersättning på kvällen och äter gröt innan hon går och lägger sig, vi har senarelagt den nästan en timme. Nu blir det saga i stället.  Hon äter ingen ersättning längre utan bara mat. Heja Klara :-) Alfred..tja är Alfred så han äter sin ersättning innan sängdags. Han behöver det just nu för att varva ner i famnen på nån av oss. Snart börjar jag rida igen, så maken och jag försöker klura hur vi ska lägga upp de nya kvällsrutinerna  så att det flyter på så smidigt som möjligt. **** Nu har vi varit och provat 2 olika lekla...

Så, då var första semesterveckan avklarad. Jag är en av dem som har en massa onödiga förväntningar på semestern och så är det halvtrist väder och jag är en sån som längtar bort hela tiden. Inte från barnen såklart men i väg på solsemester eller nåt annat äventyr. Att fylla dagarna med fönsterputs och tvätt är inget som höjer mitt humör direkt. Idag har vi dock varit och fikat hos en kompis. Men tänk så roligt om man kunde badat och hänga vid vattnet och solen som sken. Jo tjena. Här har det ösregnat och varit 12 grader. Mördarsniglarna har invaderat trädgården så vi kan knappt vara där.  Pms är på gång och nu har jag börjat med antidepressivt igen, tack och lov. Humöret under pms är bedrövligt och numer även övriga tid. Haha ;) jag funderar för övrigt på om det är dags att kontakta endometrioscentrum igen. För nu har endometriosen kommit tillbaka med besked, fy så ont jag har jämt nu för tiden, före mens, efter under ägglossning osv. Trots de få organ jag har kvar så verkar de fasi...

Då har vi klarat av Bvc i dag. Det var vägning, mätning och vaccination. Klara väger nu 8565 och har gått upp ca 600 gr, växt 2,5 cm till 75,5 på två månader. Alfred väger nu 11,9 och har gått upp 400 gr sen förra gången och ca 3 cm till 82,3. Hon frågade en massa frågor om utveckling osv men jag tror vi klarade "provet".  Vaccinationen gick även den bra och nu på kvällen har vi inte märkt nåt speciellt. De senaste dagarna har framförallt Klara varit exceptionellt klängig och vill bäras runt på hela tiden. Som tur är är vi ju två då vi har semester båda två.  Vi har fortfarande inte bestämt nåt, jag blir galen på makens ickegörande. Dvs att han inte lyfter ett finger eller kommer på nåt vi ska hitta på under semestern.  När jag säger nåt säger han bara att vi skaaaaa. Gaaaaahhhhh. Tror det är första gången jag inte har bokat, lagt fram förslag eller drivit semesterfrågan. På alla dessa 23 år. Det ni!  Annars rullar dagarna på, vi gör en massa men ändå inte. Märkligt ...

Så tragiskt och fruktansvärt, Jenny  somnade in i går. Mina tankar går till henne och hennes anhöriga. Ta hand om varandra i dag och kramas lite extra. 

Nu har vi varit här i Dalarna i snart två dagar och ett lugn och lycka har lagt sig över mig. Vi är väl omhändertagna, extra händer finns för oss och tvillingarna och dagarna bara rusar i väg. I går var vi och tittade på strutsar och i dag shoppade vi, solen har varit med oss hela tiden och grillen har gått varm.  Barnen fick en rutchkana av deras gudmor och som vi lekt med den!  På kvällarna har vi spelat spel och skrattat. Jag har känt mig som mig igen.  I morgon är det dags att åka hem och det känns som en stor sorg. Jag älskar att vara här i idyllen, lugnet med djur och natur utanför dörren.  Vilka dagar vi haft! Först syster och syskonbarn, kalas och sen hit till barnens gudmor. Lycka!  ****** Jag tänker på Jenny https://jagtankerintedo.wordpress.com  hela tiden, hon finns i mina tankar och jag kikar ofta om hon gjort något nytt inlägg. Sån sorg! 

HIPP HIPP HURRA! I dag var det ett år sen som tvillingarna föddes . Det har varit ett fantastiskt, omtumlade och underbart slitsamt år. Att bli förälder är det bästa, värsta och det märkligaste jag någonsin varit med om. Men nu har vi klarat av ett helt år tillsammans och barnen är min stora stolthet och glädje (och katten Robban förstås) Min syster med familj har varit här sen i torsdags så vi har hjälpts åt att pynta, ta hand om barn och haft en riktigt trevlig helg tillsammans. Två läskiga saker saker hände, det ena var att systerdotten svimmade och det andra var att Alfred trillade ner från skötbordet. Kalaset i dag gick toppen, jag hade såklart oroat mig en massa men allt gick väl och jag tror de flesta hade trevligt. Vi grillade korv och bjöd på tårta. Tårtan hade en arbetskamrat till maken gjort, hon fick helt fria händer och det enda kravet var ett nalle puh tema. Hastigt bestämde vi oss för att åka till barnens gudmor i morgon, så nu städar vi och packar. Allt på en gå...

Då var tårtan beställd, kakor och korv köpta samt presenter. Det blir tårta och korvgrillning och de närmaste vännerna är bjudna. Syster med barn kommer men som vanligt är det oklart vilken dag, de brukar bara välla in så jag förmodar de kanske kommer på fredag. Lite nervös är jag måste jag erkänna, kalas har aldrig varit mina starka sida.   Det som är kvar nu är att slå in presenterna, vilket är svårare än man tror mest pga tidsbrist förstås. Städat fick vi i går oxå, tack och lov. Så lycklig att vi har förmånen att ha råd att få städat. Det är lyx om något och just nu även ett nödvändigt ont.  Under städningen var jag och barnen i väg och shoppade, Klara var inte särskilt imponerad och visade sig inte från sin bästa sida men shoppingen blev bra ändå.  Dagarna går fort men ändå långsamt och i morgon är det sista jobbdagen på några veckor sen har vi semester. Jag har äntligen fått tummen ur och går två raska promenader om dagen när det är barnens sovtid, istället för att ...

