Kaos måndag?

De senaste måndagarna har urartat i kaos så i dag ska jag försöka ha en plan. Mkt promenader, osynkad ätning osv. Så Att det INTE blir som de andra måndagarna när jag måste sms maken att han måste komma hem innan jag ger bort något barn till grannen :)

I dag ska det bli fint väder har jag hört så då ska vi försöka vara ute, jag har tagit bort de tjock åkpåsarna och har filt istället så allt blir så mkt lättare.

I går städade jag altanen och dammsög och skurade golv, nu är det väl ändå vår?

****
Klara har fått riktig fart på krypningen nu, det är full fart genom huset. Så vi måste brja säkra upp mer, skruva dit lådskydd, grind till kattlådor osv. Hon siktar mest in sig på katterna, matskål och vattenskål. Hon dreglar så det blir snigelspår genom hela huset.

Och Alfred, är mest Alfred.

****
I går hade vi en bra dag, så märkligt att alla dagar kategoriseras som bra eller dåliga dagar. Jag tror vi båda försöker, för så här kan vi inte ha det. Jag har försökt gjort en plan i mitt huvud utifrån hur jag känner och vad ni skrivit.

Det känns som jag inte förstår vad som händer, med mig framförallt. Jag har tappat mig helt. Och maken. Fan att det ska vara så slitsamt att få barn, vem kunde ana det? Ändå är de det bästa som hänt mig.

Tack för era fina kommentarer, jag kan knappt läsa dem för jag blir så rörd av era fina kommentarer. Och det känns skönt att många av er skrivit att ni upplevt nåt liknande.

Någonstans funderar jag på sköldkörteln. Depression (men jag känner mig inte deprimerad), nån annan sjukdom.

Jag tänker att vi som hållt i hop i över 20 år måste väl klara det här med?!

****
Jag fick en säkerhetsväst av maken, först ville jag inte ha den. Men nu när vi åkte och prova ut den och jag hade den på hoppningen är den toppen!


Kommentarer

  1. Hej

    Vart bor du någonstans? Jag bor i södra sthlm. Har en son på två år. har levt i barnlöshetsträsket i större delen av mitt vuxna liv, så där känner jag igen mig. Även upp och nedgångarna i förhållandet det första året!
    Jag jobbar förvisso vardagar, så vet inte om min erbjudan om hjälp kan vara något för dig. Men jag hjälper gärna till på något sätt om det skulle behövas.... Kommer förbi och hjälper till med barnen.....eller vad som....

    SvaraRadera
  2. Tack, vad fint av dig. Jag bor i norra Sthlm. Är du ledig någon ardag är du varmt välkommen!

    SvaraRadera
  3. Barnen är det bästa som hänt mig men det värsta som hänt mitt förhållande! True story.. Men det blev ju bra tillslut. Styrkekramar /Jackie

    SvaraRadera
  4. Haha, jag fick också en säkerhetsväst av äkta mannen. Tyckte det var urbota tråkigt. Och fick kämpa lite för att erkänna att västskrället var himla bra, trots allt. Och ett tecken på stor omtanke och en oro för att något ska hända mig. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering