förbaskade förskola

I går slog det mig att vi var ju till förskolan häromdagen, där kröp tvillingarna lite på golvet. Och som ett brev på posten blev de förkylda i går. Och inte så lite förkylda utan genomförskylda.

Det resulterade i två gråtande barn, gnälliga och sitt värsta humör och en gråtande mamma som inte visste vilket ände hon skulle börja i. Det matvägrades, gräts, spottades och sympatigräts. Jag har aldrig känt mig så otillräcklig som i går, armarna räcker inte till när alla gråter och krånglar på en gång.

Dessutom spöregnade det hela dagen så jag hann bara med en liten promenad. Som tur var så kom maken hem lite tidigare annars hade jag aldrig orkat.

Kl 9 var jag redo att ta livet av mig. Men på nåt sätt så fixade jag hela dagen, inte som en perfekt mamma men jag gjorde så gott jag kunde.

Men jag får sån ångest och så dåligt samvete att jag inte räcker till, att jag inte hinner med varken barn eller katter.


****
Vi får se hur denna dag blir, i dag kommer städaren och ska röja lite tack och lov. Vi tar en promenad under tiden.

Överleva dagen är mottot idag.

****
Alfred är överlycklig över hoppgungan och studsar som attans. Att den håller är ett under. Klara leker mest med sakerna. Han har verkligen fått fart på krypandet och pinnar i väg nu i full fart.