Bebiskärlek vs föräldrakärlek

Asså det är nåt speciellt att få ha äran att få barn. Inte en endaste gång (nästan) tänker jag på att de är äggdonationsbarn. De är 100% våra och man faller lätt in i vem dem är lik, vems humör och personligheter. En del ärvs ju ändå, jag har faktist inte satt mig in i epigenitik eller vad det heter.

Jag tänker mycket på om de kommer älska oss, hata oss, skämmas för oss eller om de kommer ha en favorit bland oss. Så är det ju för katterna, jag och maken har ju varsin favorit även om vi älskar dem lika mycket. 2 av katterna har även en av oss som favorit även om båda duger. Stiina är rättvis med sin kärlek och delar med sig till alla som vill ha.

Tänk om de inte kommer tycka om mig? Kommer jag bli en curlingmamma som gör allt för att bli omtyckt? Kommer jag vara rädd för mina barn?

Robbans liv går just nu ut på att få hänga i famnen med nån av oss, leka lite och mysa nära bebisarna. Han hälsar att han gärna också vill ha ett eget babynest, gärna ett större så en bebis får plats också som han kan krypa ner med.

I dag kom han jamades så där konstigt, han låter så när han fått tag i en insekt eller ibland en leksaksråtta. Han kom i alla fall med en napp till Klaras nappflaska och la den under min fåtölj. Inte vet jag varför, men han har varit på napparna nu så vi har fått ställa in flaskstället och flaskor i ett skåp. Stackars brödrosten fick ge vika och ska vi rosta mackor nån dag blir det inte kul.

****
En helt ok sömnnatt med 4,5-5 timmes sömn vilket nog är rekord gör att maken har en ganska trevlig fru och barn och katter en trevlig mamma.

Att Klara pruttade så högt i morse att jag flög flera meter och höll på hjärtstillestånd och grät en skvätt när hon tittade på mig och log säger väl att jag nog behöver sova lite mer.

****
I morgonbitti ska Robban åka och lämna blodprover hos veterinären, hoppas maken kan åka, jag blir så svimfärdig och gråtmild när de håller på med honom.

****
God däm! jag borde få internetförbud, jag fejsbookar, köper tvillingkläder, kattsaker och en massa annat som vi med all säkerhet kan vara utan.

Skyller på sömnbristen där med.

Maken och jag förhandlar om hur länge han ska vara hemma till. Jösses. Redan? Vi måste verkligen tänka till. Helst när de fortfarande äter var tredje timma och kommer med all sannolikhet fortsätta med det.

****
Jag börjar för övrigt få bebisarm. Som Tennisarm/musarm fast för bebisar och katter.. Stackars arm och axel..