Nu är det över :(

Så kändes det  går när vi lämnade Isak vid kyrkan, att det är över nu. Nu finns det inget kvar förutom våra minnen.

Vilken resa det har varit, tänk då jag plussade i maj, och all oro med blödningar och sen den fördömda KUB-testen. Sen gick det bara utför med allting.

Nu känns det som allt hände för väldigt länge sen och i någon sorts dröm. Hände verkligen allt det där mig?

I kväll ska jag gå förbi minneslunden, pynta mitt ljus och ställa där som en hälsning till vår ängel. Tänk att vi är änglaföräldrar nu. Obegripligt.

Jag tycker avslaget minskat lite, men det tog ny fart idag. Nu har jag blött i två veckor. Skittrist.

När jag var på panduro så frågade tjejen i kassan:

-Åhh, vad ska du göra för roligt då?

-Jag ska pryda urnan till min son, muttrade jag.

-Oj, säger hon och rycker till..

Jag kanske borde ljugit men hon var så äckligt käck så jag kunde inte låta bli.

****
I dag fyller maken år, han fyller jämnt :-) Så nu har han fått presenter, makaroner med falukorv och i kväll ska vi ut och äta middag. I morgon blir det litet tårtkalas. Jag tror jag dock har mer åldernoja än han.

****
I dag har jag varit och ridit! Ridskolan där vi var är otroligt fin, hästarna är välutbildade och det är väldigt vackert där. Jag passade på att fråga om de har ledigt i nån ridgrupp, men det verkade vldigt fullt, de har ju max 6 st/grupp vilket är en enorm skillnad mot min ridskola där vi är 11-12 st

Jag kommer inte kunna röra mig i morgon och blödningen tilltog nu när jag kom hem. Men det var det värt! Jag ska anmäla mig till nästa freda oxå, säg till om nån av er vill hänga på.



Kommentarer

  1. Väldigt vackert där hästarna är. Ja vilken resa ni haft.. Så sorgligt allt varit för er och Isak. Önskar ni snart ska få uppleva att livet vänder. Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, lite medvind hade ute varit dumt.

      Kram

      Radera
  2. Bra att du var ärlig mot expediten. Dina känslor som du beskriver i dina inlägg känner jag mig så väl igen i, arg och frustrerad, sket jag för hårt, åt jag för många jordnötter?? Man blir knäpp.. Fördriv tiden med roliga saker, distrahera dig! Kram

    SvaraRadera
  3. Ler lite när jag tänker på Panduro. Bilden oerhört bekant. Samma affär i annan tid och annan stad var det jag. Fast jag drog det längre. När nu ändå katten var ur påsen frågade jag om bestämda råd för att tapetsera urnan (vi klädde den helt) och bästa sättet att fästa olika föremål. Senare har jag faktiskt återrapporterat vad som fungerade mer och mindre bra i just det projektet (jag är inne rätt ofta för olika grejer). Någon gång i början av den här sommaren var det en av expediterna som berättade att det varit en annan familj inne inför en barnbegravning och att hon var glad att vi pratat så att hon kunde något (och bla kunnat berätta att "en annan familj" dvs varit väldigt nöjda med små såpbubblerör till gästerna...) Ibland är den där ärligheten bra inför framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det nog, det är ju som det är.

      Väntar nu på frågan från nån obekant; Har ni barn? Ska bli intressant o se vad jag svarar...

      Radera
  4. Denna resa blev inte alls som den skulle. Jag var så säker på att det nu var din tur. Att Isak inte skulle få stanna hos er var så otänkligt! Kan förstå att det också kan kännas overkligt.
    Säg det du tänker, och gör det du känner för! Det är bäst.
    Kram
    Ahm66

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vad konstigt livet ter sig ibland..

      Kram

      Radera
  5. Vilken resa det här blev och fortfarande är. Känns helt obegripligt att det ens kunde hända. Ta hand om dig och ta varje dag som den kommer. Ibland känns det bättre och andra säkert alldeles hemsk igen och låt det få vara så.
    Det glädjer mig att du ändå börjar planera för ett nytt försök. Jag önskar av hela mitt hjärta att det lyckas och att Isak får bli storebror och ni får bli föräldrar till ett nytt litet underverk.
    Kram/Vivela

    SvaraRadera
  6. Vilken hemsk tid för er. Först den stora glädjen och sen nattsvart sorg. Kan inte föreställa mig vad ni gått och går igenom. Alla dina inlägg är underbara allt du berättar om sorg men även glädje och humor mitt i allt det sorgliga... Jag hoppas att Isak banar väg för ett nytt litet mirakel...Kram från Lena och missarna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa du, det var fint skrivet. Kram

      Radera
  7. Ååh gumman! Lider med dig och hatar hur orättvist livet är!
    Massa kramar och styrka <3

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering