Vecka 14 (13+0) ;(
Känner mig deppig och ledsen i dag, det här känns inte alls roligt, jag vill inte alls vara med om det här. Jag kan inte glädjas alls åt att vi är i vecka 14, ärligt talat så känns det bara jobbigt.
Bebisen växer och det innebär att en ev abort kommer bli ännu värre. Det blir ju bara ännu jobbigare för varje dag.
Sen får jag otrolig skuld och dåligt samvete för att jag tänker så för just nu lever ju knyttet och behöver all kärlek som tänkas kan.
Äsch, jag vet inte hur jag ska förklara. Kanske ni förstår ändå.
Sen när jag läser i appen tycker jag att knyttet kanske borde varit större? Men det sa de inget om. Allting bara snurrar i huvudet, jag håller på bli galen vissa stunder känns det som.
I går for vi runt och kollade mammaklädesaffärer, vi hittade 3 st med blandad kvalitet (timmermansgatan, saltsjöboo). Tillslut hittade jag mammabyxor, kjol, och tunikor på Proud på Östermalm. En väldigt trevlig butik om än dyr.
Men inte ens det kändes särskilt roligt, varje gång jag ska säga att jag är gravid så uppkommer meningen (inte alltid uttalad) "men det är nog nåt fel på bebisen så vi vet inte hur det kommer sluta"
Bedrövligt faktiskt.
****
Tack för länkar, men jag är osäker på att det är vattenskalle. För det är inte en massa vätska utan ett hålrum i pannloben (typ) som syns. Kanske den innehåller vätska- vad vet jag.
****
Idag ska vi till pappa. Bedrövligt det oxå. Han är ett riktigt arsle, jag har ju inte växt upp hos honom utan delvis i fosterhem. Han har ju aldrig brytt sig och kommer nog inte göra det i dag heller.
Usch, vilken bedrövlig dag i dag. Ledsen och arg, jag vet liksom inte var jag ska göra av allting inom mig.
Så ni får det i knät i stället. Sorry för det.
Bebisen växer och det innebär att en ev abort kommer bli ännu värre. Det blir ju bara ännu jobbigare för varje dag.
Sen får jag otrolig skuld och dåligt samvete för att jag tänker så för just nu lever ju knyttet och behöver all kärlek som tänkas kan.
Äsch, jag vet inte hur jag ska förklara. Kanske ni förstår ändå.
Sen när jag läser i appen tycker jag att knyttet kanske borde varit större? Men det sa de inget om. Allting bara snurrar i huvudet, jag håller på bli galen vissa stunder känns det som.
I går for vi runt och kollade mammaklädesaffärer, vi hittade 3 st med blandad kvalitet (timmermansgatan, saltsjöboo). Tillslut hittade jag mammabyxor, kjol, och tunikor på Proud på Östermalm. En väldigt trevlig butik om än dyr.
Men inte ens det kändes särskilt roligt, varje gång jag ska säga att jag är gravid så uppkommer meningen (inte alltid uttalad) "men det är nog nåt fel på bebisen så vi vet inte hur det kommer sluta"
Bedrövligt faktiskt.
****
Tack för länkar, men jag är osäker på att det är vattenskalle. För det är inte en massa vätska utan ett hålrum i pannloben (typ) som syns. Kanske den innehåller vätska- vad vet jag.
****
Idag ska vi till pappa. Bedrövligt det oxå. Han är ett riktigt arsle, jag har ju inte växt upp hos honom utan delvis i fosterhem. Han har ju aldrig brytt sig och kommer nog inte göra det i dag heller.
Usch, vilken bedrövlig dag i dag. Ledsen och arg, jag vet liksom inte var jag ska göra av allting inom mig.
Så ni får det i knät i stället. Sorry för det.
Jag har ungefär varit i din sits - sysselsätt dig med saker som distraherar, det hjälper för stunden men att vara själv så gräver man ner sig ännu mer. Boka gärna tid på gyn med en samtalsterapeut, hjälpte mig. Usch jag minns hur jag mådde och fy för ovisshet! Jag önskar så innerligt att allt är bra med knodden! Men jag förstår dig helt att du inte kan glädjas just nu. Kämpekram
SvaraRaderaJa, ovvisheten är nog värst. För den gör att man inte riktigt vågar hoppas.
RaderaKram
Tolkade visst det lite snabbt och blev lite smittad av att det skulle vara allvarligt. :( Ventriculomegaly är den engelska termen för en förstorad ventrikel och det finns betydligt mindre allvarliga förklaringar för det än vattenskalle.
SvaraRaderaDet jag ville säga, och nog misslyckades med, är att det finns möjligheter att det går bra och inte blir en fasansfull mardröm även om det inte vuxit bort vid nästa ultraljud. Om det finns kvar vätska i hålrummet vid nästa ultraljud betyder det inte per automatik att du behöver avbryta eller att barnet får allvarliga problem.
Däremot är det garanterat en vätskefylld ventrikel (hålrum) som läkaren såg, eftersom ventriklarna alltid är fyllda med cerebrospinalvätska. Vätskan bildas i hålrummen och ska rinna ut via de andra hålrummen. Blir det stopp så fylls utrymmet på med vätska och förstoras, varpå hålrummet går att se på ultraljud. Eftersom foster har elastiska huvuden så får hjärnan oftast plats att växa på som den ska, trots att vätskan tar plats.
Många gravidappar är lite förvirrade på det här med fullgångna och påbörjade veckor. Så storleken på t.ex. 1177 är för foster som är en vecka större än vad de säger... Läkarna hade sagt något om det var knas med storleken, så lita på dem framför förvirrade gravidappar.
åh, nu har jag läst din kommentar säkert 100 ggr. Den är så förklarande och hoppingivande.
RaderaTack <3
Det är bra att du pysslar på med annat samtidigt..
SvaraRaderaHoppas så att du hittar nån att prata med och ventilera och att googla kan man ju bli galen av.. Men jag vet ju att man per automatik vill veta det mesta som går. Men det kan ju bli fel info du hittar..
Det vore ju bra om någon på gyn kunde förklara detta mer tydligt och i lugn och ro så kanske lite av oron kan försvinna.
Tänker så på er..
Massor med kramar från Lena och missarna
Kankse jag ska ringa min mvc på måndag? Bra ide..Tack
RaderaKram
http://www.childrenshospital.org/az/Site562/mainpageS562P1.html
SvaraRaderaHåller alla tummar och tår för er!!
/Annah
www.tjockareanvatten.wordpress.com
Tack så mycket!
RaderaKram
Jag tycker absolut att du ska ringa och försöka få mer information om vad de såg och vad det kan innebära, fråga efter den medicinska termen så du vet mer och kan leta info själv om du vill och be att få en samtalskontakt som kan stödja er båda-ni ska inte behöva bära det själva, ta hjälp -kräv hjälp av vården! Och OM det värsta händer ska ni absolut ha en kurator att stödja er mot och även om allt blir som vi hoppas så kan ni kanske ändå behöva ha en samtalskontakt för att hantera oron som kan komma även om allt går bra. Ta hand om er. Kram
SvaraRaderaLägg det här, i knät på oss om du ser det så! Det är ju för jävla bedrövligt alltihop och då har man sin fulla rätt att få både känna det och beskriva det. Jag blir så otroligt ledsen när jag tänker på att du ska behöva gå igenom det här, oavsett hur det är med din lilla bebis. Bara att du måste oroa dig är tillräckligt. Jag vill så gärna att du och ni ska få lyckas nu, berättade för min man om er och hur lång tid ni kämpat. Och så din pappa uppe på allt. Näe du, det är er tur att få lite lycka i livet. Det måste ni få efter allt du beskrivit. Inte minst med tanke på familjer och så. Önskar dig allt gott kära Cecilia!
SvaraRaderaKramar från mig
Jag tror snarare att du ska vänta in nästa ultraljud, utan att blanda in fler. Var gjorde du UL? Edvin sysslar med detta är de allra bästa. Läkarkåren kan inte allt , och kan de inte sia om framtiden är det så. MVC kan inget göra annat än att ordna en samtalskontakt.
SvaraRaderaGoogla inte! Du hamnar knappast på specialsajter, utan på Familjeliv, där alla bara tycker eller gastar "åk in!"
Ibland gäller is i magen!
Kram Jessica