Vecka 12 (11+1)

Tänk att det är vecka 12 och nu 10 dagar kvar till KUB-testet. Jag fasar verkligen för det, tänk om en av tvillingarna inte lever? eller båda? Eller att de har samma som Isak hade?

Jag vill så gärna att allt ska gå väl men jag vågar inte hoppas, bara för att man har plussat och är i vecka 12 så är man inte helyllelycklig utan oron och skräcken biter sig fast som en fästing.

I går lyckades vi dessutom ha samliv för första gången sen i början på december, ju längre man väntar desto svårare blir det att hitta tillbaka till varandra. Min kropp verkade också klara av det och det blev inga blödningar efteråt som tur är. Närhet är fortfarande svårt och jag är så inne i min gravid och orosbubbla men på tisdag börjar ju KBT så kanske lite spärrar släpper då?

****
Nu ska jag planera matveckan också ska vi åka och storhandla. I kväll kommer bästa killkompisen med son och har beställt potatisgratäng, det är inte min starka sida och med lite google blir jag inte dugg klokare.

Ska tilläggas han är extremt kinkig och lite gnällig med maten så det måste vara perfekt! Har ni nåt bra recept?

Jag tänkte nog försöka äta sallad, jag brukar få så ont i magen av potatisgratäng.

****
I går hittade jag två fina mammatröjor men inga byxor, de hade bara storlek small på alla byxor. jättetråkigt.

Men en del fina tröjor för framtida bruk och massor av fina barnkläder. Hon var väldigt trevlig och berättade att de fått barn efter 10 år slit med provrör. Sånt gör mig så rörd, att folk delar med sig!

****
Förövrigt drog katten Robban igång kl 4 i morse och höll hela familjen vaken i timmar! Gode gud.




Kommentarer

  1. Jag förstår hur du känner... Oron finns där hela tiden och det hjälper ju inte att jag skriver att sannolikheten för att få ett barn med samma fel/liknande svåra fel är typ obefintlig. Att dessutom vänta tvillingar och båda skulle vara sjuka på något sätt är ju ännu mer osannolikt :-).

    Du får se fram emot två friska fina tvillingar, för så kommer det vara till 99,999 %

    potatisgratäng finns det väl lika många recept på som människor och smaken är ju som baken... Jag gill de där smarriga feta sakerna där man varvar potatis, gul lök, vitlök och riven ost med salt och peppar och så på med vispgrädde... :-) Typ en timme i ugnen får man räkna med. Det tar alltid längre tid än man tror.

    Idag testade jag 11 dagar före klinikens TD och fyra dagar före BIM eller vad jag skall kalla det (14 dagar från äggplocket). Vet inte om jag skyller på mitt tränade öga, men nog fasen vet jag hur ett helt jäkla blankt test ser ut och det här var nästan helt blankt. Det finns hopp med andra ord!

    För första gången i mitt liv skall det bli spännande att testa igen. Frågan är om jag skall göra det i övermorgon igen eller om jag lyckas vänta till onsdag som är BIM... :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan helt blankt? Som ett yttepytte streck? Vågar jag säga grattis?

      Kram

      Radera
    2. Ja, det är svårt att svara på, men la upp en bild i min gamla gravidtråd och de tyckte alla att de såg antydan till vertikalt streck i CB-rutan. Så kanske...

      Radera
  2. mamma till 3 och mormor till 108 februari 2014 kl. 13:40

    Vad härligt det låter med allt...........
    Lycka till i fortsättningen.............
    Det kommer att gå bra, mycket bra, hela vägen.

    Hälsningar Trelleborg.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker allra bäst om att koka potatisskivor, lök, purjolök, salt, peppar och vitlök i grädde först och när potatisskivorna är lagom mjuka hälla ner allt i en ugnsform och blanda med riven (smakrik)-ost. Går snabbare, smakar mer och blir krämigare än att göra i ugn från början :)

    Håller tummarna för RUL!

    Och ang KBT.. Det är tyvärr inte så att saker och ting "släpper" genom att gå på KBT. Det är fortfarande du som måste våga göra- och tänka på nya sätt. Det förstår du säkert men ibland tror folk att man liksom går dit och blir "botad". Man gör ju hästjobbet själv men med stöd. Jag gillar KBT - tycker absolut att det är den bästa terapiformen (både som utb och patient) men det är mycket jobb också. Det tänker man inte alltid på.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu provade jag det och det blev väldigt bra! Tack för tipset!

      Nä, jag förstår det, men om man är redo och mottaglig inbillar jag mig ändå att jag får verktyg som jag kan använda.

      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Klaras mage

Ruvardag 13 (V 5 (4+4) testdag