skäms

Oj, jag har helt glömt att blogga idag. När man inte är uppe i en behandling så rullar liksom livet bara på. Tro inte att jag för ett ögonblick släpper tanken att jag är fortfarande barnlös. Det snurrar hela tiden i huvudet.

För man möter de hela tiden; familjerna, barnen och de gravida.

Taggen i hjärtat kommer aldrig gå ur? Eller hur?

Efterlyser fortfarande barnlösa som bloggar, var är ni? Ni som inte försöker mer?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ruvardag 10

Bild
I går var jag tillbaka på intervju nr 2 och fick träffa chefen som berättade mer om verksamheten. Det är mycket större än jag trodde, de har många projekt och vill gärna ha fler projekt. Där jag ska jobba så är de 2 st där man handleder grupper och individuella planeringar. Hon frågade om hon fick ringa min chef. Visst gör det. (vad det nu är för nytta med det) Sen fick jag träffa den ena av medarbetarna som berättade mer konkret hur de jobbade, vad de gjorde och att de måste visa resultat. Hon var otroligt sympatisk och jag tyckte om henne på en gång. Hon sa att det inte var stressigt men rörigt. Mycket samarbeten med myndigheter och många projekt. De jag ska jobba med har varit där i många år. De frågade lite om mig och jag berättade, hon frågade om barn och jag sa att vi hade en som som dog men att vi gärna vill försök igen. Vi prata lite om konsekvenser och fördelar. Sen när jag skulle hem lånade jag deras personaltoalett där de hade klistrat upp citat, gruppbilder och en mas...
Läs mer

Ruvardag 13 (V 5 (4+4) testdag

Officiell testdag idag, inte för att det spelar nån roll men jag fick ändå lov att testa..Jag tyckte strecket tog så lång tid på sig och det ger mig nästan hjärtinfarkt.. Men jag har fortfarande 2 streck. Dessutom har jag urinvägsinfektion så i dag måste jag ringa vårdcentralen, samt lämna leverprover. I går försökte jag ringa Mamma mia, men de hade fel på telefonerna. Jag verkar ha nån extrem otur med alla läkare för gyn 2 har inte hört av sig och sagt att hon kan skriva remisser heller. **** Allt känns så stort och läskigt, det är verkligen svårt att ta till sig. Allting kretsar kring det här, jag har haft en del mensvärk och det gör mig ju skräckslagen. Det är spännande men oxå väldigt påfrestande. Det känns som jag går omkring på en stor hemlighet som jag vill skrika ut till hela världen. Jag har oxå nån tvångstanke att om jag börjar tro på det här så kommer det inte gå vägen. Det är liksom för bra för att vara sant. Därför känns det SÅÅÅ läskigt att ringa till MVC. ...
Läs mer

Klaras mage

Bild
Alltså ska det vara så här?Alla vi träffar säger att "små barn har ont i magen" och "det är en släng av kolik" och "det går över". Men jag tycker inte det är okey, ska vår lilla tjej lida för att ingen vågar ta itu med det? Är det kolik så fine, då tar vi det. Men tänk om det inte är det? Jämför vi med hennes bror som är som en matmaskin går upp massor i vikt? Så mina experter..Vad anser ni? Hennes "symptom" -Gnäller, skriker mitt i matningen börjar nästan direkt -Det är som vi häller i henne syra - Under måltiden-Åmar sig, drar upp benen, rapar mkt under måltiden -Vill inte äta trots hon är hungrig, vi kämpar ofta henne det hon äter. -Hård i magen av och till, i går lös -Prickar i ansiktet, inte rödprickiga utan upphöjda -Ont i magen ca 2 timmar efter maten, skriker mycket då -Pruttar som har svårt att ta sig ut ibland tar sig massor ut -Har inte ökat på maten trots hon växer, äter ca 70-85/måltid ca 8 ggr/dag -Äter nan sensit...
Läs mer