Dag 13 på Neo

Fast det är så fullt upp är dagarna långa, vuxenhjärnan får inte så mkt stimulans och framförallt kan ingen av oss ta till oss särskilt mycket information (av något slag). På 13 dagar har jag kommit till sidan 20 i min bok, dessa 20 sidor har jag säkert läst 1000 gånger. Jag läser ju annars en bok om dagen.

Vi har en tv på rummet men när vi väl har på den är det ingen som tittar och världen där utanför känns väldigt avlägsen.

I går träffade vi hemsjukvården. De tillhör Neonatalen och kommer hjälpa oss så länge vi är inskrivna här. Hon kommer komma till oss 2 dagar/ vecka och mäta och väga samt byta sond och göra kontroller på andning, blodtryck osv. Vi har gått igenom en checklista på vad vi ska kunna och vad vi ska göra om något händer. 

Vi har fått massor av informationsmaterial om hur barnen ska sova, äta, sondmatning och nu kl 14 ska vi lära oss hjärt- och lungräddning på spädbarn. De har fått börja med d-droppar och Klara ska få järndroppar om några veckor. 

Måste erkänna att det är väldigt tryggt att vara här och att åka hem känns lite skrämmande. Men de hade inte släppt i väg oss om de inte varit trygga. 

Klara har ju fortfarande lite hjärtdippar men fixar alla dem själv, vi får även med oss Apnelarm hem. Men det känns ju lite skakigt ändå. Tänk om. 

Nu är elektroderna på magen borta på Klara och endast syre och puls är kvar som övervakning. 3 sladdar mindre! ( vid blöjbyte är det en väldans trassel) 

Dag två i sömnlöshetens land, vi försöker och vila mellan varven och maken somnar till men jag kan inte koppla av. I natt var det lite kämpigt för lilla Klara och trots felsökning hittade vi inget fel. Hon var så arg och ledsen och sen tog Alfred över och hojtade. Vi gissar hunger och magknip, hon brukar få ont efter maten i bland. De verkar vara nattaktiva barn och börja vid 22 målet ungefär. 

Hon ligger och knorrar ganska mkt och jag vaknar alltid till direkt om jag råkat somna, jag ligger även och lyssnar om de rör sig och verkar må bra. Mammanoja <3

Vi vägde dem i morse och klara väger nu 2,3 kg och Alfred snart 2,6 kg. Jösses så de lägger på sig. Sköterskorna som jobbade förra veckan och inte sett dem på ett tag säger att de blivit stora. 

*****

Nu ringde bästa killkompisen och vill komma och hälsa på, han har varit borta i 3 veckor på semester så han ville gärna träffa oss och tvillingarna. Han ska ta med sig pizza! Mums! 

Vi tänkte försöka trassla ut oss i korridoren med övervakning och tvillingar och äta i lunchrummet när han kommer. Intressant ;) första gången de följer med oss nånstans, innan har vi ju varit låsta till rummet. 

En av checklistorna. 

Meh, pekar hon finger åt oss? ;-)