Nu är det fyra dagar kvar och sen är det semester! Vi har fortfarande inte bestämt nåt men vi börjar den med att fira deras första födelsedag. Vi blir kring 14 personer, både barn och vuxna. Några kommer komma helgen efter. Vi ska bara överleva morgondagen, av någon outgrundlig anledning brukar måndagar vara värst. Det är som huset som Gud glömde ungefär. Båda gällande katter och barn.  Vetefasiken vad vi ska hitt på i veckan. ***** Nu har tvillingarna fyra tänder var som de borstar med glädje två gånger om dagen. De är helt besatta av tandborste. När det är slutborstat gråter de förtvivlat och man får försöka hitta nåt annat som de gillar men de brukar inte gå på det.  Annat de gillar är medicin, vare sig det är alvedon eller annat så vill båda ha det. Klara får ju kortison varje kväll i sin andningsmask som hon såklart älskar, så vi måste alltid ge Alfred oxå så han får andas i den. Utan kortison naturligtvis. Haha;)  I dag har vi varit och köpt fö...

Vi har följts åt i flera år, pratat lite, läst och stöttat. En vacker själ som efter flera år slit fick en liten pojke, ett syskon kändes självklart men blödningar och annat satte stopp.  Efter många vändor konstaterades att hon hade livmoderhalscancer som nu på ett år spritt sig över hela kroppen. I går sa läkarna att hon inte har långt kvar.  Hennes pojke är lite över två år.  I går grät jag mig till sömns och det gör så ont i mitt hjärta.  Älskade vän, jag önskar så jag kunde göra något.  Ni känner henne som Jean Quijote http://jeanequidote.blogspot.com men hon bytt blogg och ni kan läsa om hennes kamp här https://jagtankerintedo.wordpress.com Fina jenny <3 Ta hand om varandra där ute. Lite extra nu. 

Nu är det bara en vecka kvar sen har vi semester, jag vill ju gärna att vi ska hitta på något och har som vanligt gett en del förslag till maken. Men ingenting händer, om inte jag bokar och kolla och bestämmer så händer ingenting. Men just nu är jag inne på 2 nätter på Eskilstuna zoo, två nätter kanske vi lyckas skrapa i hop kattvakter till. Sen kan vi ju göra en del dagsutflykter, men har ni några förslag på vad vi kan hitta på med två snart 1-åringar på semestern? (jag vet att semester är mer för mig än dem, men jag tror de uppskattar miljöombyte) Nästa vecka är det 1-årskalas, jag tror vi blir kring 14 st. Jag tänkte tårta, bullar och korvgrillning. Sådär som det bara ska vara på ett kalas. Syster med barn kommer och bor hos oss men barnens gudmor är bortrest. Jag har inte bjudit varken min mamma eller pappa och det känns som ett bra beslut. **** I övrigt har veckan varit helt okey, i tisdags var jag och barnen på Ikea och i går tryckte jag in barnen i bilen och åkte till...

Jag är så lyckligt lottad som har tvillingar, även dagar då båda är krävande så har de varandra. De leker skrattar och bråkar om vartannat. De upptäcker saker och är otroligt modiga och uppfinningsrika tillsammans. Nu önskar jag oxå att jag var tvilling, tänk att alltid ha en kompis! Men dagar som denna är det inte lätt att vara tvillingmamma och ensam här hemma. Jag vet inte riktigt vad det är med Klara men det började i går. Hon gråter, gnäller, skriker och är klängig. Borta är solstrålen och hon har förvandlats till.....? Tänderna är det enda jag kan tänka mig för hon har inte feber, magen verkar ok och fas tror jag inte. Men hu så jobbigt det är, för Alfred är ju som Alfred är mest och är sällan en solstråle om jag säger så. Att känna sig otillräcklig och frustrerad är otroligt slitsamt. Jag sitter på golvet mest hela tiden, kramar och klappar och visar att jag finns. Det är även svårt att ge henne mat just nu så till mellis fick jag ge upp och ge ersättning i stället.  ...

En vecka full av aktiviteter och sjukhusbesök och de senaste dagarna har det varit stålande solsken och 30 grader. Veckan har tillbringats på öppna förskolan (såklart) och badandes i poolen. Barnen alltså, inte jag ;-) På torsdagen jobbade jag och flexade på EM för Klara skulle till sjukhuset. De har upptäckt ett blåsljud på 6 månaders kontrollen och nu skulle de kollas upp av specialister.  När maken och Klara åkt i väg var det så tomt, ett barn? Vad konstigt det kändes och så halv jag kände mig. Jag tänker att Alfred också kände så för de timmarna var han djupt olycklig, han verkade inte uppskatta egentid med sin mamma alls. När vi var ensamma tänkte jag att jag är så otroligt tacksam att vi har tvillingar, de leker busar och har varandra.  Klara fick godkänt på hjärtundersökningen, hon har blåsljud men det är ingen fara.  Tittut är den roligast leken just nu, med oss, varandra och katterna och bada förstås. I övrigt blir de fort uttråkade och jag är...