Hemsjukvården
Idag kom hemsjukvården. Hon är så mysig och gullig och lyssnar verkligen på vad vi har att säga.
Alfred väger nu 3 kg och Klara väger 2,5 kg, hon tyckte de såg välmående ut och vi pratade om bl a Klaras mage. Vi ska öka på maten lite mer för det verkar som att de är hungriga (de vaknar oftare än 3 timmar ibland) och det kan vara därför Klara är så arg. Eftersom Klara har tillägg så kanske vi ska byta till en annan sort, hon har speciell prematurmat just nu, hemsjukvården skulle ta det med doktorn. Tanken är att de sen ska äta bara annat beroende på.
Vi kan också pröva ställa larmet på 4 timmar på natten eftersom Alfred är den som vaknar och säger till när han är hungrig, vi ska pröva i natt. Men nu har vi ju snarare Klarar mag/skrikproblem på nätterna så vi får ju ändå inte mkt sömn.
Hon sa att vi inte ska vara så fast i tider och mängder. Men det är inte så lätt, hur ska vi ha koll då?
Om Klara rycker ut sin sond så ska vi försöka att vara utan den, den är dessutom på god väg eftersom tejpen släppt lite här och där.
Vi pratade även om Alfreds kräkningar och precis då kräktes han och hon tyckte det var fullt normalt (mängd, tid osv). Hon berättade även att det är väldigt vanligt att den större tvillingen är nöjdare och sover mer medans den lilla ofta är aktivare och mer "på". Vilket stämmer precis.
Vi pratade även om koka flaskor, mat, sömn, kläder eller inte, besökare, folksamlingar och en massa annat. Ett bra besök! Vi kanske ska vara inskrivna tills nästa vecka då vi ska dit på läkarkontroll, sen ska ev BVC ta över (hoppas de är bra, jag tror de är 90+ där uppe, såna här prussiluskor ni vet:).
Sen ska vi inte längre ha apnelarmen, vi pratade lite om att köpa egna. Vi får se hur det blir, måste klura lite först.
Hur gör ni andra med matsituationen? Hur äter era bebisar, hur ofta, mkt osv? Både ammande, pumpmat, flaskmatare? Vi tar alla sorter :-)
****
Appråpå mat så borde vi stoppa i oss mer mat här hemma, men vi hinner liksom inte. Det blir soppa, makaroner och nu har vi ätit thaimat. Undra på att man rasar i vikt, men bra att du kommenterade att det inte är nyttigt att rasa så mkt. Mer protein ska in i min kropp! (kanske ska koka ägg till middag?)
Jag önskar mig en egen kock!
Jag har mkt fina mail och fb meddelande av er också, men inte ens det hinner jag. Vi har även fått paket, tack för paket och flaskor ni som skickat. Vi ska hämta ut de på posten så snart vi kan, ni är fantastiska läsare allihopa!
Bästa grannen var över i dag också, de är så gulliga. De tog med breven som skulle postas som legat här i flera dagar. De skulle köpa vyssan lulltassar till sängarna för de hade deras barnbarn.
****
Sen har det inte varit en rolig natt.
Mer behöver jag inte säga.
Alfred väger nu 3 kg och Klara väger 2,5 kg, hon tyckte de såg välmående ut och vi pratade om bl a Klaras mage. Vi ska öka på maten lite mer för det verkar som att de är hungriga (de vaknar oftare än 3 timmar ibland) och det kan vara därför Klara är så arg. Eftersom Klara har tillägg så kanske vi ska byta till en annan sort, hon har speciell prematurmat just nu, hemsjukvården skulle ta det med doktorn. Tanken är att de sen ska äta bara annat beroende på.
Vi kan också pröva ställa larmet på 4 timmar på natten eftersom Alfred är den som vaknar och säger till när han är hungrig, vi ska pröva i natt. Men nu har vi ju snarare Klarar mag/skrikproblem på nätterna så vi får ju ändå inte mkt sömn.
Hon sa att vi inte ska vara så fast i tider och mängder. Men det är inte så lätt, hur ska vi ha koll då?
Om Klara rycker ut sin sond så ska vi försöka att vara utan den, den är dessutom på god väg eftersom tejpen släppt lite här och där.
Vi pratade även om Alfreds kräkningar och precis då kräktes han och hon tyckte det var fullt normalt (mängd, tid osv). Hon berättade även att det är väldigt vanligt att den större tvillingen är nöjdare och sover mer medans den lilla ofta är aktivare och mer "på". Vilket stämmer precis.
Vi pratade även om koka flaskor, mat, sömn, kläder eller inte, besökare, folksamlingar och en massa annat. Ett bra besök! Vi kanske ska vara inskrivna tills nästa vecka då vi ska dit på läkarkontroll, sen ska ev BVC ta över (hoppas de är bra, jag tror de är 90+ där uppe, såna här prussiluskor ni vet:).
Sen ska vi inte längre ha apnelarmen, vi pratade lite om att köpa egna. Vi får se hur det blir, måste klura lite först.
Hur gör ni andra med matsituationen? Hur äter era bebisar, hur ofta, mkt osv? Både ammande, pumpmat, flaskmatare? Vi tar alla sorter :-)
****
Appråpå mat så borde vi stoppa i oss mer mat här hemma, men vi hinner liksom inte. Det blir soppa, makaroner och nu har vi ätit thaimat. Undra på att man rasar i vikt, men bra att du kommenterade att det inte är nyttigt att rasa så mkt. Mer protein ska in i min kropp! (kanske ska koka ägg till middag?)
Jag önskar mig en egen kock!
Jag har mkt fina mail och fb meddelande av er också, men inte ens det hinner jag. Vi har även fått paket, tack för paket och flaskor ni som skickat. Vi ska hämta ut de på posten så snart vi kan, ni är fantastiska läsare allihopa!
Bästa grannen var över i dag också, de är så gulliga. De tog med breven som skulle postas som legat här i flera dagar. De skulle köpa vyssan lulltassar till sängarna för de hade deras barnbarn.
****
Sen har det inte varit en rolig natt.
Mer behöver jag inte säga.
Vem av dem kom först? Är Alfred storebror eller är Klara storasyster? Bara en tanke hehe
SvaraRaderaAlfred kom först!
RaderaHej Cecilia! Jag har en flicka som är drygt sju månader nu, men den första tiden känns fortfarande nära! Min flicka var väldigt skrikig de första fyra månaderna och jag gick runt och vaggade henne fem-sex timmar varje kväll innan hon somnade. Då förstod jag inte hur tvillingföräldrar överlever! Jag är dock ensam med min flicka och hade inte mycket avlastning.
SvaraRaderaJag ammade mitt barn och gör fortfarande. Jag ammade inte på tider. Tvärtom - jag ammade typ hela tiden eftersom det var det enda som gjorde henne nöjd stundvis/som kunde få henne att somna! Vissa känner sig bundna av amningen eller tycker det är besvärligt, själv hade jag kunnat amma dygnet runt om hon bara var nöjd! Ändå fick hon inte tillräckligt med mat i början, så ibland när hon var missnöjd och just hade ammat så gav jag henne ersättning för att utesluta hunger. Jag provade förstås en massa annat också, men ingenting funkade utan jag upplevde att tiden var den läkande faktorn. Många sa att det skulle bli bättre kring tre månader och även om det tog några veckor till i vårt fall så stämde det. Nu har jag en god och glad tjej!
Mitt första barn åt ... Jämt. Han var bara nöjd med bröstet i mun:) han är tio nu och är fortfarande glad i mat:)
SvaraRaderaMitt andra barn åt när han var hungrig, fick han bröstet när han inte var hungrig åt han inte. Han hade kolik och de första månaderna var tuffa.... Sen gick det över vid ca tre månader.
Mitt tredje barn var som en klocka. Åt var tredje timme och var nöjd med det.
Sammanfattningsvis; alla barn är olika. Det som funkar med ett funkar inte med ett annat. Jag har alltid kört med att de fått bestämma när och hur mycket de vill äta så länge jag ammat. Är de ledsna så provat man ju allt. Är de hungriga så blir de ju nöjda med mat, annars får man prova nåt annat.
Men så var ju i te mina barn prematura. Det är säkert mer komplicerat då. Hoppas och tror att allt löser sig när ni lärt känna varandra bättre:)
Jag ammar min dotter (4 månader) och hon äter mest hela tiden, som längst skulle jag tro att det går 2 timmar dagtid och 4 timmar nattetid mellan målen.
SvaraRaderaEttan ammade jämt och dygnet runt. Han kunde amma åtta timmar i sträck och han kunde amma allt från en till fyra ggr i timmen. Tvåan nu kanske ammar tre ggr på dagen och sen kan han köra en ggr i timmen, eller tre ggr i timmen, hela nätterna. Ibland ammar han mer dagtid. Det är liksom bara några få saker ett spädbarn skriker för: Mat, blöjbyte (sägs det, mina skiter i blöjans status), närhet, sömnhjälp eller magont. Jag brukar börja beta av listan i ordningen jag nämnt... Överskott kommer ut om man råkar ge för mkt.
SvaraRaderaKolik är ett helvete. Om det är det Klara har så försök bara komma ihåg att ja, det är förjävligt men det går över. Det går över... ... ... Igen. Det går över!! Det känns mörkare än det mörkaste mörker som finns men det går över. Jag lovar!!
Lycka till! :)
Den listan kör vi också med nu. Tack för tipset :)
RaderaKan bara hålla med ovanstående. Har 2 barn och första ammade varannan timme och sov i princip hela nätter utan mat när han var 3 månader. Nr 2 nu vill amma hela tiden mest för det är skoj. Skriker till han får bröstet men om han äter eller bara vill kela med det är en annan sak. Gissar att han äter med 1-3 timmars mellanrum och det gäller dygnet runt (nu 8 månader). Sen krånglade hans mage en del med vilket visade sig vara mjölkproteinallergi och äggallergi. Nu är det mycket bättre!
SvaraRaderaLycka till med att lära känna era individer!
Jag tyckte det var rätt jobbigt fram till att mitt barn började krypa. Så lyssna inte på alla som försöker trösta med "tycker du att det är jobbigt nu? Vänta tills de kryper"
SvaraRaderaVar ju iof inget svar på dina frågor om mat ;) Bara något som slog mig nu. Mi var väldigt ledset i början. BVC sa kolik hela tiden men jag tyckte att det lät märkligt. Tillslut skrev jag ner när hon grät och tillslut kom jag själv fram till att hon helt enkelt inte blev mätt. Då släppte mkt ledsenhet. Däremot höll jag på var tredje timme med mat, annars skulle jag inte lyckats ta mig någonstans om dagarna. Det har nog gjort att vår lilla tjej är ett rutinbarn, på gott och ont.
RaderaDet verkar vara samma här, hoppas det är så enkelt!
RaderaHur mycket äter vår bebis? (Vivela här)
SvaraRaderaW är född enligt plan, vägde 2,9 kg och var 50 lång. Jag har ammat hela tiden och han har ätit minst 8-9 ggr/dygn från nyfödd till 5 månader. Under en tillväxtperiod mellan 3-4 månader åt han 12 ggr/dygn.
Mitt råd är att lyssna på hemsjukvården och sedan BVC och känn efter själva om det verkar vara bra. Så länge de kissar och bajsar och går upp i vikt som de ska så är det säkert bra :)
W var känslig mot mjölkprotein fram till 6 månader. Visade sig genom magknip och framför allt prickar i ansiktet 2-3 dagar efter att jag hade druckit mjölk eller ätit fil/yogurt. Ha lite is i magen när det gäller Klaras magknip. Alla bebisar har ont när tarmarna ska "komma igång" och det är inte värt strulet med mjölkfri kost till dig (om du ammar) och henne om det senare visar sig att det inte var det som var felet. (Men jag vet hur jobbigt det är att höra dem ha ont och inte kunna göra något.) W blev hjälpt av att jag hade honom upprätt i famnen, hans mage lite lätt tryckt mot mina bröst eller axel och sedan satt jag och gungade på en pilatesboll :) Kunde sitta så i timmar på natten i början. (Fungerar såklart att pappan också gör så.) Kan meddela att W återigen fick ont i magen när den vanliga maten intruducerades. Han har helt enkelt en lite känslig mage och kanske är det så för Klara också?
Om du ammar så måste du omgående stoppa i dig mat människa! Du kommer försvinna helt om du inte äter massor! (Vilket du kanske vill men... du kommer inte ha ork om du inte äter. Herregud! Jag har bara haft en bebis och jag klappar in i väggen om jag inte äter...
Det känns så fantastiskt att ni äntligen har fått komma hem och ni har världens finaste små bebisar, fast det viste du säkert redan ;)
Kram/Vivela
De ska äta 8 ggr/dygn och ett visst antal ml enligt neo och hemsjukvården. Så det stämmer ju bra med ditt :)
RaderaJag tror också hon har känslig mage, och dessutom varit hungrig.
Ja. Det är konstigt. Jag väntar fortfarande på att nån ska komma o hämta dem.