Dag 4 på neo

Dagarna börjar flyta ihop så nu vet jag knappt vad som händer från ena dagen till den andra.

Våra dagar brukar börja med frukost och sen ner till neo och vara med tvillingarna. Vi försöker pricka in när det är mat och blöjbyte så vi får göra det. Det är alltid med övervakning av personalen som visar och säger till när man gör fel. Man ska alltid sitta minst två timmar med dem i kängrumetoden, så oavsett kissnödiighet, ont eller annat så är det bara att stå ut. I förrgår  hade jag så ont efter matningen att jag bad om hjälp att lägga ner Alfred i sängen, då fick jag utskällning att man ska minst sitta kvar en timme efter maten annars kan vi ge dem lunginflammation osv så vi måste minsann planera våra sittningar. 

Efter det så försöker vi tänka till hur mkt och när vi sitter hos dem. 

Sen går vi o äter lunch och tar nästa pass. På kvällen em. Brukar jag ha rejält ont i magen men går ner ändå. I går kväll var vi ner men då var den elaka ssk, jag klappade på Klara och sa att mamma och pappa är här nu. Då röt hon åt mig att inte röra Klara för hon måste vila! De hade hållt på mkt med klara så vi fick inte peta på henne. Så här blir kejsarsnittsbarn minsann sa hon och tittade på mig. 

Så jag lämnade maken åt Alfred och gick upp. Då sms kattvakten att hon inte får sova för Stiina skriker så. Jag skrev lite tips till henne, bad grannen gå över och aktivera dem och hoppas att det lugnar ner sig där hemma. Skulle ju var fint om kattvakten får nog. 

Det och ssk kommentarer orsakade i 3 timmars gråt och jag var helt slut. En barnmorska kom in på kvällen och pratade lite, när alla frågar säger jag ju att det är bra. Men hon såg på mig och stack hål på ballongen. 

Ut kom det att jag inte sover, att jag mår dåligt, att jag är så orolig för barnen att jag håller på att dö. Att jag oroar mig för hemsituationen och att det känns som jag har ett sammanbrott på gång. Jag är helt svart under ögonen och ser inte så frisk ut. 

Vi pratade lite lösningar och en lösning är att jag får nattpermis och sover hemma på nätterna och är på neo på dagarna. Maken är då på neo hela tiden. 

Vi pratade o lite andra lösningar men hon poängterade att det är viktigt att jag mår bra och framförallt sover, för situationen är så jobbig ändå. Nu när jag skrivs ut härifrån så måste vi klara oss själva för neo har bara fokus på barnen. 

Det slutade med att jag fick världen dunderkur med sömntabletter och sov från 21.30-06.30 med ett avbrott vid 2-tiden. 

Idag känns det lite bättre. 

*****

Idag ska jag bli utskriven och så ska vi ner till neo. Maken är där nu på ronden, jag sitter här uppe och väntar på läkaren. 

På neo får man stå för allt själv. Lakan, handdukar, mat osv. Så vi måste försöka storhandla lite så vi har frukost o sånt, sen tänkte jag höra med några kompisar om de kunde komma med lite matlådor. För pressbyrå korvar eller sunkig bistro känns inte bra. 

Det är ju helt sjukt att vi mitti allt ska hålla på med mat och greja med sånt och inte tal om parkeringen som kostar 185kr/dygn.  Det har vi dock löst med en kompis som jobbar här. 

Vi har ju fortfarande inte fått personnummer än så vi kan inte ringa till vare sig fk eller trygg hansa. 

*****

Jag vet inte hur det är med barnen idag men i går var de oroade över Klara som inte andas bra, de har gjort flera lungröntgen på henne och hon har cpap med syrgas nu. De skulle sätta artärnål på henne i går för att slippa sticka sönder henne, men kärlet sprack och det gick inte. Hon börjar även bli gul och måste nog sola lite.  

Hon gråter och jag gråter. Känns inget bra när tom läkarna är oroade för henne och tycker det borde börja vända nu. 

Alfred är ganska stabil och äter bra med sonden, även han har cpap kvar. De har prövat att ta bort den 

men det har inte gått bra. 

Det var väl dagens rapport då. 

Från i lördags. 

Bilden från i fredags. Då hade bara Alfred cpap