17 dagar som mamma

Jösses vad jag rasar i vikt just nu. Nu har jag gått ner över 17 kg. Nu närmar vi oss gränser som jag aldrig vägt förut (eller ja, ni fattar) som vuxen. Kläderna hänger och är stora och jag är mkt lycklig över viktraset. Häftig bantningskur! Det enda är väl magen som hänger som ett veck, lös som gelé eller jello.

Synd att jag inte har tid att visa upp min nya snygga look för, med påsar under ögonen och håret åt alla håll.. Men smal! hahaha :-)

Men satan i gatan vad ont i ryggen jag fått, jag gissar att chocken till en mjuk säng, blandat med noll magmuskler och stå och hänga över en spjälsäng är en dålig kombo.
Hur kan man tillverka så kassa spjälsängar? Det borde vara hjul på dem och de borde vara höj och sänkbara.  Bästa killkompisen kom hit med ett par hjul så vi ska försöka få på ett par såna.

Nu har vi stoppat i Klara minfom och magdroppar och gett maggymnastik allt efter läkarens instruktioner.  Hon är jätteduktig att äta just nu, vi sondar henne väldigt sällan. Skönt! I morgon kommer hemsjukvården för vägning och kontroll. Ska då passa på att fråga om sonden som har lossnat. Och så har vi 1000 andra frågor.

Vi har också börjat med ögondropparna på henne och det tycker jag blivit bättre.

Som att Alfred hetsäter, jag gissar att det är därför han kräks emellanåt. Jag tycker det ser mycket ut men det är det nog inte, men kanske 3 av 10 mål. Det kanske är vanligt, vad vet jag. Det kommer oftast efter en stund kanske 30 min efter maten när vi lagt honom ner. (då har han rapat osv hos oss först) Vi har minst 2 rapningar mitt i maten också.

****
Jag tycker (peppar, peppar) att katterna tar det med ro, Robban eller Stiina brukar ligga i knät eller bredvid med matningarna. Vi försöker hinna med att umgås med dem, men leka är det alldeles för varm för  (35 grader nu kl 11), vi låter dem vara med och titta och undersöka men de bryr sig faktiskt inte. Och de är inte uppe på tvillingarna och inte heller i spjälsängarna.

****
Och denna värme!

Gode gud, vi smälter bort!