Projekt och sorg
(inlägget jag skrev är helt borta, jag försöker skriva det ungefär som jag minns det)
Jag saknar Isak så det gör ont. Den är hemsk. I dag när jag var på Ikea så grät jag mig igenom barnavdelningen. Vi får aldrig välja barnsäng, leksaker och gosedjur. Vi får aldrig visa honom livet och slösa kärlek på honom.
Ändå tycker jag att dagen varit lite lättare, mest för att jag fördjupat mig i besticklådor och lampor, skönt att ha något att tänka på.
Ändå gör det så ont och jag känner mig så ensam. Övergiven.
Min älskade pojke finns inte hos mig, jag klappar magen dagligen och blir lika iskall varje gång jag kommer på att han inte finns där.
Min mamma ringde, ni vet ju att jag inte gillar henne. Men redan när hon frågade hur det var så började jag storgråta. Sen kunde jag inte prata mer. Jag har aldrig gråtit inför min mamma, bara en sån sak säger väl hur det står till med mig.
Jag tycker nästa försök kommer bli ännu värre, innan har vi ju aldrig vetat om något annat. Att få 2 streck på stickan har aldrig hänt på dessa 13 år. Plötsligt kom hoppet tillbaka. Det som vi glömt bort. Vilket kommer betyda att ett minus kommer bli ännu värre.
Jag tror att jag bearbetat barnlösheten ganska bra, att vi börjat vänja oss att bli barnlösa. Vi hade ju tänkt att inte göra mer försök eller söka nya donatorer nu när våra 4 ägg tar slut. Men nu vet jag inte, kan jag bli gravid igen eller var allt bara en slump?
åh, vad det är jobbigt att kämpa. Jag är så trött på det och önskar sinnesro. När kommer jag få det?
****
Men jag har gått ner nästan 5 kg. Det var ju för väl, för då kan jag börja rida igen, försöker få till en privatlektion nästa vecka men det verkar ju vara svårt. Ridkompisarna har däremot hittat en uteritt på en annan ridskola och jag hoppas vi kommer i väg om 1,5 vecka. Det skulle vara kul.
****
Hade värsta blodanfallet i går. Det forsade och stora klumpar plumsade i toaletten. Otäckt. Men idag har det lugnat ner sig.
****
Köket är nog snart klart. Lite golvlister, fläkten och lite el. Jag har stoppat in en del saker i skåpen, skönt att börja få ordning.
Jag saknar Isak så det gör ont. Den är hemsk. I dag när jag var på Ikea så grät jag mig igenom barnavdelningen. Vi får aldrig välja barnsäng, leksaker och gosedjur. Vi får aldrig visa honom livet och slösa kärlek på honom.
Ändå tycker jag att dagen varit lite lättare, mest för att jag fördjupat mig i besticklådor och lampor, skönt att ha något att tänka på.
Ändå gör det så ont och jag känner mig så ensam. Övergiven.
Min älskade pojke finns inte hos mig, jag klappar magen dagligen och blir lika iskall varje gång jag kommer på att han inte finns där.
Min mamma ringde, ni vet ju att jag inte gillar henne. Men redan när hon frågade hur det var så började jag storgråta. Sen kunde jag inte prata mer. Jag har aldrig gråtit inför min mamma, bara en sån sak säger väl hur det står till med mig.
Jag tycker nästa försök kommer bli ännu värre, innan har vi ju aldrig vetat om något annat. Att få 2 streck på stickan har aldrig hänt på dessa 13 år. Plötsligt kom hoppet tillbaka. Det som vi glömt bort. Vilket kommer betyda att ett minus kommer bli ännu värre.
Jag tror att jag bearbetat barnlösheten ganska bra, att vi börjat vänja oss att bli barnlösa. Vi hade ju tänkt att inte göra mer försök eller söka nya donatorer nu när våra 4 ägg tar slut. Men nu vet jag inte, kan jag bli gravid igen eller var allt bara en slump?
åh, vad det är jobbigt att kämpa. Jag är så trött på det och önskar sinnesro. När kommer jag få det?
****
Men jag har gått ner nästan 5 kg. Det var ju för väl, för då kan jag börja rida igen, försöker få till en privatlektion nästa vecka men det verkar ju vara svårt. Ridkompisarna har däremot hittat en uteritt på en annan ridskola och jag hoppas vi kommer i väg om 1,5 vecka. Det skulle vara kul.
****
Hade värsta blodanfallet i går. Det forsade och stora klumpar plumsade i toaletten. Otäckt. Men idag har det lugnat ner sig.
****
Köket är nog snart klart. Lite golvlister, fläkten och lite el. Jag har stoppat in en del saker i skåpen, skönt att börja få ordning.
Dina inlägg är aldrig röriga utan bara kloka på något sätt - mitt i allt det fruktansvärda, mitt i all sorg, som du beskriver så väl att tårarna bara rinner. Önskar jag kunde göra något för att det bara ska lösa sig. Även om sorgen över Isak alltid kommer att finnas. Att ni i alla fall kommer få två barn.
SvaraRaderaFörstår känslan av att det är skönt att göra annat - och köket blir verkligen fint! När jag mår som sämst kan jag uppskatta ljuset i min lägenhet mer än någonsin annars, eller att solen skiner, eller när någon av katterna spinner... För det är skönt att släppa, om än bara i någon sekund. Inte alltid behöva tänka.
Men tänk så många års sorg du burit inom dig och som nu kanske måste få komma ut. Det är många tårar. Så gråt om tårarna kommer. Och känn att vi är många som då kramar om dig och torkar dina tårar efter hand, älskade vän!
Varmaste kramar!
Tack kära du för dina fina ord. Kram
RaderaSkogen. Där finns så många detaljer att hjärnan inte orkar hålla rätt på dom. Så om du vill ha det lugnt i tankarna gå ut i skogen.
SvaraRaderaÄter du ordentligt så klarar du bära sorgen bättre.
Jag vet inte riktigt hur dina tankar går. Var du troende innan? Är du troende nu? Jag vet bara att tro hjälper sorg. Oavsett tro. Jag undrar om du frågar dig varför?
Alla som mister frågar sig. Varför? Varför just jag?
Jag vet att det är meningslöst att ställa frågan eftersom det inte finns svar riktigt.
Ditt kök blir fint.
Det kommer göra ont när folk klantar sig. När de bara ser sitt. Orden som gör ont. Magar och tillbehör. Gråt ut det när det kommer. Alltid kommer någon att finnas där.( Spädbarnsfonden. De har grupper i Januari.) De
finns när vänner familj sviker. Kram!
Vi har varit ute där varje dag, men jag kan liksom inte njuta. Jag är så fångad i mina tankar.
Raderaabsolut inte troende. Önskar det vore så, men nej.
Jag har spanat på deras sida. Kanske det är nåt för oss...
Kram
Njuta är inte meningen jag tror jag tänkte på först -utan att få ro en stund efter av trötthet.
RaderaJa, prova en gång. Men vänta ett tag.. så ni hinner "landa" litet först.
Fyra cirkus månader är bra att vänta.
(erfarenhet av att ha gått tre gånger och mött nymista.)
Sorgen gör ont om man inte sover och inte äter ordentligt. Den blir mycket mer jobbig att hantera.
Sänder dig goda tankar. <3 kram och omtanke!
Det gör ont i mig att läsa om din sorg. Jag känner igen så mycket från min barnlängtan, samtidigt som du upplevt något helt annat...
SvaraRaderaJag känner dig inte, men tänker på dig/er varje dag!
Tack!
RaderaLäste din förlossningsberättelse igen. Undrar om jag också skall begära ut min journal? Ser att du fick samma behandling som mig när det gäller moderkakan, så du är inte skrapad.
SvaraRaderaKänner precis som du ang leksaker o.s.v. Hur skall det bli?
Fler försök och vad innebär det? Ett helvete att testa negativt?
Vi får försöka kämpa tillsammans.
Kram
Jag trodde den skulle vara svår att läsa men det var nästan tvärtom.
RaderaJa hur ska det bli? :(
Kram <3
Jag förstår att det är skönt att dyka ner i ett projekt, lite som att hjärnan och hjärtat får "vila från sorgen" lite grann medan du sorterar bestick eller liknande. Jag hoppas att ni ska få uppleva att Isak blir storebror, jag håller tummarna för det. Förstår att det var jobbigt på IKEA - att se barnavdelningen, usch så jobbigt för er. Jag har inga "bra råd" att ge men jag tänker på er alla 3. Kram
SvaraRaderaVilket fint kök! Önskar så att allt kommer att gå bra dina nästa försök! Många kramar Charlotta
SvaraRaderaDet är bra att gråta. Man måste ju tänka på det som har hänt för att kunna bearbeta det. Det är bra att du har något att fokusera på som gör att du går upp om dagen.
SvaraRaderaJag försöker att hitta på positiva saker att göra så att jag orkar med.
En lunch med en vän eller att gå på bio. Syrran fick gratisbiljetter och bjöd mig i måndags på bio.
Jag önskar jag kunde göra något för dig. Jag vill bara att du ska vara lycklig. Vill du fika någon gång så kan vi göra det.
Kanske du kan skriva hur mycket som fattas för nästa försök. Det kanske finns ett program du kan lägga dit på bloggen där andra ser hur många procent som är kvar för att nå ert mål.
Jag önskar att ni får ert barn.
Om jag hade mycket pengar så skulle jag se till att ni kunde använda surrogatmödraskap för att vara säker på att ni ska få barn.
Ni är så väl värda att få barn.
Vilken bra ide!
RaderaSka försöka hitta nåt bra räkneverk!
Köket är jättefint. Glömde skriva det förut.
SvaraRaderaHeja heja Cecilia! Du är stark, även om du känner dig svag.
SvaraRaderaJag vet inte om jag är klumpig nu som frågar, säg då till. Någon skrev en kommentar om surrogatmödraskap. Hur känner du för det? Skulle det kunna vara ett alternativ för er eller vill du väldigt gärna bära barnet själv? Det kanske är svårt att tänka på nu, men bara undrar om ni funderat i de banorna nån gång .
Tänker så på dig och din familj
Hej
RaderaJag har redan undersökt marknaden och det är nog nästintill omöjligt för oss att få ihop det. Framförallt eftersom maken har trötta spermier. Att få ut ett barn ur ett annat land utan genetiskt anknytning till oss är nästan omöjligt..
Här kan du läsa mina tankar om surrogat.
http://bebiskarusellen.blogspot.se/search/label/Surrogat