Att vara tjock

Det är så himla märkligt. Jag cyklar nästan varje dag, 4 km enkel resa, springer upp och ner för 6 tr på jobbet, har minst 2-3 fysiska aktiviteter i veckan, sköter maten exemplariskt men ändå börjar kläderna sitta åt. Jag fattar inte.

Kanske dags att skriva en matdagbok igen? Nåt gör ju jag uppenbarligen fel. Jag avskyr att vara rund. Det finns inget värre, jag fattar inte heller varför just jag ska få tjockisgenen blandat med dåligt karaktär. Jag menar- det verkar ju inte räcka med att jag är barnlös.

****
Undra om Robban fått urinväginfektion igen. Han oxå. Vad är det med den här familjen egentligen?
Nu är han så där rastlös igen, vill inte gosa, leka eller nåt annat. Bara pipa. Kanske det är UVI som spökar?

****
I dag blir det kalas del 2. Bästa bästisen med familj kommer och ska äta middag här, men först ska jag jobba och sen åka och handla födelsedagspresenter för även hon fyller år.

****
Jag ska i alla fall beställa gynbesök och få lite mediciner utskrivna, ifall, ifall vi kan få i hop pengar till mensen om 14 dagar och påbörja ny donation.




Kommentarer

  1. Sarah28 september 2012 kl. 17:43

    Det är i allafall din favoritveckodag, TGIF, kramar Sarah och Emilian

    SvaraRadera
  2. Anonym29 september 2012 kl. 10:34

    Du kanske äter för lite/ för sällan så att din kropp håller hårt i kalorierna? Minns att du vid något tillfälle skrev ut din matdagbok och det var väldigt lite du åt. Svårt det där med kost, så lätt att det blir för mycket eller för lite!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer