Förvirrande & mens

Otroligt hur mycket som kan snurra runt i huvudet. Just nu ska tydligen allt bearbetas och helst på nätterna.

I och med att mensen har kommit har det satt igång en jättekarusell i huvudet. Svaret från kliniken, när får jag börja, kommer det att plussa eller inte?

Det jobbigaste är nog att hoppet plötsligt har ökat med 70 %, förut körde jag på med ett hopp på 10%, ett litet hopp men med mycket vilja. Nu känner jag mig mer skräckslagen och förvirrad, och väldigt rädd.

Mensen verkar i alla fall vara som vanligt, mensvärken lite lugnare men finns där. Humöret och stubinen uberkort och finnarna och blipparna i ansiktet massor.

Som vanligt alltså.

Så fort mensen är över ska jag boka tid hos ryska gyn, jag förmodar att kliniken vill ha nya blodprover på mig och maken (hiv, syfilis bla), jag behöver en jäkla massa mediciner utskrivet och även denna gång tänkte jag köra antibiotikakuren och börja med trombyl och prednisolonet långt innan. Antibiotika var det enda som jag gjort annorlunda än tidigare.

Om jag tittar på tidigare historik har jag nästan 2 månaders medicinering innan FET försöken, gissningsvis p g a endometriosen. Kanske, kanske det blir innan jul?

Jag längtar till Riga, den vackra staden och trevliga människorna. Framförallt shoppingen!

Nu ska jag sluta drömma mig bort..

****
I dag ska vi ut och kratta och elda med villaföreningen, städdag med grannarna. Det brukar vara trevligt men nu visar temperaturen på -4 grader. Det är mindre trevligt, det blir nog premiär för långkalsongerna.

I går slog jag till och köpte mig ett par löpar/promenadskor, jag fick suverän hjälp i butiken och det var dessutom 50% rabatt! De ska fungera bättre med min hälsporre och rygg när jag är ute och rör på mig. I dag på städdagen tänkte jag inviga dem, hoppas de funkar bra!

Sen ska vi till fd ridkompisen (hon som köpte spisen) och äta middag med henne och hennes familj. De är en fantastisk familj och jag tycker så mycket om dem. Ett stort plus är att de är väldigt roliga och det finns nog ingen jag skrattar så mycket med.

Inte vackra, men funktionella

Kommentarer

  1. Anonym20 oktober 2013 kl. 17:50

    Ja, jag tog också trombyl och Prednisolon. Har endo. Begärde trombyl och prednisolon. Följde inte doktorns menlösa dos, man fårliksom undersöka själv. Hur ser du på att de säger att prednisolon kan ge fosterskador. Finns bara studier på labb råttor. Jag anser att risken är liten.

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. AnnaCecilia21 oktober 2013 kl. 10:01

      Jag gör samma.

      Jag har inte så mkt val då jag har en aggressiv endo. Men jag har å andra sidan bara lyckats 1 gång så jag har aldrig tänkt så mkt på det.

      Kram

      Radera
  2. Anonym20 oktober 2013 kl. 18:59

    Jag förstår att ni vill fortsätta så snart sommöjligt, hoppas att kroppen är redo. Om jag vore dig skulle jag maila kliniken och höra vilken kvalitet äggen har. Vi har också gjort äggdonation i Riga som resulterade i två fina barn. De var blastocyster när de sattes in och de hade benämningen 4AB och 3AB.
    De klassar in äggen från A till D. A störst chans till graviditet. Är det så att de äggen du har kvar har kvalitet C och D så skulle jag rekomendera er att göra ett sista försök med nya ägg. Det är en så jobbig process med all medicinering och allt hopp och längtan under behandlingen. De två veckorna innan man vet om man är gravid tyckte jag var väldigt jobbiga. Hoppas av hela mitt hjärta att du blir gravid, hoppas att det är fina ägg som finns i frysen. Kram tvillingmamman

    SvaraRadera
    Svar
    1. AnnaCecilia21 oktober 2013 kl. 10:02

      Det hoppas jag med, jag har dock aldrig frågat om äggets klassning. Men det ska jag försöka komma i håg att göra.

      Kram

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Klaras mage

Bild
Alltså ska det vara så här?Alla vi träffar säger att "små barn har ont i magen" och "det är en släng av kolik" och "det går över". Men jag tycker inte det är okey, ska vår lilla tjej lida för att ingen vågar ta itu med det? Är det kolik så fine, då tar vi det. Men tänk om det inte är det? Jämför vi med hennes bror som är som en matmaskin går upp massor i vikt? Så mina experter..Vad anser ni? Hennes "symptom" -Gnäller, skriker mitt i matningen börjar nästan direkt -Det är som vi häller i henne syra - Under måltiden-Åmar sig, drar upp benen, rapar mkt under måltiden -Vill inte äta trots hon är hungrig, vi kämpar ofta henne det hon äter. -Hård i magen av och till, i går lös -Prickar i ansiktet, inte rödprickiga utan upphöjda -Ont i magen ca 2 timmar efter maten, skriker mycket då -Pruttar som har svårt att ta sig ut ibland tar sig massor ut -Har inte ökat på maten trots hon växer, äter ca 70-85/måltid ca 8 ggr/dag -Äter nan sensit
Läs mer

Ruvardag 13 (V 5 (4+4) testdag

Officiell testdag idag, inte för att det spelar nån roll men jag fick ändå lov att testa..Jag tyckte strecket tog så lång tid på sig och det ger mig nästan hjärtinfarkt.. Men jag har fortfarande 2 streck. Dessutom har jag urinvägsinfektion så i dag måste jag ringa vårdcentralen, samt lämna leverprover. I går försökte jag ringa Mamma mia, men de hade fel på telefonerna. Jag verkar ha nån extrem otur med alla läkare för gyn 2 har inte hört av sig och sagt att hon kan skriva remisser heller. **** Allt känns så stort och läskigt, det är verkligen svårt att ta till sig. Allting kretsar kring det här, jag har haft en del mensvärk och det gör mig ju skräckslagen. Det är spännande men oxå väldigt påfrestande. Det känns som jag går omkring på en stor hemlighet som jag vill skrika ut till hela världen. Jag har oxå nån tvångstanke att om jag börjar tro på det här så kommer det inte gå vägen. Det är liksom för bra för att vara sant. Därför känns det SÅÅÅ läskigt att ringa till MVC. Kä
Läs mer