Sjukhusbesök
Idag gjorde vi om det vi gjorde i går. Fast på riktigt denna gång. Det gäller att försöka anpassa deras mattider. 3 timmar mellanrum ger verkligen inte mkt spelrum. Hur gör föräldrar och lyckas ha någorlunda liv samtidigt?
Det känns lite som man är med i ett datorspel, man gör de vardagliga sakerna och blir samtidigt bombad med typ äpplen. Äsch. Han på pappapodden beskrev det mkt bättre.
Poängen är att vi inte hinner med, vi ligger liksom steget efter hela tiden, fast på ett organiserat sätt.
Kontentan är att vi skulle behövt en assistent som skötte mat, disk, tvätt och allt runtomkring. Åka med bilen till verkstaden tex.
I alla fall.
Vi tog oss till sjukhuset där barnen vägdes och läkaren kollade klaras ögon, hennes ögon har varit gulsmetiga sen födseln och de har tagit prover men det har visat.... Nånting som man inte brukar göra nåt åt. Men det har inte gått över trots vi gör rent ögonen. Så nu fick hon och Alfred ögondroppar.
Sem diskuterade vi Klaras mage. Hon får så ont i magen efter maten, vi ska nu med semperdroppar och minifom. De på neo säger att så är det med barn, men jag tycker inte man ska behöva ha ont i magen när man är så liten.
Alfred 2868 gr och Klara 2446g. Båda har gått upp bra och verkar i övrigt välmående.
Vi fick mer sondaprutor och kompresser till ögonen. Klara tyckte hemfärden var bedrövlig och efter mat och ny blöja somnade hon gott när vi kommit hem.
Hon låter förövrigt hela tiden, knorrar, gnyr, jamar, skriker även när hon sover. Det är inte många sekunder det är tyst.
Hon skriker och spänner sig och har ont i magen nästan varje måltid på kvällen och natten. Stackars liten. Vi har dk browns flaska. Men inte hjälper den
Och hickar gör båda. Hur kan man ha så mkt hicka?
*****
Detta gör att vi nu har total sömnbrist. Gud så trött jag är.
Håll ut! Första året är slitigt och om Klaras magproblem håller i sig så kan man söka hjälp hos akupunktör. Min dotter hade kolik o de 4 månaderna var de värsta, hon blev tyst när man badade henne i handfatet mitt i natten, somnade sen på skötbordet o så fort man försökte flytta henne så började allt om, så helt plötsligt en dag så var det över. Men det gäller att fråga om hjälp o ta en tupplur då o då.
SvaraRaderaKul att höra att de gått upp så mkt i vikt. Ta hand om er nu kram Emma
Sådär är det i början! Allting är ett stort företag. Nu hade jag iofs bara en bebis. Men att bara komma utanför dörren i början var svårt. Som du säger, man har ett "fönster" på tre timmar. Om då barnet först kräks och man måste byta kläder så kommer det sedan en rejäl laddning i blöjan strax efter. Med två kan jag tänka mig blir än värre. Men efter ett tag så blir man bättre på att spela datorspel :) Det kommer ni att märka!
SvaraRaderaDe där ljuden de har för sig kallas visst prematurknorr fick jag lära mig. För tidigt födda låter en väldans massa, fast jag vet inte varför. Min man fick sova med öronproppar men själv vande jag mig och tyckte det var skönt att lillan visade att hon levde. Sen försvann det bara och nu kan jag nästan sakna de där märkliga små ljuden.
SvaraRaderaHoppas klaras mage bättrar sig snart! För vår lilla blev det bättre med semperdroppar och magmassage som vi lärde oss på BVC.
Kram!
Fiffig
Stort grattis ifall jag inte sagt det!
SvaraRaderaTänkte på Klaras mage.... Min son var likadan och för oss/honom försvann det onda helt på bara några dagar när jag slutade amma och började med mjölkproteinfri ersättning. Försökte först utesluta mjölk ur kosten. Då blev det aningens bättre men inte helt. Fick höra efteråt att man ofta är känslig även mot ägg om man är det mot mjölk. Vet ju inte om du ammar eller ger ersättning men kan ju va värt att prova i några dagar i alla fall. Eller ta upp det med någon läkare i alla fall.
Kram.
Efter en vecka fick jag nog av att vara instängd i lägenheten och tog mig ork att gå ut för första gången med den lille. Tror vi kom 50m, sen var jag tvungen att sätta mig på en rutchkana och amma henne tyst, för hon skrek så mycket. Huja, sen gick vi hem. Små steg, hela tiden... Kram!
SvaraRaderaJa det blir ett tufft år! Men se det som små delmål. Allt blir lite löttare runt 3-4 mån. Så
SvaraRaderaSe mot det målet. Hickar ska de göra, de göra alla små, det försvinner om några månader.
Å ang.magontet, det är ingen tröst, men vissa barn har ont i magen. Jag har ett som haft det, å ett som inte haft det. Vi testade allt, men knget hjälpte. Antagligen kvälls-kolik. Men det går över det med även att det inte känns så när man är i det. Speciellt dina små kan få ont för deras tarmar är inte tillräckligt utvecklade och det brukar vara ett vanligt problem. Å det växer bort om någon månad :-) inte mycket tröst men lite info iaf :-)
Ja. Tycke att det lugnade ner sig när min dotter var ett. Innan det hade vi ingen egentid alls.
SvaraRaderaSen hade vi henne inte på dagis så egentid har vi egentligen inte i dag heller fast hon är två.
Ammade var 90 minut första halvåret. Dygnet runt. Gulsot.
Ingen avlastning alls.
Skönt att se att de växer så bra.
De är så fina! Man är som en zombie i början. Det går över senare. Min första bok läste jag när hon var 8-9 månader. Hunnit med någon till.. Innan som du. En bok om dagen. Annars abstinens. Nu ska jag föda snart igen. Då allt börjar om igen.
Sömnlösa nätter.. osv..
Ni klarar det galant.
Stor varm grattiskram!
Det blir inget bra från mobilen. ;-)
<3
Ps.
RaderaVi köpte en sk kolik-gunga.
Elektrisk. Hon hade mjölkproteinallergi.
Så vi gungade henne i den och tog bort allt. Det fanns i allt. I leverpastej tom. I allt jag åt utom sallad typ.
(Finns också i ersättning men finns också de som är fria från det. Kolla upp?.)
Finns det NÅGON som blivit hjälpt av Semperdroppar och Minifom? Tror inte det.
SvaraRaderaNågon nämnde mjölkproteinallergi. Tror absolut på att testa det, alltså en helt komjölksfri kost, oavsett det innebär ersättning av typen Nutramigen eller att du som mamma stryker alla (betyder ALLA) komjlkprodukter ur kosten. 50% av alla kolikbarn är mjölkproteinallergiker. Låglaktoskost funkar inte - allt som har med komjölk att göra måste bort.
Börja inte krångla med att ändra kosten innan du pratat med läkare om det, tycker jag.
SvaraRaderaJag vet inte hur mycket ni kan bära dem än eftersom de är prematurer, men om det inte finns några hinder för det så prova att bära henne med magen på din underarm, med huvudet mot din armbåge. Min Alfred hade alltid ont i magen efter mat första halvåret, men det lindrade att bäras på mage.
Oj, vad de växer, snart uppe i vad fullgångna barn väger ju.
SvaraRaderaHoppas ni kan få rätt på lilla Klaras mage också bara.
Hej, bebisar har ont i magen. Tänk på hur liten magsäck de har- som en valnöt den första veckan. Klart det blir inkörningsproblem.
SvaraRaderaMen det är jobbigt när de inte sover å man blir som en zombie. Jag vet att det är lättare sagt än gjort men försök sova när de faktiskt sover å om ni inte kan sova, så vila liggandes å blunda.
Hoppas det blir bättre å bättre m sömnen. / Uppdalamamman
Oh! De har verkligen vuxit snabbt!. När mina barn hade problem med magen så la jag dem på mage tvärs över mina ben då jag satt i soffan eller på en stol. Babyns mage liksom hängde i luften mellan mina ben. Huvudet stödde vi med handen. och så gungade jag med benen åt sidorna fram och tillbaka. Jag bar dem också på min underarm och de låg då med magen mot min arm och huvudet i min hand. Dålig beskrivning men kanske det går att begripa =)
SvaraRaderaHoppas ni lyckas sova lite mellan all matning och magknip. Tur att ni är två som kan hjälpas åt.
Det är så härligt att läsa om allt och att er dröm blivit verklighet till slut.
Kramar från Lena och missarna