Lite sorgsen över att vara barnlös..
Har känt av min ofrivilliga barnlöshet lite extra denna vecka. Just nu så känns allt som en komplott för jag lovar att varenda kvinna just nu är gravid. Carin da silva, fredrik backmans fru, alla i mitt Riga forum, arbetskamrater och kompisar.
Det gör fortfarande så ont och det handlar verkligen inte om att jag missunnar andra, det handlar inte alls om det. Det handlar bara om mig.
Jag känner en sorg, längtan och frustration så att det gör ont i hjärtat. Det kryper liksom i ryggraden av ångest och sorg, men inte lika mycket så förut. Så några små steg framåt har jag nog kommit.
Å andra sidan försöker jag vänja mig med tanken att det inte blir barn, att kanske bli fosterförälder och försöka få min dröm om kattpensionat istället. Å andra sidan så har jag inte riktigt gnistan för dem projekten.
****
I dag ska vi på fest hos bästa kompisens föräldrar och syster (och det är även makens släkt), han har fyllt jämt så vi är medbjudna på kalas. Det ska bli roligt, det är en trevlig släkt som är goa och mysiga.
****
I går var jag i väg med Greta, hon är så otroligt snäll och duktig. Trots hon fick magen rakad så protesterade hon väldigt lite. Vi gjorde ultraljud men veterinären hittade ingenting konstigt.
Däremot så är hon alldeles för tjock och behöver gå ner 2-3 kg så kanske det blir lättare för henne att tvätta sig. (hon äter ju när de andra äter, hon går ju igång på det)
Så nu ska vi "chansa" på att byta foder, fast Robban kanske behöver äta sitt leverfoder. För även han är tjock av levermaten och det är inte heller bra för lever och hjärta.
Så i 2 månader så ska de äta Hills r/d fördelat på 3 ggr/dag. Vi ska ge Stina lite extra mat för hon är inte tjock och behöver inte gå ner i vikt. Om det inte fungerar så ska vi byta tid för att bli inskrivna i tjockisprogrammet de har.
Jag tycker det är svårt med foder, alla veterinärer säger olika. Och det senaste leverfodret vi haft har ju varit med mindre kalorier, men de äe ju tjockare än någonsin. Inte heller är det bra att hålla på byta foder.
Varför kan vi inte hitta ett som bara funkar?
Vi ska dessutom leka mycket men vi leker redan med dem minst 1 timme/dag.
Det gör fortfarande så ont och det handlar verkligen inte om att jag missunnar andra, det handlar inte alls om det. Det handlar bara om mig.
Jag känner en sorg, längtan och frustration så att det gör ont i hjärtat. Det kryper liksom i ryggraden av ångest och sorg, men inte lika mycket så förut. Så några små steg framåt har jag nog kommit.
Å andra sidan försöker jag vänja mig med tanken att det inte blir barn, att kanske bli fosterförälder och försöka få min dröm om kattpensionat istället. Å andra sidan så har jag inte riktigt gnistan för dem projekten.
****
I dag ska vi på fest hos bästa kompisens föräldrar och syster (och det är även makens släkt), han har fyllt jämt så vi är medbjudna på kalas. Det ska bli roligt, det är en trevlig släkt som är goa och mysiga.
****
I går var jag i väg med Greta, hon är så otroligt snäll och duktig. Trots hon fick magen rakad så protesterade hon väldigt lite. Vi gjorde ultraljud men veterinären hittade ingenting konstigt.
Däremot så är hon alldeles för tjock och behöver gå ner 2-3 kg så kanske det blir lättare för henne att tvätta sig. (hon äter ju när de andra äter, hon går ju igång på det)
Så nu ska vi "chansa" på att byta foder, fast Robban kanske behöver äta sitt leverfoder. För även han är tjock av levermaten och det är inte heller bra för lever och hjärta.
Så i 2 månader så ska de äta Hills r/d fördelat på 3 ggr/dag. Vi ska ge Stina lite extra mat för hon är inte tjock och behöver inte gå ner i vikt. Om det inte fungerar så ska vi byta tid för att bli inskrivna i tjockisprogrammet de har.
Jag tycker det är svårt med foder, alla veterinärer säger olika. Och det senaste leverfodret vi haft har ju varit med mindre kalorier, men de äe ju tjockare än någonsin. Inte heller är det bra att hålla på byta foder.
Varför kan vi inte hitta ett som bara funkar?
Vi ska dessutom leka mycket men vi leker redan med dem minst 1 timme/dag.
 |
| Tjockisar! |
Kram till dig..
SvaraRaderaÖnskar dig en mysig helg med släkten och katterna..
/Lena och missarna
Tack! Kram
RaderaAlltså katter, veterinärer och mat...
SvaraRaderaJag har ju tur med en liten tjej som äter alla torrfoder hon fått hittills (lite mer kräsen på mjukmaten). Men leka behöver hon, MINST 45min/dag...
Hoppas det går bra med maten och leken!
Kram
Dessutom är ju hon urgullig!
RaderaKram
Att vara ofrivilligt barnlös är en sorg som bara den som varit där kan förstå.Jag är inte där längre men sorgen kommer jag aldrig att glömma. Önskar att det var annorlunda för dig och att det vänder.
SvaraRaderaAng. katter och mat så har jag samma problem. Den ena katten tjock, den andra pinnsmal. Får olika råd om mat och det som funkat är royalcanin digestive stora bitar eftersom de hetsäter. Men nu så har kräkningarna börjat igen....jobbigt... vet inte vilken mat jag nu ska ge dem. Har du något tips mot hetsätning, kattfetma och kräkningar? Önskar dig en skön söndag. kramar Lina
Nej, det är ursvårt...
Raderamina är oxå känsliga med foder, vid fel foder så kräks dem. Men däremot har vi en hetsätningsskål som funkar bra. Köp en sån!
Kram
Det enda som funkat här för viktnedgång + hålla den andra katten i normalvikt är att helt strunta i torrfoder och bara ge blötmat (mjau, bozita, pussi, ICA´s påsblötmat). Nu vet inte jag om det funkar med Robbans diagnos men om det skulle göra det kan jag verkligen rekommendera att byta. Våra får mat tre ggr per dag och tjockisen rasade i vikt medan den andra höll sig kring sin normalvikt.
SvaraRaderaJa, alla säger att det är superbra, men vi provade det i 6 månader och Robban äter upp all mat på tallriken och så får de andra svälta. Det är svårt med sån mat när man jobbar..
RaderaMen jag håller med. Blötmat är det bästa för katter.
Jag förstår så väl hur du känner! Jag missunnade inte heller andra, och man vill ju inte ha det de har, man vill ha sitt eget. Jag önskar dig all lycka, av många skäl. Det här med familj som man saknat i många år är smärtsamt. Att smärtan ska behöva följa med upp i vuxen ålder är... så orättvist! Hoppas din nästa resa är den som blir din lycka, att du ska kunna lägga sorgen bakom dig.
SvaraRaderaSkickar många kramar!