Obehagligt möte från det förflutna
Klockan var väl kring 19.15 i går kväll när det ringde på dörren. Vi var i färd att lägga barnen, Klara hade en liten skriksession av övertrötthet.
När jag öppnade dörren fick jag en chock. Det var min fosterfar som jag inte sett på en si så där 20-25 år. Han var då en mycket märklig och udda person, obehaglig och har inte förändrats ett dugg. Men det var bättre att bo hos den familjen än hemma. Jag flyttade frivilligt dvs tog min kudde och flyttade när jag var ungefär en 8-10 år kanske. (lång historia)
Hursomhelst så stod han där, smutsig, luktade illa och sa "hej". Jag blev helt ställd, chockad ända in till märgen. Jag sa att vi ska lägga barn men han är välkommen in en stund. Han svamlade konstiga saker, frågade konstiga saker och efter en stund bad jag om ursäkt och sa att våra barn måste sova. Klara grät och Alfred satt och pratade och maken försökte hålla reda på Klara.
Jag fick tunghäfta, jag visste inte vad jag skulle säga- han är lika läbbig nu som då. Tänk att jag bott där? Hur överlevde jag?
Sen hade jag svårt att sova. Låg och fundera på det förflutna.
****
En slitsam dag i går, det gick i ett hela dagen och jag kände mig så ilsk och arg. Sen slog det mig att jag har ägglossning. Såklart. Så i går provade jag en sån där tablett och det fungerade faktiskt rätt bra. Efter en stund rann ilskan av och placebo eller inte så kändes det helt ok. Tycker annars det är läskigt att trycka i mig tabletter och framförallt såna.
Jag sålde i väg vår mamaroo i går, en tjej med en 4 veckors bebis kom och köpte den. En oerhört trevlig tjej och vi pratade länge. Jag gillade henne verkligen!
Så nu har jag sålt ett andingslarm, kläder mm, en barnvagn, en mamaroo. Nu är det ett andninglarm kvar, ett skrivbord och..hmmm..Stokke selet ska jag sälja i väg oxå.
Nu har jag äntligen lite pengar på kontot! Lycka!
Jag ringde även barnmottagningen och fick tid 21 maj, de sa att jag skulle ringa vc och se om jag kunde få en tidigare tid vilket blev den 21 april. Hos en som inte är barnläkare men i alla fall. Kanske hon kan ändå?
Vilken sjukvård vi har? Jag vill ju veta om Klaras hosta nu, inte om två månader. VC kunde inte heller titta på Alfred samtidigt, då måste jag boka ny tid.
Suck
****
I dag är det jobb, hoppas det blir en något lugn dag. Fast jag inte åkt än saknar jag barnen samtidigt som det ska bli skönt och åka i väg och bara vara jag. Konstig känsla.
När jag öppnade dörren fick jag en chock. Det var min fosterfar som jag inte sett på en si så där 20-25 år. Han var då en mycket märklig och udda person, obehaglig och har inte förändrats ett dugg. Men det var bättre att bo hos den familjen än hemma. Jag flyttade frivilligt dvs tog min kudde och flyttade när jag var ungefär en 8-10 år kanske. (lång historia)
Hursomhelst så stod han där, smutsig, luktade illa och sa "hej". Jag blev helt ställd, chockad ända in till märgen. Jag sa att vi ska lägga barn men han är välkommen in en stund. Han svamlade konstiga saker, frågade konstiga saker och efter en stund bad jag om ursäkt och sa att våra barn måste sova. Klara grät och Alfred satt och pratade och maken försökte hålla reda på Klara.
Jag fick tunghäfta, jag visste inte vad jag skulle säga- han är lika läbbig nu som då. Tänk att jag bott där? Hur överlevde jag?
Sen hade jag svårt att sova. Låg och fundera på det förflutna.
****
En slitsam dag i går, det gick i ett hela dagen och jag kände mig så ilsk och arg. Sen slog det mig att jag har ägglossning. Såklart. Så i går provade jag en sån där tablett och det fungerade faktiskt rätt bra. Efter en stund rann ilskan av och placebo eller inte så kändes det helt ok. Tycker annars det är läskigt att trycka i mig tabletter och framförallt såna.
Jag sålde i väg vår mamaroo i går, en tjej med en 4 veckors bebis kom och köpte den. En oerhört trevlig tjej och vi pratade länge. Jag gillade henne verkligen!
Så nu har jag sålt ett andingslarm, kläder mm, en barnvagn, en mamaroo. Nu är det ett andninglarm kvar, ett skrivbord och..hmmm..Stokke selet ska jag sälja i väg oxå.
Nu har jag äntligen lite pengar på kontot! Lycka!
Jag ringde även barnmottagningen och fick tid 21 maj, de sa att jag skulle ringa vc och se om jag kunde få en tidigare tid vilket blev den 21 april. Hos en som inte är barnläkare men i alla fall. Kanske hon kan ändå?
Vilken sjukvård vi har? Jag vill ju veta om Klaras hosta nu, inte om två månader. VC kunde inte heller titta på Alfred samtidigt, då måste jag boka ny tid.
Suck
****
I dag är det jobb, hoppas det blir en något lugn dag. Fast jag inte åkt än saknar jag barnen samtidigt som det ska bli skönt och åka i väg och bara vara jag. Konstig känsla.
 |
| på rymmen genom kattluckan |
Men vad märkligt att bara dyka upp sådär efter alla år... vad ville han egentligen? Förstår verkligen ambivalensen- vad ska man säga? Vad ska man göra? Man blir ju helt ställd av en sån överraskande händelse... hoppas att det bara var en engångshändelse, så han inte dyker upp titt som tätt nu... det låter inte som att du vill det, att han inte är en person du egentligen vill ha kontakt med.
SvaraRaderaMärkligt att sådana personer blir godkända som fosterföräldrar... man hör ofta historier om barn som blir placerade på ställen som är rent olämpliga och bland folk som inte har alla hästar hemma och då undrar man ju hur det kan bli så? Hur har dom blivit godkända av socialen? Vad jag förstår gör dom ju utredningar och intervjuer och besök och har nästan överdrivna regler för vem som ska godkännas... hur kan då dessa tomtar ha lyckats krångla sig igenom det? Obegripligt....
Anna i gbg....
ja, eller hur. Han bor dessutom 35 mil bort. Jag tror han hade varit hos sin pappa och "hade vägarna förbi"
RaderaMan ska betänka att det här var på 80*-90 tal. kanske man inte hade koll så mkt.. Men jag for hemskt illa hos mamma och det var väl bättre än ingenting.
Men jag håller med. Hur kunde de bli godkända?!