Jävla läkare :(

Nämen vilken dag det blev i går nu då, inte alls som jag tänkt mig. Får dessutom så dåligt samvete för all frånvaro från jobbet.

I alla fall så anlände jag till gyn, hon såg rätt sliten ut och var så där förvirrad hon kan vara ibland. Hon hittade 2 cystor (endometrios) samt bluppar på livmodertappen (?) som hon sa var helt normalt efter en förlossning.

Hon jiddrade om sin dotter som hade hjärnskador (när jag berättade om Isak) och hennes lön, att vara egenföretagare. Sen muttrade hon något om att hon tyckte att jag inte skulle göra nåt försök men ville jag kasta bort…

Jag fattade inte vad hon menade. Jag frågade oxå att jag tycker det svider, lite flytningar men hon sa att det inte var något alls. (men det svider ju ändå)

Sen fick jag inte en enda medicin utskriven. Ingen. Du får boka ny tid när kliniken hört av sig sa hon.

Jaha?

Så nu måste jag boka tid på gyn 2 och hoppas hon är bättre.

Kliniken sa i alla fall ok så jag hade sån tur att jag hade procrensprutan hemma, så den tog jag i går.

*****
Sen ringde de från psykologmottagningen och jag fick en tid redan på måndag (borta fr jobbet igen) och mail från dem att fylla i 100 frågor om hur jag mår på en sajt.

Läskigt och spännande!

****
När jag kom hem var det brev från sömnstudien, de hade hittat avvikande prover på blodproverna. Inte höga sådana men många. Så de ville jag ska kontakta min vårdcentral (mm, vi vet hur det slutade förra gången)

Leuctocyster 9,0 ska vara max 8
B-EVF 0,47 ska vara max 0,46
Trombocyter 437 max 387
kalcium 2,53 ska vara max 2,50

Ni ser. Inte höga avvikelser. Kanske en slump? ska jag kontakta vårdcentralen ändå? med risk att bli hånad. Ska jag passa på att byta vårdcentral?

Jag har massor av provsvar om ni är intresserade kan jag lägga upp dem med..

****
Sen blev jag intervjuad av mitt i tidningen om cykelstölder (de haffade mig vid cykelstället) men jag ville inte vara med i namn och bild eftersom jag jobbar där jag jobbar. Men anonymt blev det i alla fall..

*****

Kvällen avslutades med att bästa dalakompisen kom, roligt. Vi har pratat och pratat och pratat. Nu ska jag strax skjutsa henne på tåget, hon ska i väg på konferens.

 Natten däremot slutade med att katten Robban skrek som en besatt vid 03.30 och det var lika bra och kliva upp och släppa in honom. Sen sov jag inget mer.

Är skittrött och lätt irriterad.

I kväll är det i alla fall ridning på nya ridskolan!

Kommentarer

  1. Kolla upp om du kan ansöka om förebyggande sjukpenning från försäkringskassan för de tillfällen fu tex. Träffar psykologen.
    Sök på fk: s hemsida gör info om det är något för dig.

    Lycka till med allt . Tina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag aldrig hört talas om, det måste jag googla på! Tack!

      Radera
  2. Du ska absolut inte ha dårligt samvete för att du tar ledigt från jobbet. Du är väl en av de få, som står ut att jobba där.....
    De ska vara glada att de får behålla dig.

    Dessa blodprov som du tagit och fått svar på. Är det inget av detta som berör Riga ? Alltså som du borde ha berättat för dom ? Tyckte jag kände igjen något av det som stod där. För jag vet att innan mitt ÄD så var det ju ett helt lass av prov som Riga ville ha svar på.

    Jag tycker det låter som om denna gynekologen mest var upptagen att du ska komma tillbaka så att hon får mer pengar i kassan..... Finn en ny om du kan !

    Stor kram
    Ahm66

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan man faktiskt tänka, det har jag inte tänkt på.. ;/

      Jo, inte heller det har jag tänkt på, jag ska maila dem provsvaren i morgon,

      Letar med ljus och lykta ny gyn!

      Kram <3

      Radera
  3. Suck! Hon ÄR verkligen märklig den där gyn. Jag har ju också varit hos henne. Otroligt oproffsigt av henne att yttra sig om att ni gör ett nytt försök.
    Om jag var du hade jag ringt till henne när det är dags för medicinering, och bett om ett telefonrecept. Varför behöva gå dit igen när hon nu undersökt dig och du de facto påbörjat behandlingen?
    Och jag har prednisolon så det räcker om du behöver. Maila mig i så fall!
    Har en hel del utrogest också.

    Kramar!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I går var det värre än någonsin tror jag!

      Jag provar gyn 2 annars blir det telefonrecept eller så får jag skrapa i hop mediciner från er läsare.

      Tack!

      Kram

      Radera
  4. Kom på en sak: trombocyter är ju det som gör att blodet levrar sig (om jag minns rätt). Har du ett högt värde så borde det innebära att du kanske behöver blodförtunnande vid ÄD.
    Men AVA vet nog bättre så fråga dem.

    Kramar igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ska maila i morgon. Glömde naturligtvis de hemma idag.

      Kram

      Radera
  5. Min tanke är precis som Wilda Mathildas. När jag gjorde mitt försök i Riga så kollade läkaren upp just blodets förmåga att levra sig, vilket i sin tur tydligen kunde leda till att kroppen "täpper till" de små blodkärlen i livmodern som behövs för att ägget ska kunna fästa. Berätta för Riga om dina värden. Det gör att du kanske får extra medicin därifrån. I mitt fall fick jag otroligt mycket högre doser av folsyra (fick folsyran av Riga), vilket tydligen ska motverka små tromboser i livmodern.

    Lycka till Cecilia.
    Kram/Vivela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska skicka i morogon *lovar* Måste försöka hinna och komma i håg.

      Tack!

      Kramar

      Radera
  6. Är det möjligtvis en gyn som börjar på E inne i storstaden? Inte från sverige? Om det är den jag tänker på så har jag en del "lustiga" erfarenheter av denne ;)

    SvaraRadera
  7. Just det GAD ja, usch vad ska jag börja? Ha ha. Jag tycker det i mitt fall är skönt att äta antidep. Tar ner lite av symtomen. Om man väljer kbt så jobbar man aktivt med specifika grejer, som tex jag är kontrollfreak på räkningar, har "känsla" av att jag missat att betala hyran fast jag innerst inne vet att den är betald osv.. Sen har jag också rejäl igenkänning kring det sociala, vill gärna umgås med folk men får ångest av att liksom göra fel i sammanhang, och extra svårt med chefer, doktorer osv, känner mig rätt liten i dom flesta sammanhang. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är jag med, det är urjobbigt. Min hjärna är ju på övervarv hela dagarna...

      Tack för att du dela med dig!

      Kram

      Radera
  8. varför går du till denna gynekolog om du inte är nöjd? vet inte var du bor men har för mig det är var Sthlm? här finns ju massor av gynekologer, ta en annan. samma med vårdcentralen. jag skulle aldrig gå kvar hos en läkare jag inte var nöjd med. det finns så otroligt många vårdcentraler nu för tiden så finns ingen anledning gå kvar hos en man inte tycker är bra. jag går till en som alltid har tider samma dag och har vänliga läkare, det räcker för mig men har man en viss specifik sjukdom så kanske man behöver något annat och då får man ju "shoppa runt" tills man hittar rätt. Förr i tiden var man hänvisad till den som låg närmast en nu men i vår sköna nya värld är man ju faktiskt fri att välja helt, tack och lov! Övergav min gamla trötta landstingsvårdcentral så snabbt jag bara kunde.

    finns en ivf-samarbetsgynekolog p Karlavägen som jag tror även är distansläkare till ÄD-patienter. Jüllig heter han.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För det är ursvårt att få någon som ställer upp när man gör behandling utomlands, vi har samma problem allihopa (nästan)

      Sen verkar jag har otur med läkare och annan vårdpersonal överlag..

      Tack för tips!

      Radera
  9. Mina upplevelser av GAD är väl just sådana som du själv beskriver och som Sussie beskriver.

    Det har hjälpt mig med antidepressiva tabletter, samtal och självhjälpsböcker.

    Har kört mycket zonterapi och akupunktur för att balansera kroppen rent allmänt och det har säkert också hjälpt mig.

    Det är viktigt att man får i sig näring ordentligt. Nu menar jag inte äta ordentligt så att man har en bra vikt, utan att den man äter är bra mat med mycket näring i sig. Det är inte helt lätt, så jag tar en del kosttillskott som en näringsterapeut känner in vad jag behöver. Det kan låta lite flummigt :-). Varje person får vara salig på sin tro och jag har lagt ner en hel del pengar på ovanstående behandlingar, vilket säkert många tycker är onödigt... Jag kan bara säga att det hjälper mig.

    Jag var också helt emot mediciner och kämpade i flera år utan antidepp. När jag väl började med dem kommer jag ihåg hur jag hade jätteångest när jag skulle ta första tabletten. Hur det kändes som jag aldrig mer skulle bli mig själv :-) Den första sorten fungerade inte alls, medan den andra har fungerat bra. Det intressanta var att när jag började fungera bättre kändes det som att jag med hjälp av medicinen blev mig själv! Så som jag hade varit för tio år sedan, innan jag fick symptom. Jag hade glömt bort att man kunde känna så/må så bra eller vad jag skall kalla det?

    Självkart känns det aldrig bra att äta mediciner eller kosttillskott när man är gravid och jag kan inte låta bli att tänka på om missbildningen kunde bero på just det, men läkarna har sagt nej. Det är en slump bara. Ett tag funderade jag på om jag skulle sluta med antidepp när jag blev gravid, men kände själv att jag ville ge mitt barn en lugn farkost i stället för att bo hos en mamma som hela tiden var uppvarvad och mådde dåligt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är samma, jag har aldrig ätit såna tabletter, det känns väldigt läskigt. Ska ändå höra vad de anser på måndag om mina problem.

      Tack för att du delarmed dig av dig själv, det betyder mkt för mig!

      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering