Vecka 13 (12+1)

Jag är så tacksam för varje dag, jag längtar så tills på tisdag då vi får veta att allt är okey med knyttet.

Magen börjar bli större nu så snart är det nog dags för ett första kort. Jag surfar ihjäl mig på mammabyxor för jag får inte plats i några av mina byxor längre. Men det är dåligt med storlekar och inte speciellt snygga byxor heller. Trist.

Jag tänkte släpa med maken på rundresa i Stockholm och kolla mammaklädesbutiker, jag tror jag hittat 5 st butiker som verkar vettiga.

I övrigt mår jag bra, lite svårt att äta, kissar på natten, magen varit lite i olag några dagar och drömmer väldigt mycket konstiga drömmar. Häromnatten drömde jag att jag var med i ett dataspel (?)

Ont i ryggen som vanligt och efter vi varit med Robban på Albano för blodprovslämning (vi ska vara där 08.00, i rusningstrafik, vilket betyder åka härifrån 06.50) så tänkte jag åka till sovabutiken.

I dag kommer ridkompisen och hans dotter på grillning, det ska bli roligt. De var här en sväng i går oxå.

Kommentarer

  1. Unknown14 juli 2013 kl. 18:54

    Du är en kämpa! Heja dig

    SvaraRadera
  2. Anonym14 juli 2013 kl. 19:42

    Hej :)
    Vad skönt att det går bra för dig/er.
    Konstiga drömmar är helt normalt,blir bara konstigare och konstigare hehe

    Ha det bäst!
    Kram lill

    SvaraRadera
  3. Anonym15 juli 2013 kl. 11:08

    Hej!

    Såg först nu att ni skulle åka hemifrån i ottan, jag tror ni kom jättetidigt till Albano. Det är verkligen sommar i stan och vi är nästan ensamma när vi åker till jobbet, en vecka kvar sen blir det semester.

    Lycka till imorgon, här ska hållas alla tummar som finns!

    Kram Åsa

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer