panik!
I går for vi i väg och hämtade min nya bäddmadrass. (oh dear så underbar!) och passade även på att fika ute i solen på ett närliggande cafe. Eller..Fika gör vi fast med huvudena i varsin telefon, märkligt att man aldrig kan hålla den i från sig och njuta av stunden?
I alla fall så traskade vi tillbaka till bilen efter en lyckad fika och jag stötte emot en kant så Klara vaknade till lite. Hon gnydde hela vägen till bilen och sen hände nåt. Hon började gallskrika i panik, fullkomlig panik och lugnade sig först när maken tagit upp henne, då blev hon knäpptyst. Så har hon gjort en gång förut när vi varit på väg till bilen och satte in henne där. Såna skrik har hon aldrig hemma, det är ett annat sorts skrik än vad vi är vana med. Jag tror det var nån sorts bebsipanikattack. Typ
Ont i mitt hjärta gjorde det i alla fall. Och öron.
Sen på eftermiddagen drog Alfred i gång och gnällde och skrek i säkert 1,5 timme, inget vi gjorde kunde lugna honom. Sen somnade han i famnen. När han blir arg sparkar han bakut med benen, han tar i för kung och fosterland. Han är ju bra gullig i alla fall. Men inga tårar ännu, Klara gråter ju numer på riktigt med tårar.
Vi fick en äldre babybjörn av en granne, säga vad man vill men jäklar vad skön den var. Och enkel att sätta på. Innan ni hetsar upp er så sitter de inte länge eller mkt i sele, Klara brukar sitta i ergobabyn men det är så knepig att få på.
i dag blir det i alla fall promenad med vagn och sele, jag har inte alls orkat engagera mig i vikt och det har resulterat i lite viktuppgång. Men först ska alla bada. Bara Klara vaknar nån gång efter morgonens mardrömsmatning.
I alla fall så traskade vi tillbaka till bilen efter en lyckad fika och jag stötte emot en kant så Klara vaknade till lite. Hon gnydde hela vägen till bilen och sen hände nåt. Hon började gallskrika i panik, fullkomlig panik och lugnade sig först när maken tagit upp henne, då blev hon knäpptyst. Så har hon gjort en gång förut när vi varit på väg till bilen och satte in henne där. Såna skrik har hon aldrig hemma, det är ett annat sorts skrik än vad vi är vana med. Jag tror det var nån sorts bebsipanikattack. Typ
Ont i mitt hjärta gjorde det i alla fall. Och öron.
Sen på eftermiddagen drog Alfred i gång och gnällde och skrek i säkert 1,5 timme, inget vi gjorde kunde lugna honom. Sen somnade han i famnen. När han blir arg sparkar han bakut med benen, han tar i för kung och fosterland. Han är ju bra gullig i alla fall. Men inga tårar ännu, Klara gråter ju numer på riktigt med tårar.
Vi fick en äldre babybjörn av en granne, säga vad man vill men jäklar vad skön den var. Och enkel att sätta på. Innan ni hetsar upp er så sitter de inte länge eller mkt i sele, Klara brukar sitta i ergobabyn men det är så knepig att få på.
i dag blir det i alla fall promenad med vagn och sele, jag har inte alls orkat engagera mig i vikt och det har resulterat i lite viktuppgång. Men först ska alla bada. Bara Klara vaknar nån gång efter morgonens mardrömsmatning.
 |
| magträning |
Mitt barn vägrade vagn o jag fick också en gammal Baby-Björn. Vi älskade den och kan bekänna att vi använde den en hel del liksom MÅNGA föräldrar i världen bl a kompisen som är barnortoped så jag är lite skeptisk till alla påståenden om hur farlig den är
SvaraRadera