Vecka 14 (13+4)

Tänk vad dagarna går, helt otroligt. Vem trodde jag någonsin skulle hamna i vecka 14? I dag har jag vägt mig och har fortfarande inte gått upp något, jag mäter magen oxå och den har ökat några cm sen förra veckan.

Det jag funderade på i natt mellan alla konstiga drömmar är att jag ska träffa barnmorskan först i september. Är inte det väldigt sent? Jag funderar oxå på om jag ska byta MVC till den där jag bor. Det är mycket skönare med närmare än att hålla på att kuska land och rike runt, dessutom känner jag mig inte riktigt trygg med dem. Jag måste dock få med mig journaler och bilder och sånt på något sätt.

Kanske jag ska vänta tills efter ultraljudet?

I övrigt mår jag bra, är hungrig men petar i maten. Känner inte av några symtom alls i övrigt (förutom drömmarna då)

Önskar jag hade anlag att skriva film för många av drömmarna skulle bli suveräna filmer som jag skulle tjäna miljoner på

I dag blir en lugn och sansad dag med det enda måstet att ombesikta släpet.

Kommentarer

  1. Anonym24 juli 2013 kl. 11:17



    Anonym24 juli 2013 11:12

    Man har liksom inget att göra på MVC förrän efter rutinultraljudet (om man inte har problem förstås). Fram till RUL växer och utvecklas de flesta barn likadant. Mäta magen gör man först i v. 24-26, lika så att lyssna på hjärtat. Jag såg inte gravid ut förrän i v. 25. Då gick jag också upp i vikt, 2 kg. Så ta det lugnt! än händer inte så mycket.


    Var bor du då? Kanske nån MVC vi kan rekommendera? I sthlms län har alla samma journalsystem, så du behöver inga journalkopior /Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia24 juli 2013 kl. 11:21

      Jag tänker det finns massor att göra ;) mäta, väga, blodprover. Typ ;)

      Jag bor i norra Sthlm och går nu på bb family Sthlm

      Radera
  2. Anonym24 juli 2013 kl. 11:46

    Mäta är ingen idé, eftersom magväxandet inte sker regelbundet. Väga dig kan du göra själv. De prover man tar är Hb, glukos. Kan du inte be om en extratid då?

    SvaraRadera
  3. LM25 juli 2013 kl. 08:10

    Hej!
    Jag mailade min BM på samma MVC som dig och sa att jag kände mig nojig och ville ha extrabesök. Det var inga bekymmer alls. Fick tid nästa vecka. Så jag tycker du ska fråga om du vill komma oftare.
    Kram

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer