Hängig
Nu börjas det igen, i morse när jag vaknade så känns det som jag håller på bli sjuk. Jag fattar inte varför det inte bryter ut eller bara försvinner. Seså, iväg med sig dumma sjukdomskänsla!
Sen undrar jag om jag brände mig på kaffet i morse, för nu känns det som att jag bränt tungan och gommen. Men det måste jag väl ändå komma i håg i så fall, jag har inget minne av det.
Känns ju fånigt om jag ringer vårdcentralen och säger; -jag känner mig hängig och har nog bränt tungan på kaffet..-Mmm, säger dem då. -Ring det här telefonnumret (psykakuten).
Så då kom jag på den briljanta iden att ta blodprover genom www.werlabs.se För en billig penning se om det är något uppenbart knas. De hade lite konstig provtagningskarta över ställen så jag ska maila först och fråga.
Mitt finger mår förövrigt bra, så den är oskyldig.
I övrigt så har det inte varit en allt för strålande morgon, kiss- och kräkkatastrofer varvat med barn som inte vill äta som de ska och en mamma som blev väckt 04.00. Jag måste fråga om det IGEN på BVC, Klaras mage borde ha rättat till sig nu. Jag gissar med på allergi, hon har inga prickar men beter sig i övrigt som en komjölksallergiskbebis.
****
I dag har vi faktiskt inte haft besök märkligt nog. Annars har det varit folk här varenda dag. Nåt annat märkligt är att de jag trodde skulle komma och hälsa på inte överhuvudtaget har dykt upp. Eller knappt hört av sig.
Någon av er frågade om mina föräldrar och pappa har jag inte pratat med på..3 veckor kanske. Han ringer ju inte, är inte intresserad och jag orkar inte bry mig uti honom. Mamma har ringt och är på sitt sätt intresserad i alla fall. Syster har nog fullt upp för henne hör jag inte heller av så mkt.
Jag tänker att det är så stort för oss, så det borde vara lika stort för våra vänner och min "familj". Men så är det nog bara jag som tänker, för de har knappt hört av sig. I stället är det bekanta och andra som hör av sig som jag inte haft så mkt kontakt med förutom under graviditeten. Tänk att en sån händelse som att äntligen bli gravid och få barn ändrar hela ens vänskapskrets.
Ändå känns det inte lika sårande som förut, för jag vet vad som är viktigt nu och det enda som betyder något. Och det är ju min lilla egna familj.
I går inredde jag barnens rum med nya fina spjälskydd och wallpaper på garderoberna. Det blev så himla fint och mysigt. Även om jag råkade sätta spjälskyddet upp och ner och Klaras är lite väl rosa.
Sen undrar jag om jag brände mig på kaffet i morse, för nu känns det som att jag bränt tungan och gommen. Men det måste jag väl ändå komma i håg i så fall, jag har inget minne av det.
Känns ju fånigt om jag ringer vårdcentralen och säger; -jag känner mig hängig och har nog bränt tungan på kaffet..-Mmm, säger dem då. -Ring det här telefonnumret (psykakuten).
Så då kom jag på den briljanta iden att ta blodprover genom www.werlabs.se För en billig penning se om det är något uppenbart knas. De hade lite konstig provtagningskarta över ställen så jag ska maila först och fråga.
Mitt finger mår förövrigt bra, så den är oskyldig.
I övrigt så har det inte varit en allt för strålande morgon, kiss- och kräkkatastrofer varvat med barn som inte vill äta som de ska och en mamma som blev väckt 04.00. Jag måste fråga om det IGEN på BVC, Klaras mage borde ha rättat till sig nu. Jag gissar med på allergi, hon har inga prickar men beter sig i övrigt som en komjölksallergiskbebis.
****
I dag har vi faktiskt inte haft besök märkligt nog. Annars har det varit folk här varenda dag. Nåt annat märkligt är att de jag trodde skulle komma och hälsa på inte överhuvudtaget har dykt upp. Eller knappt hört av sig.
Någon av er frågade om mina föräldrar och pappa har jag inte pratat med på..3 veckor kanske. Han ringer ju inte, är inte intresserad och jag orkar inte bry mig uti honom. Mamma har ringt och är på sitt sätt intresserad i alla fall. Syster har nog fullt upp för henne hör jag inte heller av så mkt.
Jag tänker att det är så stort för oss, så det borde vara lika stort för våra vänner och min "familj". Men så är det nog bara jag som tänker, för de har knappt hört av sig. I stället är det bekanta och andra som hör av sig som jag inte haft så mkt kontakt med förutom under graviditeten. Tänk att en sån händelse som att äntligen bli gravid och få barn ändrar hela ens vänskapskrets.
Ändå känns det inte lika sårande som förut, för jag vet vad som är viktigt nu och det enda som betyder något. Och det är ju min lilla egna familj.
I går inredde jag barnens rum med nya fina spjälskydd och wallpaper på garderoberna. Det blev så himla fint och mysigt. Även om jag råkade sätta spjälskyddet upp och ner och Klaras är lite väl rosa.
 |
| Nya spjälskydd |
 |
| Pumpkin som wallpaper |
 |
| Klara prövar babygymmet |
Kan vara svamp i munnen du känner, har haft det en gång och det kändes som om jag bränt mig i munnen..
SvaraRaderaVad konstigt, jag har också sårig gom och mun utan anledning idag! Åk till Kallhäll o ta prover imorn, det ska jag. Kan vi ses o fika :) kram Annette
SvaraRaderaMin son hade ont i magen (skrek nästan lika mycket per dygn för att vara kolikbebis) tills han var tre månader gammal. Sedan försvann det. Han är inte allergisk. Magen behövde bara anpassa sig.
SvaraRaderaShopaholic är det väldigt lätt att bli nu, mina molnfiltar i svart o rosa + rosa skötbädd kom på posten igår. Hoppas du kryar på dig kram Emma
SvaraRaderaB12 brist kan i vissa fall ge brännande känsla på tungan , googla:)
SvaraRaderaKul att det verkar gå så bra för er! Visst är det härligt med shopping?! :-)
SvaraRaderaVi gjorde TUL idag och går jag tiden ut, får vi en fyrakilosklump... :-) Hen väger redan nu ca 2 800 g i v. 32+2. Bra donator :-) Jag hade ett BMI på 20 när jag blev gravid och har precis gått upp 10 kilo. Bebisen är proportionerlig och ingen sockerbebis. Den är även fixerad. Inte undra på att man känner sig lite otymplig och att kissblåsan hela tiden känns mosad.