Kärlek till sina barn

Nog slog den till som en slägga från klar himmel alltid, det kom för någon månad sen. Den stora kärleken. Den bara växer för varje dag och så det gör ont i hjärtat. Det finns inget mer än att krama och pussa sina barn, de är så mjuka och goa och fulla av mys.

Jag längtar så mkt efter de ska säga mamma och ge mig en kram tillbaka, nu nöjer jag mig med glädjen i deras ansikten och kropp när de ser mig. Klara brukar dock krypa till mig och vilja komma upp. Det känns lite som den bästa tiden är nu, när de upplever allting, utvecklas i raketfart och det är verkligen häftigt att få vara med om.

Så. Alla dagar uppskattar jag inte att vara mamma men jag älskar mina fina barn.

****
Vi har haft rejält stökiga nätter ett tag, båda barnen vaknar i skift och vaknar dessutom tidigt. En stund på kvällen har vi för oss själva sen är det full fart hela dagarna. Det känns inte som gör gör något annat än att lagar mat just nu. I går gjorde jag pannkakor till lunch och Alfred tyckte det var supergott! Men Klara. Njeee..Mat är verkligen inte hennes grej, hon äter för att hon måste.

****
I dag är det ridning och såklart en promenad. I går kom vi på att det var loppis och vi var i sista sekunden men jag hittade lite kläder till barnen där. Roligt med spontana saker!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering