Förlora förståndet?

Känns konstigt att inte ha något bokat dessa dagar, annars har det varit någonting varje dag. I morgon ska jag till öppna förskolan och hämta gipsavtrycken och på torsdag är det återbesök med Klara och föräldragruppen.

De vaknade 6 i morse men har nu somnat om, de verkar behöva sova mkt och det är skönt då blir inte dagen så lång för dem. De somnar fortfarande inte förrän 21-22 på kvällen.

I går var Alfred som en liten solstråle, han fick bara några gråtattacker men då var det mat och tröttrelaterat. Klara var oxå pigg och glad men bara på förmiddagen. Sen drog gnället i gång på båda efter 12, det är ju helt omöjligt att veta vad som felas om det ens är något. Ingenting duger och de gnällde oavbrutet till maken kom hem. Efter ett tag känns det som man ska förlora förståndet, fan jag blir galen efter ett antal timmars gnällande.

Det verkar vara på eftermiddagarna de är så, det var samma sak förra vecka. I dag tänkte jag gå ut på eftermiddagen för att se om vi kan bryta gnällandet.

Vad gör ni när de bara gnäller?

****
Nu på morgonen har jag och katten Robban legat och kramats, SÅ mysigt och jag saknar det så mkt. Jag hinner ju liksom inte med katterna och det ger mig sinnesjukt dåligt samvete, nu verkar jag vara utrustad med ett extrastort samvete, men usch vad jag tycker synd om dem.

Jag försöker leka med dem lediga stunder, borsta och mysa. Men lediga stunder är det ont av och då ska jag hinna äta, toa, tvätt och disk.

****
Alfred älskar ju som sagt Jabadabadoo mobilhängare, han kan ligga där hur läge som helst. Vi borde haft ett sånt gym för nu får jag tillbringa timmar på toaletten för att sitta och glo på honom :)

Jag filmade honom och omgivningen i går, hoppas ni kan se honom i action, där har han redan legat en kvart så nu börjar han bli lite trött.


Kommentarer

  1. Vad jag brukar göra när barnen gnäller...bli tokig och gråta en skvätt :) Jobbigt är det nog. Hoppas på att nästa dag skulle vara bättre. Man blir ju orolig när man försöker göra allt så att de ska må bra och inget tycks hjälpa ibland. Men alla har väl sina dåliga dagar ibland.

    :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så tänker jag med, man får ta en timme i taget.

      Men det är inte lätt i bland.

      Radera
  2. Jag tog mobilen från skötbordet och hängde i en krok i vardagsrumstaket sen satt dottern i antingen babysittern eller låg på golvet och roade sig med den så slipper man sitta och vakta på skötbordet. Beställde en ny från Libero med djur på som vi sen hängde ovanför skötbordet så slapp jag flytta runt på dem :) Jag tycker det verkar som att du klarar dig galant där hemma med två små! Stor kram Helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det ju nån som *harkel* knytit fast den där mobilen.

      Måste försöka klura ut nån..

      Tack för tips.

      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering