Vecka 9 (8+3)
Det var lugnt ända till i går eftermiddag, sen började blödningarna igen, men framförallt den onda äggstocken. På nåt sätt tror jag det hör samman, jag har ju 2 stora cystor på min kvarvarande äggstock.
Sen när jag gick och la mig så klättrade jag över Robban och ner i sängen och då högg det till i äggstocken, så där så man stelnar till och nästan svimmar. Jag förmodar att en cysta sprack för sen började jag blöda lite mer och slemmigare och så släppte smärtan.
Stackars knyttet, jag funderar mycket om han lever och hur han egentligen har det i min kaotiska mage. Det kan ju inte vara nån trevlig miljö precis. Jag tror som nån skrev i sin kommentar att öka östrogenet är nog det som gör att jag blöder så. Det är ju det min endo lever på liksom.
Snart är det i alla fall torsdag, och då får vi veta. (just nu så tror jag att det inte bor nån där, det känns så)
Jag blöder i dag oxå men har inte samma äggstocksont (tack gode gud) än så länge så nu tänkte jag strax cykla till jobbet. Jag har många dagar att jobba igen.
****
I går hade jag tur med Robban igen, jag tryckte i tabletten i en leverpastejsbit och vips så försvann den. Sen räckte jag fram den flytande medicinen och han slickade i sig den medans jag tryckte ur mer.
I dag däremot funkar det inte alls. Vi har en sån spruta som man trycker ner i svalget på honom. Det funkar inte. Inte heller att hålla igen munnen och massera halsen. Funkar inte.
Nåja. Jag har hela kvällen på mig.
****
I går var jag på betessläppet, det är ju en rejäl bit och gå, minst 2 km skogspormenad bland myror och fästingar och framförallt myggor. Men det gick bra med magen, överraskande nog. Att se sina hästar springa lyckligt i hagen var oxå fantastiskt.
Men att ljuga för alla varför jag inte rider nu och varför jag inte är med på betesläppet är inte lika roligt.
Sen när jag gick och la mig så klättrade jag över Robban och ner i sängen och då högg det till i äggstocken, så där så man stelnar till och nästan svimmar. Jag förmodar att en cysta sprack för sen började jag blöda lite mer och slemmigare och så släppte smärtan.
Stackars knyttet, jag funderar mycket om han lever och hur han egentligen har det i min kaotiska mage. Det kan ju inte vara nån trevlig miljö precis. Jag tror som nån skrev i sin kommentar att öka östrogenet är nog det som gör att jag blöder så. Det är ju det min endo lever på liksom.
Snart är det i alla fall torsdag, och då får vi veta. (just nu så tror jag att det inte bor nån där, det känns så)
Jag blöder i dag oxå men har inte samma äggstocksont (tack gode gud) än så länge så nu tänkte jag strax cykla till jobbet. Jag har många dagar att jobba igen.
****
I går hade jag tur med Robban igen, jag tryckte i tabletten i en leverpastejsbit och vips så försvann den. Sen räckte jag fram den flytande medicinen och han slickade i sig den medans jag tryckte ur mer.
I dag däremot funkar det inte alls. Vi har en sån spruta som man trycker ner i svalget på honom. Det funkar inte. Inte heller att hålla igen munnen och massera halsen. Funkar inte.
Nåja. Jag har hela kvällen på mig.
****
I går var jag på betessläppet, det är ju en rejäl bit och gå, minst 2 km skogspormenad bland myror och fästingar och framförallt myggor. Men det gick bra med magen, överraskande nog. Att se sina hästar springa lyckligt i hagen var oxå fantastiskt.
Men att ljuga för alla varför jag inte rider nu och varför jag inte är med på betesläppet är inte lika roligt.
När vi ger katterna tabletter så lägger vi tabletten långt bak i munnen och sen snabbt som attan ge de lite vatten (en medicinkopp brukar vi ta, lätt att använda.)Då brukar de svälja och oftast slinker tabletten ner.
SvaraRadera