Mayday, mayday och vaccination

I går skulle jag till coop och handla lite inför helgen (det är fasiken en konst att handla med en tvillingvagn) och leta ny tvålpump (Klara kastade ju den i golvet). Klara fick absolut för sig att åka bil och vagn var inget hon gått med på. Så hon skrek som en brandsiren, men jag tänkte att har jag fasiken tagit mig ända dit i snöovädret då får hon väl skrika då. Alfred låg och lät "öh..öhh..öh". Som en cirkus for vi fram genom affären..

Men jag stressade mig igenom affären i alla fall, glömde nog 90% av allt jag skulle ha, och väl framme i kassan så slocknade hon.

Meh.

Sen var det Alfred som har varit "the evil twin (ett uttryck som används bland tvillingfamiljer)" resten av dagen, han vill vara i famnen hela tiden och är SÅ otröstlig, råkar jag lämna rummet blir det stora tårar. Ham krånglar med maten och ligger och tittar och skrattar eller gråter i stället. Men det blir man ju inte mätt av och stackars Klara hinns då inte med alls utan får den där flaskan rundkörd i ansiktet istället..

Det hade ju inte varit ett enda problem om jag hade ett barn. Men nu har jag inte det så då blir han ju ännu argare när jag måste byta på Klara eller pyssla om henne. Hon vill ju inte sitta i soffan hela dagen och mysa, hon vill stå och upptäcka världen.

Så hur jag än gör så blir ju den ena olycklig, mitt samvete och hjärta går sönder. Det är inte lätt att vara tvillingförälder ibland. *puh* så på em skickade jag sms till maken att han ska börja ta sig hemåt med orden "sos, mayday" då hade jag fått nog.

Såna gånger önskar jag mig så en Nanny eller någon som kom en stund och bar en av tvillingarna. Det är så svårt att räcka till och hinna med. I går fick jag knappt i mig nån mat (det är ju bra iof) eller hann nåt annat. Eller ja..Jag hann både dammsuga, plocka tvätt och tömma diskmaskinen.

Det som är bra med det här är att Alfred tittar massor på oss i ansiktet, inte för nära men mycket mer än förr.

I går provade barnen palsternacka. Klara hälsar: ÄCKLIGT, medans Alfred hälsar ; MERA.. ;-)

****
Idag ska vi vaccinera och gå på 2 månaders kontroll av barnen. Hoppas de inte får för många biverkningar av sprutorna, jag har läst på lite och det är en massa nya sjukdomar istoppade i de där sprutorna nu för tiden än när jag var liten.

Hoppas de vägs och mäts oxå, nu var det länge sen.

Sen kommer underbara dalakompisen i kväll! Som jag har längtat!

Så här ser morgontvätten ut, en på golvet i gymmet eller i babysittern och katten i mitten

Oj, lite stor overall då.. ;-)


Kommentarer

  1. Vill bara hälsa att jag känner igen mig. Blir nästan lite tårögd av minnena, fick ju typ magsår på kuppen. Men oj vad du har att se fram emot (om det ger någon tröst i nuläget). Världens bästa kompisar är de nu i 6-årsåldern! Allt slit i början har återbetalat sig så de är förlåtna nu ;)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering